Hälsoångest och yrsel – varför osäker kroppskänsla kan starta en sökspiral

Hälsoångest och yrsel – varför osäker kroppskänsla kan starta en sökspiral

Hälsoångest och yrsel kan skapa en särskilt svår kombination. Yrsel är ofta svår att beskriva exakt: det kan kännas som ostadighet, svajighet, lätthet i huvudet, snurrande eller en diffus känsla av att kroppen inte riktigt är stabil. När orsaken inte är uppenbar kan själva osäkerheten snabbt bli det som driver oron vidare.

Du kanske börjar testa balansen, känna efter när du går, kontrollera blodtrycket eller söka på nätet efter möjliga orsaker. Ett svar ger kort lättnad men leder samtidigt till nya frågor. Är yrseln neurologisk? Beror den på blodtrycket? Varför känns den annorlunda i dag? På så sätt kan en kroppskänsla utvecklas till en sökspiral där allt mer uppmärksamhet riktas mot balansen.

Den här artikeln handlar om just den kedjan: hur yrsel och osäker kroppskänsla kan bli ett fokus för hälsoångest, hur kroppskontroll, googling och försäkringssökande kan förstärka problemet och hur du kan återfå större handlingsfrihet utan att ignorera yrsel som faktiskt behöver bedömas av vården.

Texten är generell och forskningsinformerad. Den ersätter inte individuell medicinsk, neurologisk, öron-näsa-hals-, psykologisk, psykiatrisk eller psykoterapeutisk bedömning.

Hälsoångest och yrsel – varför osäker kroppskänsla kan starta en sökspiral

Hälsoångest och yrsel blir särskilt svårhanterligt när själva kroppskänslan är diffus. En tydlig skada är ofta lättare att förstå än en känsla av att vara ostadig, svajig eller ”konstig i huvudet”. När du inte omedelbart kan identifiera orsaken blir det lockande att samla mer information. Du testar hur du går, söker efter symtom och jämför dagens känsla med gårdagens. Varje kontroll är tänkt att minska osäkerheten. Om den i stället producerar nya frågor kan yrseln gradvis bli ett område som behöver övervakas. Då är det inte bara själva symtomet som skapar problem utan även allt du börjar göra för att förstå och kontrollera det.

Varför yrsel kan vara så svår att tolka

Yrsel är ett samlingsbegrepp för flera olika upplevelser och kan ha många möjliga orsaker. Du kan känna dig snurrig, ostadig, svimfärdig eller som om underlaget rör sig. Det gör symtomet svårare att självdiagnostisera än många föreställer sig. När hälsoångesten är aktiv kan just denna osäkerhet uppfattas som farlig: om du inte vet vad känslan beror på kanske den allvarligaste förklaringen känns mest relevant. Men upplevelsens otydlighet ger inte i sig information om orsaken. Medicinsk bedömning utgår bland annat från hur yrseln känns, när den kommer, hur länge den varar och vilka andra symtom som finns samtidigt.

Yrsel kan beskriva flera olika kroppskänslor

Två personer som säger ”jag är yr” kan beskriva helt olika erfarenheter. Den ena upplever att rummet snurrar, den andra känner sig svag eller lätt i huvudet och en tredje känner sig främst ostadig när hen går. Detta är viktigt vid hälsoångest eftersom en generell internetsökning på ”yrsel” lätt blandar samman mycket olika symtombilder. Du kan därför börja läsa om orsaker som inte alls motsvarar den upplevelse du faktiskt har. När information från flera typer av yrsel läggs ihop blir hotbilden större och svårare att överblicka. Ett bättre första steg vid medicinsk bedömning är därför att beskriva den konkreta upplevelsen så noggrant som möjligt.

När den osäkra kroppskänslan blir ett hot i sig

Ibland är det inte intensiteten i yrseln som skapar mest rädsla utan känslan av bristande kontroll. ”Varför känner jag mig inte helt stabil?” kan snabbt följas av ”tänk om kroppen försöker signalera något allvarligt?”. Då blir osäkerheten något som måste lösas. Du kanske avbryter det du gör och börjar observera kroppen. Problemet är att intensiv observation sällan gör en diffus kroppskänsla tydligare. Tvärtom kan du upptäcka fler variationer i balans, syn och rörelse som behöver tolkas. En viktig del av förändringsarbetet är därför att skilja mellan behovet av relevant medicinsk bedömning och hälsoångestens krav på en omedelbar och fullständig förklaring.

