Du lägger undan telefonen, men det du såg följer med. Någon verkar ha ett mer spännande socialt liv, en bättre relation, en starkare karriär, ett snyggare hem eller en kropp som väcker jämförelser. Skärmen är släckt, men i huvudet fortsätter värderingen: Varför ser inte mitt liv ut så? Har jag valt fel? Borde jag också ha kommit längre?
Social jämförelse är en normal mänsklig process och sociala medier är inte automatiskt skadliga. De kan ge kontakt, inspiration, kunskap och gemenskap. Problemet kan uppstå när det du sett fortsätter bearbetas långt efter användningen och övergår från en kort jämförelse till repetitiv analys av dig själv, dina relationer eller den riktning ditt liv har tagit.
Den här artikeln fokuserar på just den övergången: när grubblande efter sociala medier gör att jämförelser följer med efter att skärmen släckts. Målet är att förstå samspelet mellan social jämförelse, repetitivt negativt tänkande, återkontroll och självvärdering – och att hitta sätt att minska eftergrubblandet utan att göra sociala medier till en enkel förklaring på alla psykiska besvär.
Grubblande efter sociala medier – vad som behöver förstås
Det mest intressanta är ofta inte bara hur länge du använder sociala medier utan vad som händer efteråt. Du kan tillbringa relativt kort tid i ett flöde och ändå bära med dig en bild, kommentar eller jämförelse resten av kvällen. En annan person kan använda samma plattform betydligt längre utan samma eftereffekt. Därför behöver användningen förstås tillsammans med den psykologiska processen: vad fångade din uppmärksamhet, vilken slutsats drog du om dig själv och vad gjorde du därefter? När jämförelsen leder till upprepade mentala omtag är det grubblandets funktion, snarare än enbart skärmtiden, som blir särskilt relevant att undersöka.
När jämförelsen fortsätter efter att skärmen har släckts
En jämförelse kan vara över på några sekunder eller fortsätta i flera timmar. Du kanske först ser en bild från en bekants semester och tänker att den verkar trevlig. En stund senare analyserar du varför du själv inte reser mer, om du arbetar för mycket, om andra verkar lyckligare och vad du borde förändra i ditt eget liv. Händelsen på skärmen var kort, men den satte igång en betydligt längre intern process. Ett användbart sätt att kartlägga detta är att skilja mellan exponeringen och efterbearbetningen. Fråga hur länge själva användningen pågick och hur länge du därefter fortsatte tänka på det du sett. Skillnaden kan vara större än du först tror.
Sociala medier visar ett selekterat utsnitt av andra människors liv
Det du ser i ett flöde är sällan ett slumpmässigt tvärsnitt av en människas hela vardag. Människor väljer vad de publicerar, vilka bilder de sparar och vilka händelser de berättar om. Det betyder inte att inläggen är falska. En lycklig semester kan vara genuint lycklig och en karriärframgång verklig. Problemet uppstår när ett utvalt ögonblick jämförs med din egen oredigerade vardag, där trötthet, konflikter, disk, ekonomiska bekymmer och osäkerhet samtidigt finns med. En mer rättvis jämförelse kräver därför att du håller isär ett synligt utsnitt från ett helt liv utan att behöva nedvärdera det någon annan visar.
Uppåtgående jämförelser kan förändra hur det egna livet värderas
Social jämförelse kan ske i flera riktningar. Vid uppåtgående jämförelse jämför du dig med någon som verkar ha mer av något du själv värdesätter. Det kan ibland inspirera och visa vad som är möjligt, men det kan också göra den egna situationen mer otillräcklig i stunden. En systematisk översikt och metaanalys har visat tydliga samband mellan social jämförelse och symtom på depression och ångest i kliniskt relevanta grupper. Läs den systematiska översikten och metaanalysen på PubMed. Resultaten visar samband på gruppnivå och innebär inte att social jämförelse automatiskt orsakar psykisk ohälsa hos en enskild person.
