Någon frågar:
Hur känns det?
Du vet inte riktigt vad du ska svara.
Du märker att något händer i kroppen.
Det kanske trycker över bröstet, knyter sig i magen eller blir varmt i ansiktet.
Men vilket ord passar?
Är du arg?
Rädd?
Besviken?
Skamsen?
Ledsen?
Eller bara stressad?
Ibland kanske svaret blir:
Jag vet inte. Det känns bara dåligt.
För vissa människor är det tillfälligt svårt att förstå vad de känner, särskilt under stark stress.
För andra är svårigheten mer genomgående.
Begreppet alexitymi används inom psykologi och forskning för ett mönster som bland annat innebär svårigheter att identifiera och beskriva egna känslor och en tendens till mer yttre och konkret orienterat tänkande.
Alexitymi är inte en psykiatrisk diagnos.
Det är ett multidimensionellt psykologiskt konstrukt som kan förekomma i olika grad hos olika människor och tillsammans med flera olika psykiska eller kroppsliga tillstånd.
Vad är alexitymi?
Alexitymi brukar framför allt beskrivas genom tre centrala områden:
- svårigheter att identifiera känslor
- svårigheter att beskriva känslor med ord
- ett mer externt orienterat sätt att tänka, där fokus lättare hamnar på konkreta händelser än på den inre känslomässiga upplevelsen
Det betyder inte att personen saknar känslor.
Problemet ligger snarare i tillgången till dem som tydliga, differentierade och språkligt formulerbara upplevelser.
Alexitymi betyder inte att du inte har känslor
Det här är en av de viktigaste skillnaderna.
En person med alexitymiska drag kan reagera starkt kroppsligt och emotionellt.
Hjärtat slår snabbare.
Magen spänns.
Rösten förändras.
Impulsen att gå därifrån blir stark.
Men det kan vara svårt att omvandla hela reaktionen till:
Jag är rädd.
eller:
Jag blev sårad när du sa så.
Förekomsten av en känsla och förmågan att identifiera den är alltså inte samma sak.
”Jag mår dåligt” kan vara det enda ord som känns tillgängligt
När känslor är svåra att skilja åt kan flera tillstånd hamna under samma allmänna etikett.
Dåligt.
Stressad.
Konstig.
Trött.
Men bakom orden kan det finnas mycket olika emotionella tillstånd.
En person kanske egentligen är:
- besviken
- orolig
- avundsjuk
- skamsen
- sårad
- frustrerad
- ensam
Ju svårare det är att urskilja skillnaden, desto svårare blir det också att veta vad känslan signalerar eller vad du behöver göra med den.
Kroppsliga signaler kan bli lättare att märka än själva känslan
Du kanske snabbt märker:
- tryck över bröstet
- spända axlar
- huvudvärk
- magont
- hjärtklappning
- rastlöshet
men har svårare att koppla kroppens reaktion till ett emotionellt sammanhang.
Det kan skapa frågor som:
Är jag sjuk?
Är jag stressad?
Varför känns kroppen så här?
Alexitymibegreppet har historiskt utvecklats inom psykosomatisk medicin just därför att samspelet mellan känslor och kroppslig upplevelse varit centralt.
Att identifiera känslan och att beskriva den är två olika saker
Du kan veta:
Jag är ledsen.
men ändå ha svårt att förklara vad sorgen handlar om.
Eller tvärtom:
Du kan berätta mycket detaljerat vad som hände men fortfarande inte veta vad du själv kände.
Forskningen om Toronto Alexithymia Scale, TAS-20, skiljer därför mellan svårigheter att identifiera känslor och svårigheter att beskriva dem.
Läs översikten över 25 års forskning om Toronto Alexithymia Scale på PubMed.
Alexitymi är inte en diagnos
Det finns ingen psykiatrisk diagnos som heter alexitymi.
Begreppet används som ett psykologiskt konstrukt och som ett mått på ett mönster av emotionell bearbetning.
Det betyder att du inte kan ställa en medicinsk eller psykiatrisk diagnos genom att känna igen dig i en lista över alexitymiska drag.