Skillnaden mellan yrseln och tolkningen av yrseln

”Jag känner mig ostadig” är en beskrivning av en upplevelse. ”Det här betyder att jag har en neurologisk sjukdom” är en möjlig tolkning. När rädslan kommer snabbt kan de två kännas som samma sak. Den hotfulla slutsatsen får dessutom stöd av hur starkt obehaget känns. Men ångestens intensitet kan inte på egen hand avgöra den medicinska orsaken till yrseln. Ett balanserat svar behöver inte vara ”det är definitivt ofarligt”. Det kan vara: ”Jag känner mig yr och jag märker att min första tolkning är allvarlig sjukdom. Jag behöver hålla isär symtomet från slutsatsen och agera utifrån relevant medicinsk information.”

När uppmärksamheten smalnar kring balansen

När yrsel blivit hotfull börjar hjärnan lätt bevaka allt som har med balans att göra. Du märker kanske hur fötterna träffar golvet, om huvudet känns stabilt när du vänder dig eller om kroppen svajar när du står stilla. Forskning om hälsoångest visar att uppmärksamheten kan fastna mer vid hälsorelaterade hot. Signalerna är inte nödvändigtvis inbillade. Mer uppmärksamhet innebär däremot att fler kroppsliga detaljer når medvetandet. Då kan en liten korrigering av balansen bli ytterligare ett bevis på att något inte känns normalt. Kroppsvaksamheten producerar på så sätt allt mer information som sedan måste tolkas.

När balansen blir ett återkommande hälsotest

Du kanske börjar använda vardagen som ett test av balansen. Kan du gå lika stabilt genom hallen som i går? Svajar du när du står vid köksbänken? Behöver du hålla i räcket i trappan? Enstaka observationer behöver inte vara problematiska, men vid hälsoångest kan varje aktivitet få en diagnostisk funktion. Du går inte längre bara till köket – du observerar samtidigt hur kroppen går. Problemet är att balans aldrig är helt statisk. Kroppen gör ständigt små korrigeringar. Om varje sådan förändring granskas kommer det nästan alltid finnas något nytt att bedöma. Då kan vardagsrörelsen börja fungera som ett ständigt neurologiskt eller medicinskt självtest.

När du testar om du kan gå rakt eller stå på ett ben

Hemmatester kan kännas som ett enkelt sätt att skapa trygghet. Du kanske går längs en tänkt linje, står på ett ben eller blundar för att se om kroppen fortfarande håller balansen. Resultatet kan lugna dig en stund. Sedan kommer nästa fråga: stod du verkligen lika stabilt som tidigare? Testet upprepas och variationen mellan försöken blir ny information att tolka. Sådana tester kan ingå i professionella undersökningar, men där genomförs och tolkas de i ett kliniskt sammanhang. Upprepade privata balansprov kan inte ersätta en sådan bedömning och kan vid hälsoångest i stället göra balansen till ett område som behöver kontrolleras allt oftare.

När huvudrörelser börjar kontrolleras

Vissa typer av yrsel påverkas tydligt av huvudets position eller rörelse. Det kan göra det lockande att själv testa samma rörelse om och om igen. Du vrider huvudet åt höger och vänster, böjer dig fram eller lägger dig på ett visst sätt för att se om yrseln fortfarande kommer. Om du har en diagnostiserad åkomma och fått övningar från vården är situationen annorlunda. Men när du själv framkallar symtom upprepade gånger för att avgöra om något farligt pågår kan testandet bli ett säkerhetsbeteende. Kristallsjuka är exempelvis en specifik diagnos som behöver bedömas på rätt sätt; alla former av yrsel vid huvudrörelse är inte automatiskt samma sak.

När synintryck och miljöer börjar bevakas

Balansen bygger på information från flera system, bland annat syn, balansorgan och känsel. Därför kan vissa visuella miljöer upplevas mer krävande när du redan känner dig ostadig. Butiker, stora öppna platser, skärmar eller miljöer med mycket rörelse kan upplevas obehagliga för vissa personer med yrsel. Vid hälsoångest kan detta snabbt tolkas som ytterligare bevis på neurologisk sjukdom. Du börjar då kanske testa olika miljöer för att se var yrseln uppstår eller undvika platser där den känts tydlig. Det är viktigt att låta eventuell långvarig eller återkommande yrsel bedömas medicinskt snarare än att bygga en egen diagnos utifrån vilka miljöer som känns svåra.

