Det kanske börjar ganska odramatiskt.
Ett glas efter jobbet.
Några öl på fredagen.
Vin till middagen.
Något för att komma ned i varv efter en intensiv dag.
Alkoholen ger en snabb förändring.
Axlarna sjunker.
Tankarna blir lite tystare.
Det sociala känns lättare.
Stress och oro hamnar längre bort för några timmar.
Och just därför kan alkohol bli något man återvänder till.
Inte nödvändigtvis för att bli berusad.
Utan för att få en paus.
För att somna.
För att orka vara social.
För att dämpa oro.
För att slippa känna efter.
Eller bara för att kvällen ska kännas lite enklare.
Problemet är att något som först ger lättnad gradvis kan börja skapa nya problem.
Och någonstans kan frågan förändras från:
”Dricker jag egentligen för mycket?”
till:
”Varför är det så svårt att göra annorlunda?”
Alkoholproblem ser inte alltid ut som man föreställer sig
Många tänker på alkoholberoende som något mycket synligt.
En person som dricker varje morgon.
Som har förlorat arbetet.
Fått stora ekonomiska problem.
Eller är berusad nästan hela tiden.
Så kan det se ut.
Men alkoholproblem kan också vara betydligt mindre uppenbara.
Du arbetar.
Betalar räkningarna.
Tar hand om familjen.
Tränar.
Träffar vänner.
Och fungerar utåt.
Ändå kanske alkoholen har börjat ta större plats än du vill erkänna.
Du planerar när du kan dricka.
Ser till att det finns alkohol hemma.
Dricker mer än du tänkt.
Ångrar dig dagen efter.
Bestämmer dig för att minska.
Lyckas en period.
Och börjar sedan om.
Det finns ingen enkel gräns där en människa ena dagen har ett normalt förhållande till alkohol och nästa dag har utvecklat ett beroende.
För många sker förändringen gradvis.
Alkoholproblem är bredare än alkoholberoende
Alla som får problem av alkohol är inte alkoholberoende.
Alkoholen kan påverka:
sömnen.
ångesten.
humöret.
relationen.
arbetet.
ekonomin.
föräldraskapet.
eller den fysiska hälsan
utan att personen uppfyller kriterier för ett etablerat beroende.
Därför är frågan inte bara:
”Är jag alkoholist?”
En mer användbar fråga kan vara:
Vad gör alkoholen med mitt liv?
Och:
Har alkoholen börjat få större betydelse än jag egentligen vill att den ska ha?
När alkoholen får en funktion
Många människor använder alkohol därför att den förändrar hur de känner sig.
Det är en viktig del av förståelsen.
Alkoholen kanske gör att du:
slappnar av snabbare.
tänker mindre.
känner dig mindre självkritisk.
blir mer social.
orkar stanna kvar på festen.
glömmer dagens problem.
eller lättare kan somna.
Det betyder att alkoholen börjar fungera som ett psykologiskt verktyg.
Och beteenden som fungerar snabbt tenderar människor att upprepa.
Strategin fungerar – åtminstone på kort sikt
Det är lätt att tänka att en människa som fortsätter dricka trots problem bara fattar dåliga beslut.
Men det missar en viktig del av mekanismen.
Alkoholen ger faktiskt ofta den effekt personen söker.
En stressad människa känner sig lugnare.
En socialt osäker människa blir mindre hämmad.
En person med mycket tankar får några timmars mental paus.
En nedstämd människa kan tillfälligt känna sig lättare.
Hjärnan registrerar:
Det här hjälpte.
Nästa gång samma känsla kommer finns alkoholen redan lagrad som en möjlig lösning.
När ett glas blir två
I början kanske ett glas räcker för att skapa den önskade känslan.
Efter en tid kan samma effekt kräva mer.
Två glas.
Sedan tre.
Det betyder inte att varje person som gradvis dricker mer har utvecklat beroende.
Men ökad tolerans är ett av de mönster som kan förekomma när kroppen anpassar sig till alkohol.
Det som tidigare gav tydlig effekt känns inte längre likadant.
Och mängden ökar.
När du börjar förhandla med dig själv
”Jag dricker bara på helger.”
Sedan kommer torsdagen.
”Det är ändå nästan helg.”
Eller:
”Jag dricker aldrig ensam.”