Det är inte skärmtiden ensam som avgör hur du påverkas
En timme på sociala medier kan innehålla helt olika aktiviteter. Du kan ha ett nära samtal med en vän, följa ett specialintresse, söka kunskap eller passivt röra dig genom hundratals bilder av andra människors liv. Därför ger total skärmtid bara en del av informationen. En systematisk översikt av sociala nätverk, depression, ångest och psykiskt välbefinnande har visat ett komplext mönster där bland annat socialt stöd, typen av interaktion och social jämförelse kan vara relevanta. Läs den systematiska översikten på PubMed. Frågan ”vad gör användningen med mig?” kan därför vara mer informativ än att enbart räkna minuter.
Repetitivt negativt tänkande kan ta över efter scrollningen
Det som börjar som en kort social jämförelse kan övergå i repetitivt negativt tänkande. Du återkommer till samma frågor utan att få ny information: Varför har jag inte kommit lika långt? Vad gör de som jag inte gör? Har jag slösat bort tid? Nästa tanke känns som om den kanske kommer ge klarhet, men öppnar i stället ytterligare frågor. Forskningen använder repetitivt negativt tänkande som ett transdiagnostiskt begrepp för processer som bland annat omfattar oro och rumination. En aktuell metaanalys av randomiserade studier visar att KBT-insatser kan minska sådant tänkande. Läs metaanalysen på PubMed.
Hjälpsam reflektion och grubblande leder åt olika håll
Det är inte ett problem att sociala medier ibland får dig att fundera över ditt eget liv. En bild på någon som tränar kan påminna dig om att du själv saknar rörelse, och en karriäruppdatering kan väcka en relevant fråga om ditt arbete. Hjälpsam reflektion tenderar dock att mynna ut i något konkret: jag vill börja promenera igen eller jag ska undersöka en utbildning. Grubblande gör ofta motsatsen. Frågan växer, fler jämförelser läggs till och slutsatsen blir mindre tydlig. Artikeln Varför övertänker jag allt? – orsaker till grubblande och vad som kan hjälpa fördjupar skillnaden mellan konstruktiv reflektion och återkommande tankeloopar.
En bild kan bli ett mentalt referensvärde långt efteråt
Vissa inlägg stannar kvar därför att de träffar ett område som redan betyder mycket för dig. En bild av ett nytt hus får kanske liten betydelse om boende inte är aktuellt, men stor betydelse om du själv känner ekonomisk osäkerhet. Ett förlovningsinlägg kan kännas neutralt för en person och väcka flera timmars relationsgrubblande hos en annan. Det handlar alltså inte enbart om innehållet utan om mötet mellan innehållet och dina egna aktuella frågor. När du märker att ett inlägg fortsätter dyka upp i huvudet kan du fråga vilken personlig betydelse du gav det. Det är ofta mer informativt än att bara konstatera att sociala medier gjorde dig stressad eller nedstämd.
Att gå tillbaka och kontrollera profilen kan ge kort lättnad
Efter en jämförelse är det lätt att öppna appen igen. Du kanske vill se om bilden verkligen var som du minns, kontrollera hur länge personerna varit tillsammans eller förstå om den perfekta semestern egentligen var lika perfekt som den först verkade. Kontroll kan ge några minuters lättnad eftersom du känner att du samlar information. Men om inget verkligt beslut kräver informationen kan kontrollen samtidigt hålla frågan aktiv. Nästa detalj skapar ännu en jämförelse. Ett användbart kriterium är därför att fråga vad du behöver informationen till. Om syftet främst är att minska obehag i stunden kan återkontrollen vara en del av tankeloopen snarare än ett sätt att avsluta den.
Likes, kommentarer och följarsiffror blir lätt jämförelsemått
Sociala medier gör vissa sociala signaler ovanligt synliga och kvantifierbara. Antal följare, kommentarer, reaktioner och visningar kan uppfattas som objektiva mått på uppskattning eller social betydelse trots att siffrorna påverkas av många faktorer. Om du redan känner dig osäker kan det vara lockande att använda dessa mått för att avgöra hur du står dig jämfört med andra. Problemet är att varje siffra sedan behöver tolkas. Varför fick personen fler reaktioner? Betyder det att människor tycker bättre om henne? Fråga därför vad siffran faktiskt visar och vad du själv lägger till som tolkning. Skillnaden mellan observation och slutsats kan minska onödig självvärdering.