Höga nivåer kan förekomma tillsammans med flera olika tillstånd, men de kan också finnas utan att personen uppfyller kriterier för någon specifik psykiatrisk diagnos.
Alexitymi ligger på ett kontinuum
Det är mer användbart att tänka i grad än i ett enkelt ja eller nej.
Alla kan ibland ha svårt att förstå sina känslor.
Efter en konflikt kanske du först vet vad du känner flera timmar senare.
Under stark stress kan känslorna blandas ihop.
Det kliniskt intressanta är när svårigheterna blir stabila eller så uttalade att de påverkar relationer, kommunikation, behandling eller hur du hanterar stress.
Toronto Alexithymia Scale är ett forskningsverktyg – inte ett självdiagnostiskt facit
TAS-20 är det mest använda självskattningsinstrumentet för alexitymi.
Det mäter tre dimensioner:
- svårigheter att identifiera känslor
- svårigheter att beskriva känslor
- externt orienterat tänkande
En större översikt från 2020 bedömde att det samlade forskningsunderlaget över 25 år stödjer flera centrala delar av instrumentets reliabilitet och validitet.
Samtidigt finns vetenskaplig diskussion om både konstruktionen och hur självskattning bäst fångar en svårighet som delvis handlar om bristande emotionell medvetenhet.
En hög poäng bör därför inte användas som ett fristående diagnostiskt besked.
Varför kan det vara svårt att själv bedöma sin alexitymi?
Det finns en inbyggd paradox.
Om svårigheten består i att förstå och beskriva det egna känslolivet ska personen samtidigt svara på frågor om just detta känsloliv.
Det innebär inte att självskattning är värdelös.
Men det är en anledning till att forskare har diskuterat värdet av att kombinera självskattning med klinisk intervju och andra informationskällor när en mer noggrann bedömning behövs.
Externt orienterat tänkande betyder inte att du är ytlig
Begreppet kan lätt missförstås.
Ett mer externt orienterat tänkande betyder inte att personen saknar djup eller intelligens.
Det syftar på en tendens att lägga större vikt vid:
- vad som hände
- vad som ska göras
- praktiska detaljer
- konkreta lösningar
och mindre spontant fokus på:
- vad upplevelsen väckte
- hur känslorna förändrades
- vad känslan betyder
- hur inre tillstånd påverkar relationer och beteenden
Det kan vara en styrka i vissa praktiska sammanhang samtidigt som det gör emotionella situationer svårare att navigera.
”Vad hände?” kan vara mycket lättare än ”hur kändes det?”
Du kan beskriva en konflikt minutiöst.
Vem sa vad.
Vilken tid det var.
Vad som hände sedan.
Men när frågan blir:
Vad väckte det i dig?
tar berättelsen stopp.
Det kan ibland misstolkas som ovilja.
Men för en person med tydliga alexitymiska drag kan frågan vara genuint svår att besvara.
Relationer kan påverkas när känslor är svåra att kommunicera
En partner säger:
Berätta vad som händer med dig.
Du svarar:
Inget.
Kanske är det inte riktigt sant.
Men du har inget tydligare svar.
Den andra personen kan tolka tystnaden som:
- ointresse
- avståndstagande
- brist på tillit
- ovilja att kommunicera
när en del av problemet i själva verket är att det inre tillståndet ännu inte har blivit begripligt nog för att kunna beskrivas.
Svårigheter att sätta ord på känslor kan göra konflikter mer konkreta
I en konflikt är det enklare att prata om det synliga.
Du kom hem sent.
Du glömde att ringa.
Du gjorde inte det du lovade.
Men bakom irritationen kan det finnas:
Jag blev rädd att jag inte var viktig.
Jag kände mig bortvald.
Jag blev sårad.
Om den emotionella nivån är svår att nå kan diskussionen fastna i detaljerna och det bli svårare för båda att förstå varför frågan egentligen blev så laddad.
Att inte kunna förklara känslan är inte samma sak som att inte bry sig
Det är en viktig relationell skillnad.