Sedan:
”Det är väl egentligen bättre att ta ett glas hemma än att gå ut?”
Eller:
”Jag dricker aldrig före klockan sex.”
Sedan blir klockan fem en särskilt tung fredag.
Varje regel kan låta rimlig.
Men det intressanta är inte bara vilka regler du fortfarande följer.
Det är hur mycket av din mentala energi som går åt till att skapa, försvara och omförhandla dem.
Regler kan vara ett tidigt tecken på att alkoholen fått större betydelse
Max två glas.
Inte två dagar i rad.
Ingen sprit hemma.
Bara vin.
Bara när andra dricker.
Inte om jag ska jobba tidigt dagen efter.
Självklart kan regler vara ett sunt sätt att styra sina alkoholvanor.
Men om reglerna ständigt bryts och ersätts av nya kan det vara värt att stanna upp.
Problemet kanske inte längre handlar om att hitta den perfekta regeln.
Utan om varför det blivit så svårt att följa den.
Kontrollförlust behöver inte innebära total kaos
Du bestämmer:
Två öl.
Det blir fyra.
Inte tio.
Du svimmar inte.
Ingen behöver hämta dig.
Men du drack ändå mer än du hade bestämt.
Nästa gång händer samma sak.
Och nästa.
Det kan vara lätt att avfärda eftersom konsekvenserna ännu inte är dramatiska.
Men återkommande svårigheter att hålla den gräns man själv satt är värda att ta på allvar.
Det är skillnad mellan att vilja dricka och att känna att man behöver det
Du kan längta efter ett gott vin till en middag.
Det behöver inte vara problematiskt.
Men något förändras om en kväll utan alkohol börjar kännas:
rastlös.
tom.
irriterande.
spänd.
eller nästan meningslös.
Du kanske tänker på alkoholen redan på eftermiddagen.
Inte bara som något trevligt.
Utan som något du behöver för att kvällen ska fungera.
Alkoholen kan börja organisera vardagen
När kan jag börja?
Finns det vin hemma?
Vem kör?
När måste jag sluta för att kunna arbeta imorgon?
Hur mycket finns kvar?
Kommer någon märka hur mycket jag druckit?
Kan jag köpa på samma butik igen?
Du kanske fortfarande fungerar.
Men allt fler små beslut börjar kretsa kring alkohol.
Och något som tidigare var en del av livet har börjat organisera livet.
Skammen kan göra problemet svårare att se
”Jag borde kunna skärpa mig.”
”Andra människor kan ju dricka normalt.”
”Varför kan inte jag bara sluta efter två glas?”
Skammen kan göra att personen börjar dölja problemet.
Inför partnern.
Inför vården.
Inför vänner.
Och ibland inför sig själv.
Men alkoholberoende är inte bäst förstått som dålig karaktär eller bristande moral.
Biologiska, psykologiska och sociala faktorer kan samverka.
Det är också en anledning till att olika människor kan reagera väldigt olika på alkohol.
Alkohol och stress kan haka i varandra
Du kommer hem efter en krävande arbetsdag.
Hjärnan fortsätter arbeta.
Du är spänd.
Trött.
Överstimulerad.
Ett glas gör att kroppen känns lugnare.
Det fungerar.
Men sömnen blir kanske sämre.
Du vaknar tröttare.
Arbetsdagen nästa dag blir tyngre.
Stressnivån stiger.
På kvällen finns ännu större behov av att komma ned i varv.
En cirkel kan börja växa fram:
stress.
alkohol.
sämre återhämtning.
mer stress.
större behov av alkohol.
Alkohol och sömn är en särskilt lurig kombination
Alkohol kan göra att man känner sig sömnig.
Det kan därför upplevas som att alkoholen hjälper mot sömnproblem.
Du kanske tänker:
”Jag somnar mycket lättare när jag tar ett par glas.”
Men att somna snabbt är inte samma sak som att få god och återhämtande sömn.
När alkoholen börjar användas som sömnstrategi kan dessutom tanken växa fram:
Jag kan inte sova utan den.
Då blir alkoholen både en vana och en säkerhetsstrategi inför natten.
Morgonångesten kan öka
Kvällen innan:
lugn.
Morgonen efter:
hjärtklappning.
oro.
trötthet.
skam.
Minnesfragment.
Tankarna börjar:
Vad sa jag?