När sömn, stress och dagsform förändrar upplevelsen

Yrsel kan upplevas olika under olika dagar. Sömnbrist, stress, infektion, vätskebrist, fysisk belastning och andra faktorer kan påverka hur kroppen känns. 1177 beskriver också att oro och starka känslor kan göra människor mer mottagliga för sinnesintryck och bidra till ostadighetskänsla. Det betyder inte att all yrsel orsakas av ångest. Däremot visar det varför samma person kan uppleva symtomet starkare under vissa perioder. Vid hälsoångest finns en risk att variationen i sig tolkas som sjukdomsutveckling. Läs gärna Hälsoångest efter vardagliga kroppsförändringar – när dagsform blir medicinska ledtrådar.

Ångest och yrsel kan påverka varandra

Förhållandet mellan yrsel och ångest kan vara dubbelriktat. Yrsel kan skapa oro eftersom kroppen känns mindre förutsägbar, samtidigt som stark oro kan göra ostadighet och kroppsliga signaler mer framträdande. Vid vissa kroniska yrselproblem, exempelvis persistent postural-perceptual dizziness, PPPD, har forskning uppmärksammat samspelet mellan vestibulära symtom, kroppsvaksamhet, ångest och undvikande. Det betyder inte att en person med hälsoångest och yrsel har PPPD. Diagnosen kräver särskilda kriterier och professionell bedömning. Forskningsfältet visar däremot varför en enkel uppdelning mellan ”fysiskt” och ”psykiskt” ofta blir för grov när långvarig yrsel ska förstås.

När blodtrycket blir nästa förklaring

Yrsel kan förekomma i samband med förändringar i blodtrycket, och därför kan blodtrycksmätaren snabbt bli nästa kontrollverktyg. Du känner dig yr, mäter blodtrycket och försöker avgöra om siffran förklarar känslan. Om värdet känns normalt blir du kanske lugn för stunden. Om värdet avviker från förväntan startar en ny kontrollspiral. Då har ett symtom skapat två övervakningsområden: både balansen och blodtrycket. Enstaka hemmamätningar kan inte ensamma avgöra orsaken till yrsel. Om mätandet i sig blivit ett sätt att söka säkerhet kan du läsa Hälsoångest och blodtryck – när mätningar blir ett sätt att söka säkerhet.

När hjärtat blir en möjlig förklaring till yrseln

Yrsel kan också få dig att börja observera puls och hjärtslag. Du kanske tänker att ostadigheten beror på hjärtat och kontrollerar pulsen varje gång känslan kommer. Om hjärtat samtidigt slår snabbare på grund av oro blir situationen ännu mer övertygande. En ny cirkel kan då uppstå där yrsel leder till pulskontroll, pulskontrollen ökar kroppsvaksamheten och de nya kroppsliga signalerna skapar ytterligare oro. Yrsel tillsammans med vissa hjärt- eller bröstsymtom kan kräva akut bedömning, vilket är en annan situation. Vid återkommande rädsla efter medicinsk bedömning kan du läsa Rädsla för hjärtsjukdom – när träning och puls börjar undvikas.

När neurologisk sjukdom blir hjärnans standardförklaring

Yrsel kan kännas särskilt hotfull när du är rädd för neurologisk sjukdom. Då börjar du kanske söka efter andra tecken: känns ena handen annorlunda, går du verkligen rakt, ser du normalt och fungerar balansen likadant på båda sidor? Ett enda symtom växer snabbt till ett helt neurologiskt självtest. Det är viktigt att nya neurologiska bortfall bedöms medicinskt och inte avfärdas som ångest. Men upprepade kroppstester efter att samma fråga redan bedömts kan också bli en del av hälsoångesten. Läs mer i Rädsla för neurologisk sjukdom – när vardagliga sensationer tolkas som tidiga tecken.

När information om sjukdom gör yrseln mer laddad

Om du nyligen har läst att yrsel kan förekomma vid en viss sjukdom blir just yrsel lättare att upptäcka och svårare att lämna ifred. En kort ostadighetskänsla som tidigare hade passerat kan nu utlösa en tydlig tanke om diagnosen du läste om. Därefter börjar du kanske söka efter ytterligare symtom. Informationen har inte nödvändigtvis förändrat kroppen, men den har förändrat vad uppmärksamheten letar efter. Fördjupa gärna i Hälsoångest efter att ha läst om en sjukdom – när information fastnar i kroppens vaksamhet.

