Hälsoångest på natten – varför kroppssignaler kan kännas starkare i tystnaden

10 september 2026

Du vaknar mitt i natten och rummet är tyst. Plötsligt känner du hjärtat tydligt mot madrassen. Du märker ett tryck i magen, ett litet ryck i benet eller att andningen känns annorlunda än nyss. På dagen hade samma sensation kanske passerat obemärkt. Nu blir den svår att släppa och frågan kommer snabbt: ”Tänk om det här betyder att något är fel?”

Hälsoångest kan kännas annorlunda på natten än under dagen. Det betyder inte att tystnaden i sig gör kroppen sjukare eller att kroppssignaler objektivt blir farligare efter mörkrets inbrott. Däremot finns färre aktiviteter och yttre intryck som konkurrerar om uppmärksamheten, samtidigt som oro, trötthet och sömnrelaterad aktivering kan påverka hur kroppsliga signaler uppmärksammas och tolkas.

Den här artikeln handlar om just den processen: hälsoångest på natten och varför kroppssignaler kan kännas starkare i tystnaden. Fokus ligger på kroppsvaksamhet, hjärtklappning, andning, nattliga uppvaknanden, sömn, interoception, kroppskontroll, googling, försäkringssökande och medicinska säkerhetsgränser. Målet är inte att ignorera kroppen, utan att skilja relevant medicinsk uppmärksamhet från ett nattligt kontrollsystem där varje sensation måste bedömas innan du vågar somna om.

Hälsoångest på natten – vad som behöver förstås

Kärnan ligger inte bara i att du känner något i kroppen när du ligger i sängen. Alla människor registrerar kroppsliga sensationer, och vissa signaler behöver ibland medicinsk bedömning. Den mer specifika processen uppstår när nattens sensation omedelbart får en hotfull betydelse och därefter startar kontroll. Du kanske känner efter igen, mäter pulsen, söker på nätet eller väcker någon för att få ett besked. För att förstå mönstret behöver man därför hålla isär tre steg: vad kroppen faktiskt signalerade, vad du trodde att signalen betydde och vad du därefter gjorde för att försöka bli säker.

Varför kroppen kan kännas tydligare när omgivningen blir tyst

Det finns inte stark forskning som visar att vanlig nattlig tystnad i sig förstärker kroppens fysiologiska signaler. En mer försiktig förklaring är att sammanhanget förändras. På dagen konkurrerar samtal, arbete, trafik, skärmar och aktiviteter om uppmärksamheten. När du ligger stilla i ett mörkt rum minskar flera av dessa yttre krav. Ett hjärtslag, magljud eller en muskelryckning kan därför få mer uppmärksamhet. Vid hälsoångest blir nästa steg särskilt viktigt: den ökade märkbarheten kan tolkas som ökad fara trots att det inte nödvändigtvis skett någon motsvarande medicinsk förändring i kroppen.

Färre yttre intryck kan lämna mer uppmärksamhet åt kroppen

Uppmärksamhet är begränsad och fördelas mellan sådant som händer omkring oss och sådant som händer inuti kroppen. När miljön kräver mindre av dig finns mer utrymme att registrera subtila sensationer. Det betyder inte att varje person automatiskt blir mer kroppsfokuserad på natten. Men om du redan är orolig för hälsan kan kroppen bli ett naturligt nästa objekt för uppmärksamheten. Du kanske märker något, granskar det och märker sedan ytterligare något. På så sätt kan en kväll som började med en enda sensation utvecklas till en systematisk genomgång av flera kroppsdelar innan sömnen får fortsätta.

Hälsoångest är kopplad till uppmärksamhet på hälsorelaterat hot

En systematisk översikt och metaanalys inkluderade 17 artiklar och fann att personer med högre hälsoångest i genomsnitt visade större uppmärksamhetsbias mot hälsorelaterade hot. Effekten var inte enorm och varierade mellan metoder, men mönstret var tydligare för att hålla kvar uppmärksamheten på hot än för att omedelbart upptäcka det snabbare. Läs metaanalysen om attentional bias vid hälsoångest på PubMed. Det passar väl med den nattliga upplevelsen där en sensation väl har upptäckts och därefter kan bli svår att släppa.