Hur mycket drack jag?
Märkte någon?
Gjorde jag bort mig?
Alkoholen som användes för att minska obehaget kan därmed bidra till ett nytt obehag nästa dag.
Och nästa kväll finns återigen lockelsen att dämpa det.
Alkohol och ångest kan förstärka varandra
En del människor dricker för att hantera ångest.
Det kan handla om:
social oro.
stress.
panikkänslor.
grubblande.
eller allmän inre spänning.
På kort sikt kan alkoholen upplevas effektiv.
På längre sikt kan sambandet bli betydligt mer komplicerat.
Ångesten gör att personen dricker.
Drickandet bidrar till nya psykiska och kroppsliga symtom.
Symtomen skapar mer oro.
Och alkoholen blir återigen en snabb lösning.
Alkohol kan bli självmedicinering
”Jag dricker inte för att festa.”
”Jag dricker för att jag annars får ångest.”
Det kan vara en helt korrekt beskrivning av personens upplevelse.
Men att något fungerar som självmedicinering betyder inte att det fungerar som behandling.
Tvärtom kan det med tiden bli svårt att veta:
Vad är den ursprungliga ångesten?
Vad orsakas eller förstärks av alkohol?
Och vad håller cirkeln vid liv?
Depression och alkohol kan också haka i varandra
Du känner dig nedstämd.
Orkeslös.
Tom.
Ett par glas ger en kort paus.
På kvällen känns livet lättare.
Nästa dag är energin sämre.
Du ställer in träningen.
Orkar inte träffa någon.
Känner skuld.
Kanske dricker du igen.
Då kan alkohol och depression börja förstärka varandra.
Det är därför viktigt att inte behandla dem som helt separata problem när de förekommer samtidigt.
Läs också: Depression och nedstämdhet – symtom, orsaker och vägar till förändring
Alkohol kan göra relationen till dig själv hårdare
Kvällen:
”Jag förtjänar att slappna av.”
Morgonen:
”Jag är värdelös.”
”Varför gjorde jag så igen?”
”Jag har ingen disciplin.”
Skammen blir stark.
Och stark skam är en känsla många människor helst vill komma bort från.
Vad finns redan tillgängligt som kan förändra känslan snabbt?
Alkohol.
Därmed kan personen börja använda alkohol även för att dämpa konsekvenserna av sitt eget drickande.
Alkoholproblem påverkar ofta relationen tidigt
Partnern säger:
”Du förändras när du dricker.”
Du svarar:
”Jag är inte ens full.”
Partnern säger:
”Det handlar inte om hur full du är.”
Kanske handlar det i stället om att du:
blir mer irriterad.
försvinner emotionellt.
somnar i soffan.
upprepar dig.
blir mer gränslös.
startar konflikter.
eller inte längre är riktigt närvarande.
Två människor kan därför ha helt olika uppfattning om när alkoholen blivit ett problem.
”Alla andra dricker ju också”
Kanske.
Men andra människors alkoholvanor avgör inte vilka konsekvenser alkohol får i ditt liv.
Två personer kan dricka samma mängd och påverkas olika.
Kroppen skiljer sig.
Livssituationen skiljer sig.
Den psykiska sårbarheten skiljer sig.
Relationen till alkohol skiljer sig.
Det är därför jämförelsen med andra ibland blir ett sätt att slippa undersöka den viktigare frågan:
Vad händer med mig?
När partnern börjar kontrollera alkoholen
”Hur många har du druckit?”
”Är det verkligen din första?”
”Du lovade ju.”
Nu börjar även partnerns liv organiseras kring alkoholen.
Flaskor räknas.
Kvitton kontrolleras.
Lukten registreras.
Förklaringar bedöms.
Den ena försöker dricka.
Den andra försöker förhindra drickandet.
Och båda blir upptagna av samma problem.
Hemlighetsmakeriet kan skada tilliten
Problemet handlar då inte längre bara om alkoholmängden.
Det handlar också om:
dolda flaskor.
osanna svar.
löften som brutits.
pengar som försvunnit.
försvunna kvällar.
eller att partnern inte längre vet vad som går att tro på.
När alkoholen väl har börjat påverka tilliten behöver även den relationella skadan tas på allvar.