En människa kan bry sig mycket om sin partner och ändå ha svårt att formulera:
Jag blev rädd att du skulle lämna mig.
Det kan i stället komma ut som:
Varför svarade du inte?
eller som tystnad.
Att förstå den skillnaden ursäktar inte skadliga beteenden, men det kan göra kommunikationen mer korrekt.
Alexitymi är inte samma sak som känslomässig avstängdhet
Vid känslomässig avstängdhet upplever personen ofta att känslorna blivit svagare eller mer avlägsna.
Vid alexitymi kan känslorna vara starka men svåra att identifiera och formulera.
En person kan alltså känna mycket och ändå säga:
Jag vet inte vad jag känner.
Om ditt tydligaste problem är att både positiva och negativa känslor blivit svagare kan du läsa:
Känslomässig avstängdhet – varför känner jag nästan ingenting längre?
Alexitymi är inte samma sak som dissociation
Dissociation är ett bredare begrepp som kan innebära frånkoppling mellan exempelvis känslor, kropp, minne, identitet eller omgivning.
Vid alexitymi är kärnproblemet framför allt emotionell medvetenhet och språk.
De kan förekomma samtidigt.
Men det är inte samma fenomen.
Alexitymi är inte samma sak som att vara känslokall
Ordet kan ibland användas felaktigt som synonym till att vara empatibefriad eller känslomässigt kall.
Det är för förenklat.
Alexitymi handlar primärt om svårigheter med att identifiera och beskriva egna känslor och om hur känslor bearbetas.
Empati, moral, omtanke och emotionell medvetenhet är relaterade men inte identiska funktioner.
En person kan därför ha alexitymiska drag och samtidigt vara mycket omtänksam.
Alexitymi är inte samma sak som autism
Alexitymi förekommer oftare bland autistiska personer än i många icke-autistiska grupper, men den är inte en del av autismdefinitionen och är inte universell vid autism.
En systematisk översikt och metaanalys identifierade 15 studier som jämförde autistiska och neurotypiska grupper.
Den uppskattade förekomsten av alexitymi till cirka 49,9 procent i autismgruppen och 4,9 procent i den neurotypiska jämförelsegruppen, utifrån de inkluderade studierna och TAS-baserade gränsvärdena.
Läs metaanalysen om alexitymi och autism på PubMed.
Resultatet visar både en tydlig överrepresentation och att ungefär hälften av de autistiska deltagarna inte låg över gränsvärdet för alexitymi.
Autistiska personer kan därför ha olika emotionella profiler
Två personer med autism kan skilja sig mycket åt i sin förmåga att identifiera och beskriva känslor.
Det är en viktig klinisk poäng.
Om varje emotionell svårighet automatiskt tillskrivs autism riskerar behandlingen att bli mindre individualiserad.
Du kan läsa mer om autism i vuxen ålder här:
Autism i vuxen ålder – socialt samspel, sinnesintryck och behovet av återhämtning
Depression och alexitymi har ett tydligt samband
Alexitymiska drag förekommer ofta tillsammans med depressiva symtom.
En metaanalys från 2025 sammanställde 35 studier med totalt 23 085 deltagare och fann ett positivt samband mellan alexitymi och depressionsgrad.
Svårigheter att identifiera och beskriva känslor hade tydligare samband med depression än externt orienterat tänkande.
Läs metaanalysen om alexitymi och depression på PubMed.
Ett samband betyder dock inte att alexitymi alltid orsakar depression eller att depression alltid orsakar alexitymi.
Alexitymiska drag kan förändras när psykiskt mående förändras
Alexitymi har ofta beskrivits som ett relativt stabilt drag.
Samtidigt visar behandlingsstudier att nivåerna inte behöver vara helt oföränderliga.
En del av det som mäts kan också påverkas av samtidiga symtom som depression, ångest och stress.
Det är därför rimligare att tala om en relativt stabil tendens hos vissa personer än om en fast egenskap som aldrig kan förändras.