Att uppmärksamheten fastnar kan vara viktigare än vem som märker signalen först

Det är lätt att beskriva hälsoångest som att personen ”känner allt mer än andra”. Forskningen ger inte ett så enkelt stöd. Metaanalysen om hälsorelaterad uppmärksamhet fann framför allt mer attention maintenance, alltså att uppmärksamheten tenderade att stanna kvar vid hälsorelaterat hot. Det kan vara en viktig skillnad på natten. Du kanske inte nödvändigtvis registrerar fler kroppshändelser än andra, men när ett slag, stick eller tryck väl har fångat din uppmärksamhet får det flera minuter av jämförelse, kontroll och analys. Då hinner signalen bli betydligt mer psykologiskt betydelsefull än en sensation som bara noteras och lämnas.

Interoception handlar både om kroppssignalen och hur du förhåller dig till den

Interoception är ett samlingsbegrepp för hur information från kroppens inre tillstånd registreras och bearbetas. Det kan handla om hjärtslag, andning, hunger, temperatur och andra fysiologiska signaler. En metaanalys från 2024 visade att ångest var kopplad till större negativ uppmärksamhet på, känslighet för och negativ värdering av kroppsliga signaler. Läs metaanalysen om interoception och ångest på PubMed. Det betyder inte att kroppen producerar falska signaler. Det visar att relationen till signalerna kan förändras när ångest är hög.

Stark kroppsvaksamhet betyder inte automatiskt bättre precision

En person kan känna sig extremt uppmärksam på kroppen utan att därför kunna avgöra den medicinska betydelsen av varje sensation mer exakt. En systematisk översikt och metaanalys av 68 studier om interoceptiv precision fann inte stöd för generellt högre objektiv interoceptiv träffsäkerhet vid illness anxiety disorder eller somatic symptom disorder. Läs metaanalysen om interoceptiv precision på PubMed. Det är kliniskt relevant: ”Jag känner detta väldigt tydligt” och ”jag vet vad detta medicinskt betyder” är två olika påståenden. Intensiv uppmärksamhet kan göra signalen tydligare utan att ge säker diagnosinformation.

Att ligga stilla kan göra hjärtslag och andra rörelser mer märkbara

När kroppen är i rörelse finns många samtidiga sensationer från muskler, balans och omgivning. I sängen ligger du stilla och vissa små rytmiska signaler kan därför märkas tydligare. Du kanske känner hjärtslaget mot kudden eller madrassen eller lägger märke till en pulsation som du aldrig tänkt på tidigare. Det betyder inte att en ny sensation alltid är betydelselös. Men själva tydligheten är inte i sig ett mått på medicinsk allvarlighet. Om uppmärksamheten sedan riktas mot samma område under flera minuter kan varje variation kännas allt viktigare och starta nästa kontrollfråga.

Hjärtat blir lätt ett särskilt laddat fokus under natten

Hjärtklappning kan upplevas som extra skrämmande eftersom hjärtat förknippas direkt med liv och säkerhet. 1177 beskriver att hjärtat kan slå snabbare vid bland annat stress och ångest och att extraslag och tydligare hjärtslag kan förekomma av flera orsaker. Läs 1177:s information om hjärtklappning. Samtidigt finns tydliga situationer där hjärtbesvär behöver bedömas. Hälsoångestbehandling innebär därför inte att varje hjärtsensation ska avfärdas, utan att redan bedömda eller vardagliga signaler inte behöver kontrolleras obegränsat för att skapa absolut säkerhet.

Andningen kan bli svårare att låta sköta sig själv när du börjar övervaka den

Andning sker automatiskt men kan också styras medvetet. Det gör den särskilt lätt att kontrollera. Du kanske plötsligt undrar om andetagen är tillräckligt djupa, om ett andetag känns annorlunda eller om du får tillräckligt med luft. När du därefter försöker känna efter exakt kan själva uppmärksamheten förändra upplevelsen av andningen. Ångest kan också innebära snabbare andning och en känsla av att inte få tillräckligt med luft. 1177 beskriver flera sådana kroppsliga ångestreaktioner. Ny eller uttalad andnöd ska däremot alltid bedömas efter medicinsk situation.