När googling om yrsel startar sökspiralen

Yrsel är ett särskilt lätt symtom att fastna med på nätet eftersom sökresultaten kan omfatta allt från vanliga och övergående orsaker till mycket allvarliga sjukdomar. En sökning om ostadighet leder vidare till neurologiska diagnoser, hjärtproblem, blodtryck, innerörat och andra möjliga förklaringar. Ju mer du läser, desto fler tecken får du att börja övervaka. Då förändras sökandet från informationsinhämtning till ett sätt att försöka utesluta alla tänkbara risker. Problemet är att internet nästan alltid kan generera ytterligare en möjlighet. Sökspiralen slutar därför sällan genom att du till slut hittar exakt rätt artikel som kan garantera att inget är fel.

Symtomlistor kan göra yrseln till början på ett större mönster

När du läser en lista över symtom på en sjukdom är det lätt att känna igen fler punkter än den ursprungliga yrseln. Trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter eller stickningar kan exempelvis redan finnas i vardagen av andra orsaker. Nu kopplas de samman och får en gemensam medicinsk betydelse. Vid hälsoångest kan sådana listor göra en ospecifik kroppskänsla betydligt mer övertygande. Problemet är inte information i sig utan hur den används. Om du läser symtomlistor om och om igen för att kontrollera om du passar in i en diagnos fungerar informationen som ett återkommande hälsotest snarare än som generell kunskap.

När andra människor får kontrollera om du verkar yr

Du kanske frågar en partner om du går snett, ser blek ut eller verkar ostadig. Personen säger att allt ser normalt ut och du känner omedelbar lättnad. En stund senare börjar du undra om personen verkligen tittade noggrant. Då behöver frågan ställas igen. Försäkringssökande kan på detta sätt bli nästa steg efter egen kroppskontroll och googling. Närstående kan fortfarande vara ett viktigt stöd, men deras uppgift behöver inte vara att avgöra orsaken till yrseln. Läs mer i Att be andra bedöma symtom – när försäkran lugnar kort men håller frågan vid liv.

När en normal undersökning inte avslutar frågan

Du kan ha blivit undersökt för yrsel och fått ett lugnande besked men ändå märka att samma oro återkommer. ”Tänk om undersökningen gjordes en dag när jag mådde bättre?”, ”tänk om något har förändrats?” eller ”tänk om de inte testade rätt sak?”. Nya eller förändrade symtom kan naturligtvis behöva bedömas igen. Men om ingen relevant ny information finns kan den fortsatta jakten på utredningar börja handla mer om behovet av absolut säkerhet än om en faktisk förändring i symtombilden. Ett viktigt tecken är när varje svar omedelbart leder till en ny möjlig invändning som kräver ytterligare ett svar.

När kravet på fullständig säkerhet håller yrseln i centrum

Yrsel är svår att göra helt förutsägbar. Om målet blir att du måste veta exakt varför varje sekund av ostadighet uppstår kommer frågan därför sällan kännas färdig. En medicinsk bedömning kan ge relevant information och en behandlingsplan, men kan inte alltid erbjuda absoluta garantier om framtiden. Det kan hjälpa att skilja ansvar från säkerhetskrav. Du kan söka vård när det behövs, följa rekommendationer och samtidigt acceptera att alla kortvariga kroppsförnimmelser inte behöver analyseras färdigt. När den skillnaden blir tydligare minskar behovet av att använda varje promenad, huvudrörelse eller balansförändring som ett nytt diagnostiskt test.

När undvikande börjar begränsa vardagen

Yrsel kan leda till helt rimlig försiktighet, särskilt om du riskerar att falla eller om orsaken ännu inte är utredd. Men efter hand kan undvikandet växa längre än den medicinska situationen kräver. Du kanske slutar gå till butiker, åka kollektivt, träna eller vistas långt från hemmet eftersom det känns tryggare att vara nära en plats där du kan sätta dig eller få hjälp. Undvikandet ger snabb lättnad men kan samtidigt göra nästa situation mer laddad. Vid vissa yrselproblem är gradvis rörelse och rehabilitering en viktig del av behandlingen, men vad som är lämpligt behöver anpassas efter orsaken till yrseln och eventuell professionell bedömning.