Ångest kan göra det svårare att skilja känsla från kroppslig aktivering
Ångest kan ge:
- hjärtklappning
- muskelspänning
- värmekänsla
- magbesvär
- yrsel
- rastlöshet
Om känslor redan är svåra att identifiera kan det bli svårt att veta:
Är jag rädd?
Är jag arg?
Är jag sjuk?
Är jag bara trött?
Det är en anledning till att behandling ibland behöver hjälpa personen att koppla samman situation, kroppslig signal, tanke, impuls och känsloord.
Det kan vara svårt att veta vad du behöver om du inte vet vad du känner
Känslor är inte bara upplevelser.
De ger också information.
Sorg kan signalera förlust.
Ilska kan signalera att något upplevs som orättvist eller gränsöverskridande.
Rädsla kan signalera hot.
Skuld kan handla om att du upplever att du brutit mot något viktigt.
Om känslan bara registreras som ett odifferentierat obehag blir det svårare att avgöra:
Behöver jag vila?
Sätta en gräns?
Söka stöd?
Be om ursäkt?
Lämna en situation?
Det kan också vara svårt att upptäcka känslan innan den blivit mycket stark
En del människor märker inte irritationen när den är på två av tio.
Inte heller när den är fyra.
Först när den når åtta blir den tydlig.
Då kan reaktionen kännas plötslig:
Jag exploderade utan anledning.
Men i efterhand kanske det går att se att kroppen och situationen gav signaler långt tidigare.
Att utveckla känslomedvetenhet handlar därför ofta lika mycket om att upptäcka tidiga nyanser som om att hitta rätt ord efteråt.
Att börja med kroppen kan vara hjälpsamt
Om frågan:
Vad känner du?
blir för abstrakt kan en konkretare ingång vara lättare.
Fråga:
- Vad märker jag i kroppen?
- Var känns det?
- Är det spänt, varmt, tungt, rastlöst eller tomt?
- Vad hände precis innan?
- Vilken impuls får jag?
Sedan kan du pröva ett känsloord.
Inte för att ordet måste vara perfekt.
Utan för att börja skapa en koppling mellan kropp, situation och emotionell betydelse.
Det behöver inte finnas ett enda exakt känsloord
Människor kan känna flera saker samtidigt.
Du kan vara:
- arg och rädd
- glad och sorgsen
- lättad och skyldig
- nyfiken och nervös
Om du väntar på ett perfekt ord kan hela övningen kännas misslyckad.
Ett bättre mål är ofta:
Kan jag komma lite närmare vad som händer?
Ett känslohjul kan vara ett hjälpmedel – inte ett test
Listor och känslohjul kan ge fler ord när vokabulären känns begränsad.
De kan vara särskilt användbara när allt annars blir:
bra, dåligt, stress eller ingenting.
Men verktyget ska inte bli en ny prestation.
Du behöver inte alltid hitta exakt rätt etikett.
Syftet är att öka nyanseringen över tid.
Dagbok kan hjälpa om den är konkret nog
Att skriva:
Hur känner jag mig?
kan vara för öppet.
Pröva i stället fyra korta frågor:
- Vad hände?
- Vad märkte jag i kroppen?
- Vad fick jag lust att göra?
- Vilka ett eller två känsloord ligger närmast?
Det gör emotionell reflektion mer strukturerad.
Efter en tid kan mönster bli tydligare.
Andra människor kan ibland se reaktionen före dig
En partner säger:
Du verkar ledsen.
Din första reaktion kanske är:
Nej.
Det betyder inte att partnern automatiskt vet bättre än du vad du känner.
Men återkommande observationer kan vara information värd att undersöka.
Vad såg du som fick dig att tänka det?
Kanske har rösten förändrats.
Du har blivit tystare.
Du drar dig undan.
Det kan ge ytterligare ledtrådar utan att den andre behöver definiera din upplevelse åt dig.
Öva på att beskriva grader – inte bara kategorier
Det är skillnad mellan irritation och raseri.
Mellan oro och panik.
Mellan besvikelse och djup sorg.
Om känslor bara registreras när de är starka blir känslolivet lätt svartvitt.
En skala från noll till tio kan ibland hjälpa:
Hur stark är reaktionen?