Magljud, värme, stickningar och muskelryckningar kan få större betydelse i mörkret

Kroppen fortsätter att arbeta när du ligger stilla. Tarmarna rör sig, muskler kan rycka till och huden kan kännas varm, kall, stickande eller spänd. På dagen försvinner många sådana fenomen i bakgrunden. På natten kan de bli tydligare och lättare kopplas till en sjukdomstanke. När ett symtom väl blivit laddat kan du dessutom börja jämföra höger och vänster sida eller vänta på om känslan återkommer. Den centrala frågan är därför inte om sensationerna är ”verkliga” – det kan de vara – utan om varje normal variation behöver få en medicinsk förklaring innan du kan låta uppmärksamheten gå vidare.

Korta uppvaknanden under natten är vanligt

1177 beskriver att det är vanligt att vakna korta stunder under natten. Läs 1177:s information om sömnsvårigheter. Ett uppvaknande betyder alltså inte automatiskt att något har gått fel med sömnen eller kroppen. Vid hälsoångest kan uppvaknandet däremot snabbt få en medicinsk tolkning: ”Varför vaknade jag just nu?”, ”väckte hjärtat mig?” eller ”är kroppen i alarm?”. När orsaken måste identifieras varje gång blir själva uppvaknandet en trigger för kontroll. Målet behöver inte vara att aldrig vakna, utan att ett vanligt uppvaknande ibland kan få förbli just ett uppvaknande.

Det som händer sekunderna efter att du vaknar kan styra resten av natten

Du vaknar, registrerar ett hjärtslag och får tanken att något kanske är fel. Därefter börjar du känna efter. Den första sensationens betydelse växer och kroppen aktiveras mer när oron stiger. Nu finns både den ursprungliga signalen och nya ångestreaktioner att tolka. På några minuter kan situationen därför gå från ”jag vaknade” till ”jag måste kontrollera att jag är medicinskt säker”. Det betyder inte att alla nattliga symtom är ångest. Det visar varför det är värdefullt att kartlägga den exakta ordningen. Vad fanns först, och vilka nya sensationer uppstod efter att kontrollen och rädslan hade börjat?

Kognitiv aktivering på natten kan göra det svårare att somna om

En systematisk översikt av presleep cognitive activity fann att personer med insomnia oftare beskriver bland annat oro, problemlösning, dold övervakning och kognitiv aktivering före sömn. Läs översikten om kognitiv aktivitet före sömn på PubMed. Studier med objektiva sömnmätningar har också funnit samband mellan hög nattlig kognitiv aktivering och bland annat längre insomningstid och lägre sömneffektivitet. Läs studien om nocturnal cognitive arousal på PubMed. När hälsofrågan startar mitt i natten kan själva analysen alltså bli ytterligare ett hinder för att återgå till sömn.

Hyperarousal vid insomnia är ett relevant men mer komplicerat begrepp än ”kroppen går på högvarv”

Hyperarousal är en central modell inom insomniaforskningen, men forskningsläget är mer nyanserat än populära beskrivningar ibland antyder. En aktuell översikt från 2023 fann stöd för framför allt kortikal och kognitiv-emotionell aktivering, medan evidensen för autonoma markörer som hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet var mindre entydig. Läs översikten om hyperarousal vid insomnia på PubMed. Det är därför bättre att säga att oro och sömnrelaterad aktivering kan göra natten mer vaken och uppmärksam än att påstå att all nattlig hälsoångest beror på ett mätbart fysiologiskt ”alarmläge”.

Dålig sömn kan i sin tur påverka hur känslor regleras

Relationen mellan sömn och oro går åt båda håll. En stor systematisk översikt och metaanalys av mer än 50 års experimentell forskning fann att sömnbrist, förkortad sömn och nattliga uppvaknanden påverkar flera delar av människans emotionella funktion. Läs metaanalysen om sömnbrist och emotion på PubMed. Det betyder inte att en dålig natt automatiskt orsakar hälsoångest. Men efter flera nätter med lite sömn kan trötthet och emotionell belastning göra det svårare att hålla en liten kroppslig osäkerhet i proportion. Den följande natten kan därför kännas mer laddad.

Sömnrelaterad uppmärksamhetsbias kan dessutom bli ett eget problem

Om nattens huvudfråga gradvis byter från hälsa till sömn kan du börja övervaka om du håller på att somna, hur länge du varit vaken eller hur dåligt morgondagen kommer fungera. En systematisk översikt och metaanalys fann måttliga skillnader i sömnrelaterad uppmärksamhets- och tolkningsbias mellan personer med insomnia eller dålig sömn och kontrollgrupper. Läs metaanalysen om kognitiv bias vid insomnia på PubMed. Det innebär att två kontrollsystem kan börja samverka: ”är kroppen frisk?” och ”kommer jag kunna somna?”. Då behöver båda processerna identifieras i stället för att allt kallas hälsoångest.