Barn märker ofta mer än vuxna hoppas
Barn behöver inte veta exakt hur mycket en förälder dricker.
De märker förändringar.
Tonfallet.
Stämningen.
Bråken.
Tröttheten.
Oförutsägbarheten.
Löften som inte hålls.
Att en vuxen verkar annorlunda på kvällen än på dagen.
När alkohol påverkar ett barns trygghet blir det inte längre bara en fråga om den vuxnes egen konsumtion.
Barnets situation måste också vägas in.
Arbetslivet kan fungera länge
Det finns personer med betydande alkoholproblem som fortsätter:
gå till arbetet.
prestera bra.
leda andra.
sköta ekonomin.
och aldrig dricka under arbetstid.
Yttre funktion utesluter alltså inte ett beroende.
Det kan dessutom göra det lättare att avfärda problemet.
”Jag kan inte ha alkoholproblem. Jag sköter ju mitt jobb.”
Men beroende definieras inte av yrkestitel eller lön.
Samtidigt kan arbetet börja påverkas subtilt
Måndagar blir tyngre.
Möten tidigt på morgonen undviks.
Koncentrationen minskar.
Du arbetar hemifrån efter en sen kväll.
Tålamodet blir kortare.
Du behöver mer kaffe.
Du kompenserar genom att arbeta extra hårt.
Ingen kanske reagerar.
Men priset för att fortsätta prestera stiger.
När alkohol blir belöningen för att fungera
Arbetet är klart.
Barnen har lagt sig.
Diskmaskinen är igång.
Nu får jag.
Det kan skapa en stark koppling:
ansvar först.
alkohol sedan.
Alkoholen blir belöningen för att ha klarat dagen.
Problemet är att andra former av återhämtning gradvis kan få mindre plats.
Promenaden.
Samtalet.
Musiken.
Träningen.
Boken.
Stillheten.
Alkoholen blir den snabbaste vägen från anspänning till lättnad.
Beroende handlar inte bara om att vilja må bättre
Tidigt kanske personen dricker för att få något positivt.
Lugn.
Eufori.
Gemenskap.
Avslappning.
Senare kan personen i stället börja dricka för att slippa något negativt.
Oro.
Skakningar.
Rastlöshet.
Sömnproblem.
Ångest.
Då har drickandets funktion förändrats.
Abstinens kan utvecklas
Om kroppen har blivit beroende av alkohol kan frånvaro av alkohol ge abstinenssymtom.
Det kan exempelvis handla om:
oro.
svettningar.
skakningar.
illamående.
sömnsvårigheter.
hjärtklappning.
eller kraftig rastlöshet.
Vid mer uttalat beroende kan abstinensen bli allvarlig.
Svår abstinens kan vara medicinskt farlig
Det är viktigt att känna till.
En person som har druckit stora mängder regelbundet under lång tid bör inte utgå från att det alltid är ofarligt att plötsligt sluta på egen hand.
Svår alkoholabstinens kan bland annat innebära:
kramper.
förvirring.
hallucinationer.
och annan allvarlig kroppslig påverkan.
Vid misstanke om ett uttalat fysiskt beroende är medicinsk bedömning viktig.
Att behöva medicinsk hjälp med abstinensen är inte ett tecken på svaghet.
Det är en konsekvens av hur kroppen har anpassat sig.
Minnesluckor behöver tas på allvar
En person kan under kraftig alkoholpåverkan:
prata.
gå.
beställa mat.
åka hem.
och verka vara vaken.
Ändå kan delar av kvällen saknas i minnet dagen efter.
Det kan vara mycket skrämmande.
Vad gjorde jag?
Vem pratade jag med?
Hur kom jag hem?
Återkommande minnesluckor är ett tydligt skäl att ta drickandet på allvar.
Alkohol påverkar hela kroppen
Alkoholproblem förknippas ofta främst med levern.
Men långvarig och hög alkoholkonsumtion kan påverka betydligt fler delar av kroppen.
Bland annat kan:
hjärta och kärl.
blodtryck.
nervsystem.
bukspottkörtel.
lever.
sömn.
hormonsystem.
och cancer-risk
påverkas.
Berusning ökar dessutom risken för olyckor, fall, konflikter och andra riskfyllda situationer.
Men skrämsel räcker sällan för förändring
De flesta människor med alkoholproblem vet redan att alkohol kan skada kroppen.