Det kan göra små förändringar mer synliga.
Känslospråk kan utvecklas genom användning
Att sätta ord på känslor är en färdighet som kan bli mer nyanserad över tid.
Du behöver inte börja med komplicerade psykologiska resonemang.
Det kan räcka med:
Jag märker att jag blir spänd när vi pratar om det här.
Jag tror att en del av mig är besviken.
Jag är inte säker, men det liknar rädsla.
Osäkerhet får finnas i formuleringen.
Alexitymi kan påverka psykoterapi – men är inte ett skäl att avstå
Många psykoterapier bygger delvis på att personen uppmärksammar och beskriver inre erfarenheter.
Om det är svårt kan terapin behöva anpassas.
En systematisk översikt från 2020 av alexitymi och behandlingsrespons i olika psykiatriska tillstånd fann ett komplext samband där högre alexitymi i flera studier var kopplad till sämre behandlingsutfall, men resultaten varierade mellan diagnoser och behandlingsformer.
Läs den systematiska översikten om alexitymi och behandlingsrespons på PubMed.
Det betyder inte att terapi inte fungerar.
Det betyder att behandlaren kan behöva arbeta mer konkret och explicit med emotionell medvetenhet.
Alexitymi verkar vara möjlig att påverka
Äldre teorier beskrev ibland alexitymi som relativt svårföränderlig.
Nyare behandlingsforskning ger en mer nyanserad bild.
En systematisk översikt och metaanalys publicerad 2026 inkluderade 59 studier av psykologiska interventioner.
Av dessa kunde 53 effektstorlekar med totalt 3 368 deltagare ingå i metaanalysen.
Psykologiska interventioner minskade alexityminivåer mer än kontrollvillkor, med en medelstor genomsnittlig effekt.
Läs metaanalysen om psykologiska behandlingar och alexitymi på PubMed.
Det finns ännu ingen enda behandling som är bäst för alla
2026 års metaanalys inkluderade flera olika typer av interventioner.
Integrativa behandlingar hade störst genomsnittliga effekter i moderatoranalysen.
Men underlaget innebär inte att en viss manual nu är etablerad som standardbehandling för alexitymi.
Alexitymi förekommer i olika patientgrupper och behandlingsmålet behöver anpassas efter den övriga problematiken.
En tidigare systematisk översikt pekade åt samma håll
En systematisk översikt från 2024 sammanställde psykologiska behandlingar där förändring i alexitymi hade mätts.
Studierna varierade mycket i diagnoser, behandlingsformer och kvalitet.
Den övergripande bilden var ändå att alexitymiska drag kan minska i samband med psykologisk behandling.
Läs den systematiska översikten om psykologisk behandling av alexitymi på PubMed.
Behandling kan behöva vara mer konkret i början
Frågan:
Vad känner du inför din barndom?
kan vara för bred.
En mer tillgänglig väg kan vara:
Vad märkte du i kroppen när du berättade det?
Vad fick du lust att göra?
Vad tänkte du att den andra personen tyckte om dig?
Därifrån kan känslan gradvis bli tydligare.
En skicklig behandling anpassar språket efter personens nuvarande förmåga snarare än att tolka svårigheten som motstånd.
Psykodynamisk terapi kan arbeta med känslor i relationer
I psykodynamisk psykoterapi kan behandlingen bland annat uppmärksamma hur känslor väcks, undviks, uttrycks och förstås i aktuella relationer och i relationen till terapeuten.
För en person med alexitymiska drag kan arbetet behöva vara tydligt och konkret.
Det går inte att säga att psykodynamisk terapi generellt är den bästa behandlingen för alexitymi.
Men emotionell medvetenhet, affektdifferentiering och relationella mönster kan vara relevanta behandlingsområden.
KBT-baserade behandlingar kan också arbeta direkt med emotionell medvetenhet
KBT är inte enbart arbete med tankar.
Behandling kan också kartlägga sambandet mellan:
- situation
- kroppslig reaktion
- känsla
- tanke
- handling
För vissa personer blir den strukturen ett konkret sätt att utveckla ett mer differentierat känslospråk.