Rimlig medicinsk uppföljning eller ångestdriven kontroll?

Att arbeta med hälsoångest betyder inte att yrsel ska ignoreras. Rimlig uppföljning innebär att söka vård när symtombilden motiverar det och följa den plan du får. Ångestdriven kontroll kännetecknas oftare av att samma kroppsfunktion testas eller samma fråga söks på nätet trots att ingen relevant ny information tillkommit. Fråga vad beteendet förväntas förändra. Ska det leda till ett medicinskt beslut, eller är syftet främst att få ned oron just nu? Om du är osäker på om yrseln behöver bedömas är vårdrådgivning mer användbart än att fortsätta med hemmatester tills du känner dig tillräckligt säker.

När yrsel behöver bedömas av vården

En generell artikel kan inte avgöra orsaken till yrsel. 1177 rekommenderar kontakt med vårdcentral bland annat om yrseln inte går över, påverkar vardagen, känns annorlunda än tidigare eller förekommer tillsammans med hörselpåverkan. Snabbare bedömning kan behövas vid exempelvis huvudskada, kraftigt illamående och kräkningar eller tydlig fallrisk. Ring 112 vid yrsel tillsammans med exempelvis bröstsmärta, mycket svår andnöd, längre medvetslöshet eller neurologiska symtom som talsvårigheter, förändrad känsel eller ensidig förlamning. Vid osäkerhet kan 1177 ge sjukvårdsrådgivning.

Kartlägg ett konkret tillfälle från början till slut

Välj ett verkligt tillfälle när yrseln startade en sökspiral. Skriv först vad du gjorde och hur kroppen kändes. Notera därefter den första tanken och varje beteende som följde. En kedja kan exempelvis vara: kort ostadighet → ”tänk om det är neurologiskt” → testa balansen → googla yrsel → läsa om stroke → kontrollera ansiktet och armarna → fråga partnern → kort lättnad → ny kroppskontroll senare. När hela kedjan blir synlig ser du att mycket av problemet uppstår efter den ursprungliga kroppskänslan. Det är framför allt dessa efterföljande steg som kan förändras när den medicinska säkerheten är tillräckligt klargjord.

Fånga den första hotfulla tolkningen

Försök fånga den första spontana slutsatsen innan du börjar kontrollera. Det kan vara ”jag håller på att svimma”, ”det är något i hjärnan” eller ”min balans fungerar inte som den ska”. Skriv sedan vad du faktiskt observerade. Ett balanserat alternativ behöver inte vara ”yrseln är ofarlig”. Det kan vara: ”Jag känner mig ostadig och min hjärna går direkt till den förklaring jag är mest rädd för.” Den formuleringen gör det möjligt att hålla medicinsk försiktighet och psykologisk distans samtidigt. Du behöver inte övertala dig själv om att inget är fel för att undvika att omedelbart behandla den värsta möjliga förklaringen som ett konstaterat faktum.

Identifiera säkerhetsbeteendet som ger snabbast lättnad

Vad gör du först efter att yrseln blivit hotfull? Testar du balansen, sätter dig ner trots att det inte behövs, mäter blodtrycket, kontrollerar pulsen, googlar eller frågar någon annan? Beskriv beteendet konkret och notera vad som händer med oron direkt efteråt. Om den sjunker tydligt förklarar det varför strategin är svår att släppa. Fråga sedan hur länge lättnaden håller. Om samma fråga snart måste kontrolleras igen fungerar beteendet främst kortsiktigt. Att förstå denna skillnad är centralt vid hälsoångest: en strategi kan vara mycket effektiv för att minska obehag nu och samtidigt göra nästa yrselupplevelse mer laddad.

Pröva att skjuta upp en sökning eller kontroll

När yrseln redan är medicinskt bedömd och situationen inte innehåller nya varningssymtom kan ett litet experiment vara att skjuta upp ett ångestdrivet säkerhetsbeteende. Om impulsen är att direkt googla samma typ av yrsel igen kan du vänta en bestämd stund. Om du brukar testa balansen flera gånger kan du avstå från den extra repetition som inte ingår i någon vårdplan. Målet är inte att bevisa att yrseln är ofarlig. Du undersöker om varje känsla av osäkerhet verkligen måste följas av kontroll. Vid nya, tydliga eller förändrade symtom ska övningen inte användas som ersättning för medicinsk bedömning.