Informationen finns överallt.
Ändå fortsätter de.
Det beror bland annat på att kunskap inte automatiskt förändrar ett beteende som samtidigt fyller en viktig funktion.
Om alkoholen är personens snabbaste sätt att hantera:
ångest.
stress.
ensamhet.
sorg.
eller sömnlöshet
räcker det sällan att säga:
”Du vet väl att alkohol är dåligt?”
Ambivalens är vanligt
En person kan tänka:
Jag vill verkligen dricka mindre.
Och samtidigt:
Jag vill inte behöva ge upp alkoholen.
Båda kan vara sanna samtidigt.
Du ser problemen.
Men minns också lättnaden.
Du vill vara mer närvarande.
Men vill fortfarande kunna dricka på middagar.
Du är trött på baksmällorna.
Men tycker om känslan efter första glaset.
Den här ambivalensen är inte konstig.
Den är ofta central i förändringsarbetet.
Motivation behöver inte betyda hundraprocentig säkerhet
Många väntar på känslan:
Nu är jag helt redo.
Men motivation fungerar inte alltid så.
Du kan vara motiverad och rädd samtidigt.
Vilja förändring och ändå känna sorg över det du kanske måste avstå från.
Ett första steg kan därför vara att undersöka:
Vad får jag av alkoholen?
Vad kostar den mig?
Vad vill jag ska vara annorlunda om ett år?
Vad händer om ingenting förändras?
Motivationshöjande behandling kan hjälpa
Vid alkoholproblem används bland annat motivationshöjande behandling.
Arbetet handlar inte om att terapeuten ska vinna en argumentation.
Det handlar snarare om att hjälpa personen undersöka sin egen situation.
Vad vill jag?
Vilka problem ser jag?
Vad talar för förändring?
Vad gör förändringen svår?
Hur skulle ett första realistiskt steg kunna se ut?
Motivationen behöver komma närmare personens egna värderingar och mål.
KBT kan hjälpa till att förstå själva kedjan
KBT-inriktad behandling kan fokusera på situationer där drickandet blir särskilt svårt att kontrollera.
Klockan är 17.30.
Du går från jobbet.
Du är trött.
Passerar butiken.
Tanken kommer:
”Jag ska inte köpa något.”
Sedan:
”Fast den här veckan har varit fruktansvärd.”
Sedan:
”Jag köper bara något till helgen.”
Det är just sådana kedjor som kan behöva studeras.
Vad hände innan?
Vilken känsla fanns?
Vilken tanke dök upp?
Vilka alternativ hade kunnat användas tidigare?
Vad händer när begäret väl blivit maximalt?
Behandlingen behöver ofta vara konkret
Det räcker inte alltid att säga:
”Jag ska försöka dricka mindre.”
Vad betyder mindre?
Vilka dagar?
Vilken mängd?
Vilka situationer är mest riskfyllda?
Vad gör du om planen börjar spricka?
Vem kan du kontakta?
Hur följer du upp resultatet?
När förändringen blir konkret blir det också lättare att utvärdera vad som faktiskt fungerar.
Läkemedel kan vara en del av behandlingen
Alkoholberoende behandlas inte enbart med samtal.
Det finns också läkemedel som kan vara aktuella för vissa personer.
Exempel på läkemedel som används vid alkoholberoende är naltrexon och akamprosat.
Olika läkemedel fungerar på olika sätt och passar inte alla.
Valet behöver därför göras efter medicinsk bedömning.
Det viktiga är att känna till att alkoholberoende är ett tillstånd där både psykologiska och medicinska behandlingsalternativ finns.
Måste målet alltid vara total nykterhet?
Inte nödvändigtvis för alla människor med alkoholproblem.
För vissa kan målet vara att minska konsumtionen.
För andra är total abstinens ett betydligt mer realistiskt och säkert alternativ.
Det beror bland annat på:
problemets svårighetsgrad.
tidigare försök.
fysisk beroendeutveckling.
medicinska risker.
kontrollförlust.
och personens egen situation.
Men målet behöver vara tydligt
”Jag ska dricka mindre.”
kan låta bra.
Men om samma formulering används år efter år utan faktisk förändring blir den mindre hjälpsam.
Minska från vad till vad?
Vad ska förändras?
Hur vet du om det fungerar?