DBT-baserade metoder har studerats men evidensen är ännu begränsad
DBT innehåller färdigheter för bland annat mindfulness och känsloreglering och har därför studerats i relation till alexitymi.
En systematisk översikt från 2023 fann vissa positiva resultat, men studierna var få och heterogena.
Läs den systematiska översikten om DBT-baserade interventioner och alexitymi på PubMed.
Det är därför för tidigt att säga att DBT specifikt är en etablerad förstahandsbehandling för alexitymi.
Behandla även tillståndet som alexitymin förekommer tillsammans med
Om en person samtidigt har depression, PTSD, autismrelaterade behov, ätstörning eller annan psykisk problematik behöver behandlingen ta hänsyn till hela bilden.
Det vore för snävt att försöka ”behandla alexitymin” isolerat om en stor del av svårigheten drivs av ett annat tillstånd.
På samma sätt bör alexitymiska drag inte förbises om de gör det svårt att använda den behandling personen redan får.
När bör du söka professionellt stöd?
Alexitymiska drag behöver inte i sig behandlas om de inte skapar problem.
Professionellt stöd kan vara relevant om svårigheterna att förstå och uttrycka känslor:
- skapar återkommande relationskonflikter
- gör det svårt att sätta gränser eller förstå egna behov
- leder till att kroppsligt obehag blir svårt att tolka
- försvårar psykoterapi eller annan behandling
- förekommer tillsammans med depression, ångest, trauma eller annan psykisk ohälsa
- gör att känslor ofta blir tydliga först när de är mycket starka
Bedömningen bör rikta sig mot både de emotionella svårigheterna och eventuell bakomliggande eller samtidig problematik.
Du behöver inte bli expert på varje känsla
Målet är inte att analysera sönder allt du känner.
Du behöver inte identifiera fem undertoner av sorg varje gång något händer.
En mer realistisk förändring kan vara:
Förut märkte jag bara att jag mådde dåligt. Nu kan jag ibland förstå att jag är sårad eller rädd.
Den skillnaden kan vara tillräcklig för att göra ett nytt beteende möjligt.
Små förbättringar i känslospråket kan få stor praktisk betydelse
Skillnaden mellan:
Du gör mig galen.
och:
Jag blir rädd att jag inte betyder så mycket när du inte svarar.
är stor.
Den andra formuleringen är mer sårbar.
Men den ger också den andra personen betydligt mer information om vad som faktiskt händer.
Att förstå känslan är därför inte bara introspektion.
Det kan förändra hur du kommunicerar och vilka val du gör.
Vanliga frågor om alexitymi
Vad är alexitymi?
Alexitymi är ett psykologiskt konstrukt som framför allt innebär svårigheter att identifiera och beskriva egna känslor samt en tendens till mer externt orienterat tänkande. Det är inte en psykiatrisk diagnos.
Betyder alexitymi att man inte har känslor?
Nej. En person kan ha starka känslomässiga och kroppsliga reaktioner men ändå ha svårt att förstå vilken känsla det är eller att sätta ord på den.
Är alexitymi en diagnos?
Nej. Alexitymi används som ett multidimensionellt psykologiskt konstrukt eller drag. Det kan förekomma i olika grad och tillsammans med flera olika psykiska och kroppsliga tillstånd.
Är alexitymi samma sak som autism?
Nej. Alexitymi är vanligare bland autistiska personer än i många jämförelsegrupper, men långt ifrån alla autistiska personer har alexitymi och alexitymi förekommer också hos icke-autistiska personer.
Är alexitymi samma sak som att vara känslokall?
Nej. Alexitymi handlar primärt om hur egna känslor identifieras och beskrivs. Det är inte liktydigt med brist på omtanke, moral eller empati.
Är alexitymi samma sak som känslomässig avstängdhet?
Nej. Vid känslomässig avstängdhet upplevs känslorna ofta som svagare eller mer avlägsna. Vid alexitymi kan känslorna vara starka men svåra att identifiera och formulera.