Nattlig panik är ett närliggande men separat fenomen

En del personer vaknar med en plötslig panikattack under natten. Då kan hjärtklappning, stark rädsla, svettning, andningsförändring och känsla av akut fara dominera. Forskning om nocturnal panic har bland annat undersökt hur förväntningar och tolkningar av fysiologisk aktivering under sömn påverkar reaktionen. Läs studien om nattlig panik och tolkning av kroppslig aktivering på PubMed. En aktuell översikt över sömnstörningar vid ångest betonar också vikten av differentialdiagnostik. Läs 2026 års översikt på PubMed. Nattlig panik och hälsoångest kan överlappa men är inte samma sak.

Hälsoångest och nattlig panik skiljer sig ofta i vad personen försöker få svar på

Vid panik kan den centrala upplevelsen vara en snabbt stigande våg av intensiv rädsla och kroppslig aktivering. Vid hälsoångest är frågan ofta mer medicinsk: ”Vad betyder den här signalen, och kan den vara tecken på sjukdom?” En person kan förstås ha båda problemen. Den praktiska skillnaden märks ibland i beteendet efteråt. Vid hälsoångest följer ofta granskning av symtom, diagnossökning, kroppskontroll eller försäkringssökande. Vid återkommande nattliga panikattacker kan rädslan i större utsträckning riktas mot nästa attack eller mot själva panikreaktionen. Individuell bedömning behövs när symtombilderna är oklara.

Hälsoångest och insomnia behöver också hållas isär

Du kan ligga vaken därför att du är rädd för ett symtom, men du kan också börja få sömnproblem därför att själva sängen blivit en plats för oro. Insomnia handlar om återkommande svårigheter med insomning eller bibehållen sömn tillsammans med påverkan på vardagen, och har egna behandlingsprinciper. Enstaka vakna nätter är däremot vanliga. Om sömnen i sig har blivit huvudproblemet kan ett mer sömnspecifikt perspektiv behövas. Hälsoångestartikeln bör därför inte försöka förklara all nattlig vakenhet. Fråga vad som håller dig vaken: sjukdomstolkningen av kroppen, oro för sömnen eller flera processer samtidigt.

Kroppskontroll i sängen kan göra natten till en återkommande undersökning

Du kanske känner på halsen, trycker på magen, jämför lymfkörtlar, känner efter pulsen eller upprepar en rörelse för att se om den gör ont. En första kontroll kan ibland vara relevant. Vid ett ångestdrivet mönster upprepas den trots att inget tydligt förändrats. Experimentell forskning visar att ökad användning av hälsorelaterade säkerhetsbeteenden under en period kan öka hälsoångest och sjukdomsrelaterade tankar. Läs experimentet om säkerhetsbeteenden och hälsoångest på PubMed. Det betyder inte att all kroppskontroll är skadlig, men repetitionen behöver kartläggas.

Smartklockor och pulsmätning kan flytta kontrollen från kroppen till siffrorna

Om du vaknar och känner hjärtat kanske nästa steg är att titta på pulsen, syremättnaden eller nattens sömndata. Ett mätvärde kan vara relevant i vissa medicinska sammanhang, men när mätningen inte ingår i någon medicinsk plan kan den få en säkerhetsfunktion. Om värdet ser bra ut kommer lättnad; om det avviker något börjar nästa kontroll. Konsumentprodukter kan dessutom inte ensamma diagnostisera medicinska eller sömnrelaterade tillstånd. För den specifika processen finns Hälsoångest och sömnspårning – när klockans värden blir nya saker att kontrollera.

Googling klockan tre på natten kan göra möjligheterna betydligt fler

En kroppslig sensation kan först väcka en enda fråga. En sökning kan därefter presentera tjugo möjliga diagnoser med mycket olika sannolikhet. När du är trött och redan orolig blir det svårt att avgöra vilka resultat som faktiskt passar din situation. Hälsoinformation på nätet kan självklart vara värdefull, men systematiska översikter visar ett tydligt samband mellan hälsoångest, upprepad informationssökning och så kallad cyberchondria. När sökningen framför allt ska få bort nattens osäkerhet kan den därför öppna fler frågor än den stänger. Vid verklig medicinsk osäkerhet är rätt vårdkälla mer användbar än obegränsad egen differentialdiagnostik.