Ett behandlingsmål behöver vara konkret nog för att kunna följas upp.
För vissa blir abstinens enklare än ständig förhandling
Inte:
Ska jag dricka ikväll?
Hur mycket?
När får jag börja?
Kan jag ta ett till?
Är tre för mycket?
Utan:
Jag dricker inte.
För vissa innebär ett sådant beslut att en stor del av den mentala förhandlingen försvinner.
För andra kan ett kontrollerat och minskat drickande vara ett möjligt mål.
Det behöver bedömas individuellt.
Ett återfall betyder inte att allt är förstört
Du har varit utan alkohol i tre månader.
Sedan dricker du en kväll.
Nästa morgon kommer tanken:
”Nu har jag förstört allt.”
Det kan bli farligt.
För om allt redan är förstört finns inget skäl att sluta igen.
Men tre månader har inte försvunnit.
Återfallet behöver tas på allvar.
Men framför allt behöver det förstås.
Vad hände innan?
Vilken situation underskattade du?
Vilka gamla tankar kom tillbaka?
Vilket stöd saknades?
Vad behöver ändras nästa gång?
Återfallsprevention handlar om att upptäcka signaler tidigt
Signaler kan vara:
”Jag har kontroll nu.”
”Ett glas spelar ingen roll.”
”Jag behöver inte behandling längre.”
”Jag kan dricka som andra.”
”Det är ändå ingen idé.”
De här tankarna betyder inte automatiskt att ett återfall kommer.
Men de kan vara signaler som är värda att ta på allvar.
Ju tidigare kedjan upptäcks, desto fler val finns kvar.
Depression och alkohol behöver bedömas tillsammans
Det är inte alltid enkelt att veta vad som kom först.
En människa kan ha varit deprimerad långt innan alkoholproblemen utvecklades.
En annan kan få depressiva symtom efter en längre period med tungt drickande.
En tredje kan ha båda problemen parallellt.
Därför är förenklade slutsatser sällan hjälpsamma.
”Allt blir bra bara du slutar dricka.”
eller:
”Du dricker bara för att du är deprimerad.”
Verkligheten kan vara betydligt mer komplex.
Suicidrisk behöver tas på allvar
Alkoholproblem är förknippade med ökad suicidrisk.
Alkohol kan också försämra omdömet och minska hämningar.
Det innebär att kombinationen av:
alkohol.
djup depression.
hopplöshet.
självskadetankar.
eller suicidtankar
behöver bedömas särskilt noggrant.
Vid akut suicidrisk behövs akut psykiatrisk eller medicinsk hjälp.
Psykodynamisk psykoterapi kan vara relevant – men behöver placeras rätt
Psykodynamisk psykoterapi är inte den specifika förstahandsbehandling som normalt lyfts för själva alkoholberoendet.
Alkoholproblem behöver bedömas och behandlas som alkoholproblem.
Samtidigt kan psykodynamiskt arbete vara relevant för en person som också behöver förstå:
skam.
sorg.
relationsmönster.
självkänsla.
ensamhet.
känsloreglering.
eller varför alkoholen blivit ett så viktigt sätt att hantera det inre livet.
Frågan:
”Vilken funktion har alkoholen fått?”
kan vara mycket viktig.
Men den får inte ersätta frågor om:
hur mycket personen dricker.
kontrollförlust.
abstinens.
medicinsk risk.
och vilka konsekvenser alkoholen får.
DIT är inte en specifik behandling för alkoholberoende
DIT är utvecklad som en tidsbegränsad psykodynamisk behandling för depression med fokus på återkommande relationella och emotionella mönster.
Om en person har både depression och alkoholproblem kan depressionsproblematiken behöva behandlas.
Men DIT ska inte presenteras som behandling för själva alkoholberoendet.
Alkoholproblematiken behöver fortfarande specifik bedömning och lämpliga beroendeinriktade insatser.
Närstående kan bära ett enormt ansvar
Partnern ringer arbetsgivaren och sjukanmäler.
Städar undan flaskor.
Betalar skulder.
Hämtar personen på natten.
Förklarar för barnen.
Kontrollerar bankkontot.
Luktar på andedräkten.
Räknar flaskor.
Ber.
Hotar.
Gråter.
Till slut handlar även den närståendes liv om alkoholen.