Minska ett kontrollbeteende i taget

Om du både googlar, testar balansen, känner efter, mäter blodtryck och frågar andra behöver allt inte förändras samtidigt. Välj ett beteende som tydligt upprepas för att skapa trygghet. Det kan exempelvis vara att gå fram och tillbaka genom hallen flera gånger för att kontrollera att du fortfarande går rakt. Minska just den kontrollen först. När det känns mer hanterbart kan nästa steg väljas. Små upprepningar ger bättre möjlighet till nytt lärande än ett stort kraftprov där målet är att aldrig känna oro. Förändringen mäts inte i att yrseln försvinner direkt, utan i att du behöver färre kontroller för att fortsätta vardagen.

Återgå till funktion och följ utvecklingen över tid

När yrsel blivit ett övervakningsprojekt kan funktion vara ett bättre förändringsmått än hur ”perfekt stabil” kroppen känns. Kan du genomföra vardagsaktiviteter som är medicinskt lämpliga utan att ständigt kontrollera balansen? Hur mycket tid går åt till googling och kroppstest jämfört med tidigare? Följ hellre sådana mått över veckor än att registrera varje yrselepisod i detalj. För noggrann symtomregistrering kan annars bli en ny säkerhetsstrategi. Om din vård eller vestibulära rehabilitering innehåller specifika övningar ska du däremot följa den planen. Målet är mindre ångestdriven kontroll, inte att ersätta strukturerad behandling eller rehabilitering.

Professionellt stöd och strukturerat arbete med hälsoångest

Självhjälp kan vara relevant när den medicinska situationen är tillräckligt klargjord och du kan identifiera ett separat mönster av googling, kroppskontroll och försäkringssökande. Professionellt stöd kan vara mer värdefullt när yrseloron tar mycket tid, leder till omfattande undvikande eller gör det svårt att skilja relevant medicinsk försiktighet från hälsoångestens krav på mer kontroll. Läs mer om psykoterapi online för vuxna i hela Sverige.

För strukturerat arbete med ångest, kroppsvaksamhet och säkerhetsbeteenden finns programmet Ångest och oro – förstå, hantera och minska ångest. Du hittar fler program och fördjupningar på Gävleborgs Psykoterapi Akademi.

Du kan även läsa Ångest och oro – symtom, orsaker och vad som kan hjälpa och Att jämföra kroppens två sidor – när små asymmetrier blir ett återkommande hälsotest.

Källor, forskning och vidare läsning

Artikelns psykologiska modell bygger främst på forskning om hälsoångest, uppmärksamhetsprocesser, hotfull informationsbearbetning och säkerhetsbeteenden. Yrsel är samtidigt ett medicinskt symtom med många möjliga orsaker, och därför används också etablerad vårdinformation och forskning om vestibulär och långvarig funktionell yrsel. Forskning om PPPD och andra former av kronisk yrsel visar att exempelvis ångest, kroppsvaksamhet och undvikandemönster kan samspela med vestibulära symtom hos vissa patienter. Det innebär inte att yrsel generellt är psykologisk eller att hälsoångest kan användas för att diagnostisera orsaken till en enskild persons yrsel.

Yrsel kan ha många olika orsaker och ska inte automatiskt förklaras som hälsoångest. Sök vård vid ny, kvarstående, förändrad eller svårbedömd yrsel enligt vårdens rekommendationer. Vid yrsel tillsammans med allvarliga akuta symtom som talsvårigheter, ensidig förlamning eller känselpåverkan, bröstsmärta eller mycket svår andnöd ska akut vård sökas omedelbart.
Daniel Karlsson, leg. psykoterapeut

OM FÖRFATTAREN

Daniel Karlsson, leg. psykoterapeut

Daniel Karlsson är legitimerad psykoterapeut med inriktning mot psykodynamisk psykoterapi (PDT) och utbildning i Dynamic Interpersonal Therapy (DIT). Han arbetar med unga vuxna och vuxna vid Gävleborgs Psykoterapi.

Läs mer om Daniel Karlsson →

Vill du arbeta vidare med konkreta verktyg?

Utforska våra forskningsbaserade digitala självhjälpsprogram, utvecklade av legitimerad psykoterapeut.

Se självhjälpsprogrammen