Försäkran från någon bredvid dig kan hjälpa kort – och ändå behöva upprepas

Du kanske väcker din partner och frågar om ditt hjärta låter normalt eller om du ser sjuk ut. Den andre svarar lugnande och du somnar nästan om. Några minuter senare kommer nästa reservation. Forskning om excessive reassurance seeking visar att återkommande försäkringssökande förekommer vid hälsoångest och kan användas för att försöka reducera upplevt hot. Läs studien om försäkringssökande vid hälsoångest på PubMed. Socialt stöd är inte problemet. Skillnaden ligger mellan att få närhet och stöd och att behöva ett nytt medicinskt säkerhetsbesked varje gång tvivlet återkommer.

Kort lättnad kan lära hjärnan att nattlig kontroll är nödvändig

Om du känner en sensation, blir rädd, mäter pulsen och därefter känner lättnad finns en tydlig koppling mellan beteende och konsekvens. Nästa gång samma signal dyker upp blir mätningen naturligt mer lockande. Detta är en central tanke i kognitiv-beteendemässiga modeller av hälsoångest. En aktuell systematisk översikt av 57 mekanistiska studier fann bland annat stöd för hälsorelaterade uppmärksamhets- och minnesbiaser, hotbekräftande tankemönster och säkerhetssökande beteenden, samtidigt som forskarna betonade att kvaliteten på underlaget varierar. Läs den systematiska översikten på PubMed.

Osäkerhet efter medicinska undersökningar kan bli särskilt stark när du vaknar ensam med kroppen

Du kanske nyligen har blivit undersökt och fått ett lugnande besked. På dagen känns bedömningen rimlig. Mitt i natten uppstår en sensation och frågan öppnas igen: ”Tänk om undersökningen ändå missade något?” Då har inga nya medicinska fakta nödvändigtvis tillkommit, men känslan av säkerhet är svagare. För den processen kan du läsa Osäkerhet efter medicinska undersökningar – när du vill ha en garanti vården inte kan ge. Läs även Hälsoångest och vårdsökande – hur du skiljer medicinskt behov från upprepad försäkran.

Verklig kroppslig sjukdom och hälsoångest kan förekomma samtidigt

Hälsoångest betyder inte att alla kroppsliga sensationer är psykologiska. En person kan ha reflux, hjärtarytmi, astma, hormonell sjukdom eller andra medicinska problem och samtidigt utveckla mycket stark oro kring kroppens signaler. Den psykologiska modellen ska därför aldrig användas för att automatiskt förklara ett nytt symtom. Det relevanta förändringsarbetet ligger i stället i att följa den medicinska plan som behövs och skilja den från de extra kontroller som inte längre tillför relevant information. Det går alltså att ta kroppen på allvar utan att varje nattlig sensation måste bli början på en ny egen medicinsk utredning.

Nya eller tydligt förändrade symtom ska inte reduceras till hälsoångest

Detta är artikelns viktigaste säkerhetsgräns. Nytillkommen svår andnöd, svimning, uttalad bröstsmärta, intensiv hjärtklappning som inte går över eller andra tydligt allvarliga symtom behöver bedömas enligt sjukvårdens rekommendationer. 1177 ger specifika råd om när hjärtklappning kräver snabb eller akut vård. Läs 1177:s råd om hjärtklappning. Vid osäkerhet om vårdbehov kan 1177 kontaktas. Självhjälpsövningar för hälsoångest gäller situationer där den medicinska ramen är tillräckligt tydlig – inte situationer där nya allvarliga symtom behöver bedömas.

Kartlägg en enda natt från första sensation till sista kontroll

Välj ett konkret tillfälle i stället för att skriva ”jag är alltid rädd på natten”. Notera vad som hände först: vaknade du spontant eller på grund av en sensation? Vad kände du exakt? Vilken första tolkning kom? Skriv därefter vad du gjorde: lyssnade på hjärtat, ändrade andningen, mätte något, googlade eller frågade någon. Notera hur oron förändrades direkt efter varje steg och vad som gjorde att frågan öppnades igen. Kartläggningen hjälper dig se om det framför allt är kroppssignalen som håller problemet vid liv eller om en stor del av natten tas över av det säkerhetsarbete som följer.