Hjälpandet kan bli ett heltidsarbete
Den närstående tänker:
Om jag bara säger rätt sak.
Om jag håller koll.
Om jag gömmer alkoholen.
Om jag följer med överallt.
Om jag är hemma varje kväll.
Då kanske personen inte dricker.
Men en vuxen människas beroende kan inte helt kontrolleras av en partner eller anhörig.
Det går att stötta.
Det går att sätta gränser.
Men det går inte att ta över den andra människans ansvar för förändring.
Läs också: När omsorgen aldrig riktigt tar slut – anhörigstress, ansvar och egen återhämtning
Närstående behöver också stöd
Alkoholproblem påverkar inte bara den som dricker.
Närstående kan utveckla:
oro.
sömnproblem.
stress.
ilska.
skuld.
skam.
social isolering.
och en ständig beredskap inför vad som ska hända nästa gång.
Det kan finnas två starka känslor samtidigt:
”Jag älskar personen.”
Och:
”Jag orkar inte mer.”
De motsäger inte varandra.
Att sätta en gräns är inte samma sak som att sluta bry sig
En gräns kan vara:
”Jag tänker inte längre ringa till ditt arbete och ljuga.”
”Jag lånar inte ut pengar till alkohol.”
”Barnen åker inte med dig om du har druckit.”
”Jag tänker inte diskutera detta när du är berusad.”
Gränsen beskriver vad den närstående själv kommer eller inte kommer göra.
Den är inte ett försök att magiskt kontrollera en annan vuxen.
När bör man söka hjälp?
Det finns anledning att söka professionell bedömning om du:
ofta dricker mer än du tänkt.
har svårt att minska trots upprepade försök.
känner ett starkt sug efter alkohol.
behöver större mängder än tidigare.
får abstinenssymtom.
låter alkohol få företräde framför annat som varit viktigt.
får återkommande relationsproblem på grund av drickandet.
märker att arbetet påverkas.
dricker för att hantera psykiska symtom.
eller fortsätter trots att du tydligt ser negativa konsekvenser.
Du behöver inte känna igen dig i allt.
Ett alkoholproblem behöver inte vara maximalt innan det förtjänar hjälp.
Du behöver inte vänta tills du har ”nått botten”
Det finns ingen terapeutisk vinst i att vänta på:
skilsmässa.
uppsägning.
ekonomisk kollaps.
allvarlig sjukdom.
olycka.
eller fullständig kontrollförlust.
Det går att söka hjälp långt tidigare.
Faktum är att möjligheterna ofta är större när problemet upptäcks innan konsekvenserna hunnit bli omfattande.
Du behöver inte heller veta exakt vilket mål du vill ha
Du kanske inte är redo att säga:
”Jag ska aldrig mer dricka alkohol.”
Det betyder inte att ett behandlingssamtal är meningslöst.
Det kan räcka att börja med:
”Jag är orolig över vart det här är på väg.”
Det är en fullt tillräcklig utgångspunkt.
Ett första steg kan vara att observera utan att försköna
Hur ofta dricker jag?
Hur mycket?
När blir det mer än jag tänkt?
Vilka känslor brukar finnas före?
Vilka situationer är svårast?
Vad händer dagen efter?
Hur påverkas sömnen?
Relationen?
Arbetet?
Ekonomin?
Måendet?
Och kanske den viktigaste frågan:
Vad använder jag alkoholen till?
Om alkoholen fyller en funktion behöver den funktionen tas på allvar
Om alkoholen har blivit:
belöning.
sömnmedel.
socialt mod.
stressreglering.
ångestdämpning.
ensamhetens sällskap.
eller den enda tydliga pausen på dagen
räcker det sällan att bara ta bort alkoholen.
Något behöver byggas i dess ställe.
Förändring kan innebära att börja känna mer
Det låter motsägelsefullt.
Personen slutar eller minskar alkoholen för att må bättre.
Men i början kanske:
ångesten känns tydligare.
sorgen kommer närmare.
ensamheten märks mer.
sömnen är orolig.
självkritiken hörs starkare.
Nu finns inte längre samma snabba sätt att stänga av.
Det betyder inte att förändringen är fel.
Det kan betyda att sådant som alkoholen tidigare dolde nu behöver mötas på andra sätt.