Kan alexitymi förändras?
Ja, åtminstone för vissa. En metaanalys från 2026 fann att psykologiska interventioner sammantaget minskade alexityminivåer mer än kontrollvillkor. Forskningen är heterogen och det finns ännu inte en enda standardbehandling som passar alla.
Hur kan man bli bättre på att identifiera känslor?
Det kan hjälpa att koppla samman situation, kroppsliga signaler, impulser och tänkbara känsloord, använda ett enkelt känslohjul eller en strukturerad dagbok och öva på att skilja mellan närliggande känslor. Om svårigheterna påverkar relationer eller psykiskt mående kan psykoterapeutiskt stöd vara relevant.
Kan alexitymi påverka psykoterapi?
Ja. Många terapier förutsätter att personen kan uppmärksamma och kommunicera inre upplevelser. Alexitymiska drag kan därför kräva ett mer konkret och strukturerat arbetssätt, men de innebär inte att psykoterapi är meningslös.
När bör jag söka hjälp?
Sök professionellt stöd om svårigheterna att identifiera eller uttrycka känslor tydligt påverkar relationer, vardag eller annan behandling, eller om de förekommer tillsammans med depression, ångest, trauma eller annan psykisk ohälsa.
Källa och vidare läsning
PubMed – Twenty-five years with the 20-item Toronto Alexithymia Scale
Översikten från 2020 sammanfattar 25 års forskning om TAS-20 och alexitymikonstruktionen. Författarna beskriver alexitymi i termer av brister i emotionell medvetenhet och uttryck samt externt orienterat tänkande och bedömer att den samlade forskningen stödjer flera centrala aspekter av instrumentets reliabilitet och validitet.
PubMed – Investigating alexithymia in autism: A systematic review and meta-analysis
Metaanalysen inkluderade 15 artiklar som jämförde autistiska och neurotypiska grupper. Alexitymi var betydligt vanligare bland de autistiska deltagarna, men var inte universell, vilket stödjer att autism och alexitymi är överlappande men separata fenomen.
PubMed – The effect of alexithymia on depression: evidence from meta-analysis
Metaanalysen från 2025 omfattade 35 studier med totalt 23 085 deltagare och fann ett positivt samband mellan alexitymi och depressionsgrad. Svårigheter att identifiera och beskriva känslor hade tydligare samband med depression än externt orienterat tänkande.
Den systematiska översikten sammanställde 30 studier från flera psykiatriska tillstånd och fann ett komplext samband mellan alexitymi och behandlingsutfall. Resultaten varierade mellan diagnoser och behandlingar men understryker att emotionella identifierings- och uttryckssvårigheter kan vara kliniskt relevanta under behandling.
PubMed – Psychological Treatments for Alexithymia: A Systematic Review
Den systematiska översikten från 2024 sammanställde psykologiska interventioner där alexitymi mättes före och efter behandling. Studierna var heterogena men gav sammantaget stöd för att alexitymiska drag kan förändras i samband med psykologisk behandling.
Metaanalysen från 2026 inkluderade 59 studier; 53 effektstorlekar med totalt 3 368 deltagare analyserades statistiskt. Psykologiska interventioner minskade alexitymi mer än kontrollvillkor med en medelstor genomsnittlig effekt. Integrativa behandlingar hade störst effekt i moderatoranalysen, men studierna omfattade flera populationer och behandlingsformer.
Artikeln är avsedd som generell information och psykoedukation. Alexitymi är inte en psykiatrisk diagnos och en hög självskattningspoäng kan inte ensam avgöra vilket psykiskt eller medicinskt tillstånd en person har. Svårigheter att identifiera och beskriva känslor kan förekomma i olika grad och tillsammans med exempelvis depression, ångest, autism, traumarelaterade tillstånd eller annan problematik. Om svårigheterna är uttalade, påverkar relationer eller vardagsfunktion eller försvårar annan behandling kan individuell psykologisk, psykiatrisk eller psykoterapeutisk bedömning vara relevant. Artikeln ersätter inte professionell diagnostik eller behandling.