Två små experiment kan förändra nattens kontrollmönster utan att ignorera medicinsk säkerhet

Om den medicinska situationen redan är bedömd kan ett första experiment vara att fördröja en enda extra kontroll, exempelvis pulsmätningen, i tio minuter och under tiden inte ersätta den med googling eller annan kroppsscanning. Ett andra experiment är att bredda uppmärksamheten: låt kroppssignalen finnas samtidigt som du också registrerar madrassen, rummets ljud, temperaturen och kontakten med täcket. Målet är inte att övertyga dig om att signalen är ofarlig eller att snabbt bli lugn. Du undersöker om kroppen kan vara en del av upplevelsen utan att varje sensation omedelbart behöver bli en medicinsk uppgift.

När professionellt stöd och ett mer strukturerat arbete kan ge mer

Sök professionellt stöd om nattlig hälsoångest återkommande stör sömnen, leder till omfattande kroppskontroll eller googling, väcker upprepade vårdkontakter eller gör att du undviker att sova ensam. KBT har gott forskningsstöd vid hälsoångest, och en nätverksmetaanalys från 2026 med 35 studier och 3 263 deltagare fann stöd för flera psykologiska interventioner, inklusive KBT och exponeringsbaserade komponenter. Läs 2026 års nätverksmetaanalys på PubMed. Läs mer om psykoterapi online för vuxna i hela Sverige. För strukturerat eget arbete finns Ångest och oro – förstå, hantera och minska ångest. På Gävleborgs Psykoterapi AB – forskningsbaserad självhjälp hittar du hela programutbudet. Du kan även läsa Att återgå till träning efter hälsoångest – när kroppen behöver få vara kropp igen och Ångest och oro – symtom, orsaker och vad som kan hjälpa.

Källor, forskning och rekommenderad vidare läsning

Direkt forskning om exakt fenomenet ”hälsoångest på natten” är begränsad. Artikelns förklaring bygger därför på flera forskningsområden som möts i den nattliga situationen: hälsoångest och hälsorelaterad uppmärksamhet, interoception, säkerhetsbeteenden, försäkringssökande, kognitiv aktivering vid insomnia, sömnrelaterad uppmärksamhetsbias och nattlig panik. Forskningen stödjer att kroppsliga signaler kan få mer negativ uppmärksamhet och tolkning vid ångest, men den visar inte att nattlig tystnad i sig fysiologiskt förstärker kroppen. Det är därför mer korrekt att beskriva natten som ett sammanhang där färre konkurrerande stimuli, vakenhet och oro kan ge signalerna större psykologisk betydelse.

Hälsoångest på natten handlar alltså inte om att du ska lära dig att kroppen är tyst eller symptomfri. Kroppen fortsätter att slå, andas, smälta, reglera temperatur och skicka signaler även när rummet blivit stilla. Förändringen ligger i att varje signal inte behöver få rollen som medicinsk varning. När en kroppslig sensation kan finnas tillsammans med viss osäkerhet utan att omedelbart starta mätning, googling eller analys får natten större möjlighet att åter bli en plats för sömn i stället för en återkommande hälsoundersökning.

Artikeln är avsedd som generell information och psykoedukation. Den ersätter inte individuell medicinsk, sömnmedicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning, diagnos eller behandling. Hälsoångest kan förekomma samtidigt med kroppslig sjukdom och ska aldrig användas för att avfärda nya, tydligt förändrade eller allvarliga symtom. Följ råd och uppföljningsplaner från vården. Vid osäkerhet om vårdbehov kan 1177 kontaktas. Vid akuta eller allvarliga symtom ska akut vård sökas.

OM FÖRFATTAREN

Daniel Karlsson, leg. psykoterapeut

Daniel Karlsson är legitimerad psykoterapeut med inriktning mot psykodynamisk psykoterapi (PDT) och utbildning i Dynamic Interpersonal Therapy (DIT). Han arbetar med unga vuxna och vuxna vid Gävleborgs Psykoterapi.

Läs mer om Daniel Karlsson →

Vill du arbeta vidare med konkreta verktyg?

Utforska våra forskningsbaserade digitala självhjälpsprogram, utvecklade av legitimerad psykoterapeut.

Se självhjälpsprogrammen