Ibland upptäcker personen vad alkoholen har hållit undan
”Jag trodde att alkoholen var hela problemet.”
Men när drickandet minskar upptäcker personen:
hur stressad hon varit.
hur ensam hon känner sig.
hur dåligt relationen fungerar.
hur mycket sorg hon bär.
hur svårt hon har att vila.
hur lite glädje som finns kvar i vardagen.
Det är inte ett argument för att fortsätta dricka.
Det är information om vad nästa del av förändringen behöver handla om.
Ett liv med mindre alkohol behöver vara större än ett förbud
Om hela förändringen definieras som:
”Jag får inte dricka.”
är alkoholen fortfarande centrum.
Ett mer långsiktigt mål kan vara:
Jag vill sova bättre.
Jag vill vara närvarande med mina barn.
Jag vill kunna lita på mina egna beslut.
Jag vill slippa gömma flaskor.
Jag vill komma ihåg mina kvällar.
Jag vill vakna utan skam.
Jag vill känna mig lugn utan att behöva bedöva mig.
Jag vill kunna vara ledig utan att automatiskt börja dricka.
Nu handlar förändringen om ett liv.
Inte bara om alkohol.
Alkoholproblem går att behandla
Det spelar ingen roll om problemet har funnits länge.
Eller om du redan försökt flera gånger.
Du kanske tänker:
”Om jag verkligen hade kunnat förändras hade jag redan gjort det.”
Men alkoholproblem och alkoholberoende är behandlingsbara tillstånd.
Det finns flera typer av hjälp.
Psykologiska behandlingar.
Motivationsinriktade insatser.
Läkemedel.
Medicinsk uppföljning.
Gruppbehandling.
Självhjälpsgrupper.
Digital behandling.
Och stöd till närstående.
Vilken kombination som är bäst beror på personens behov.
Det viktigaste är kanske att återfå möjligheten att välja
Att kunna ha en dålig dag utan att alkohol automatiskt blir svaret.
Att känna oro utan att omedelbart behöva dämpa den.
Att komma hem från arbetet och hitta ett annat sätt att gå ned i varv.
Att kunna gå förbi butiken.
Att vakna och minnas gårdagen.
Att kunna vara tillsammans med människor utan att samtidigt planera nästa glas.
Och att kunna säga:
”Jag vill inte dricka i kväll.”
och gradvis upptäcka att beslutet faktiskt tillhör dig igen.
Källor och vidare läsning
1177 beskriver tecken på alkoholberoende, tolerans, kontrollförlust, abstinens, konsekvenser, samsjuklighet och när vård behöver sökas.
Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer: skadligt bruk och beroende
Socialstyrelsen beskriver rekommenderade insatser vid alkoholberoende. Motivationshöjande behandling, MET, har högst prioritet bland de psykosociala behandlingarna i de nuvarande riktlinjerna. Riktlinjerna från 2019 är under uppdatering.
PubMed – Pharmacotherapy for Alcohol Use Disorder: A Systematic Review and Meta-Analysis
Översikten omfattade 118 kliniska studier med 20 976 deltagare och ger stöd för framför allt naltrexon och akamprosat som farmakologiska behandlingsalternativ vid alkoholbrukssyndrom.
Nätverksmetaanalysen omfattade 156 studier och 27 334 deltagare och jämförde ett stort antal läkemedelsbehandlingar vid alkoholbrukssyndrom.
Metaanalysen visar ett tydligt samband mellan alkoholbrukssyndrom och vanliga psykiska tillstånd som depression och ångest.
PubMed – Alcohol use and death by suicide: A meta-analysis of 33 studies
Metaanalysen omfattade mer än tio miljoner deltagare och visar ett tydligt samband mellan alkoholproblem och ökad suicidrisk.
Artikeln är avsedd som generell information och psykoedukation och ersätter inte individuell medicinsk, psykologisk eller psykiatrisk bedömning, diagnostik eller behandling.
Vid uttalat eller långvarigt alkoholberoende kan abrupt utsättning orsaka allvarlig abstinens och behöver ibland ske med medicinskt stöd. Vid svår abstinens, kramper, förvirring, hallucinationer eller annan allvarlig kroppslig påverkan ska akut vård sökas. Psykologisk behandling och läkemedelsbehandling är etablerade behandlingsalternativ och kan kombineras efter individuell bedömning.