Social jämförelse och problematisk användning kan förstärka varandra
En metaanalys publicerad 2026 sammanställde forskning om problematiskt användande av sociala medier och social jämförelse. Resultaten visade ett positivt samband mellan processerna, även efter analyser där olika kontrollvariabler vägdes in. Läs metaanalysen om social jämförelse och problematiskt användande av sociala medier. Sambandet var inte tillräckligt för att visa att den ena processen orsakar den andra. Det kan vara så att stark jämförelse bidrar till mer kontrollerande användning, att vissa användningsmönster ökar jämförelsen eller att flera andra faktorer påverkar båda. För individen är därför det egna återkommande mönstret viktigare än att försöka avgöra en enkel orsakskedja.
Avund kan vara information men också starta en tankeloop
Avund är en obehaglig men mänsklig känsla. Den kan ibland visa vad du själv längtar efter: mer frihet, gemenskap, ekonomisk trygghet eller erkännande. Problemet uppstår när känslan snabbt omvandlas till global självvärdering. ”Jag önskar att jag reste mer” blir ”jag har misslyckats med mitt liv”. En systematisk översikt har undersökt sambanden mellan avund, social jämförelse och depressiva symtom på sociala nätverk och beskriver ett komplext och ömsesidigt forskningsfält. Läs den systematiska översikten på PubMed. Försök därför använda avunden som konkret information om ett behov utan att göra den till ett domslut över hela din situation.
Kropp och utseende är särskilt känsliga jämförelseområden
Bilder av kroppar, träning, kläder och utseende ger mycket detaljerat jämförelsematerial. En systematisk översikt och metaanalys från 2025 omfattade 83 studier med mer än 55 000 deltagare och fann att högre social jämförelse i sociala medier var förknippad med större kroppsrelaterad oro, mer ätstörningssymtom och lägre positiv kroppsbild. Läs den systematiska översikten och metaanalysen på PubMed. Resultaten visar associationer och innebär inte att sociala medier ensamma orsakar kroppsproblematik. Om jämförelser däremot leder till tydligt förändrat ätbeteende eller omfattande kroppskontroll bör professionell bedömning övervägas.
Arbete och prestation kan förvandlas till ett osynligt rankingsystem
Professionella framgångar är lätta att jämföra eftersom sociala medier ofta visar nya tjänster, utbildningar, företag, projekt och prestationer. Det som sällan syns lika tydligt är arbetsbelastning, misslyckanden, ekonomisk risk, hjälp från andra eller perioder då utvecklingen stått stilla. Om du jämför hela din arbetsvardag med andras milstolpar kan din egen utveckling börja kännas otillräcklig trots att inget objektivt har försämrats. Lägg därför märke till när inspiration övergår i ranking. Inspiration kan leda till frågan ”finns något här jag vill lära mig?”. Ranking leder lättare till ”varför är jag inte där?”. Den senare frågan ger ofta mer självkritik än konkret information om nästa steg.
Relationer och socialt liv kan se mer perfekta ut än de är
Fotografier från middagar, resor, bröllop och familjehändelser gör social gemenskap mycket synlig. Om du själv känner dig ensam eller osäker i en relation kan andras bilder få stor betydelse. Det är då lätt att jämföra din insida med deras utsida: du känner till varje konflikt och tvekan i din egen relation men ser bara ett valt ögonblick från deras. Det betyder inte att du ska avfärda det andra parets lycka som en fasad. En mer realistisk hållning är att erkänna att bilden kan vara sann men ofullständig. Om jämförelsen väcker återkommande frågor om vad du själv vill kan Övertänkande om vad du egentligen vill ge ytterligare fördjupning.
Livsstil och konsumtion kan flytta ribban för vad som känns normalt
När du regelbundet ser renoveringar, restaurangbesök, resor, kläder och nya produkter kan referenspunkten för ett ”normalt” liv förändras. Det behöver inte ske medvetet. Sådant som tidigare kändes som lyx kan börja upplevas som något alla andra verkar ha. Då kan jämförelsen fortsätta efteråt som frågor om ekonomi, livsval eller status. Ett sätt att återställa perspektivet är att skilja mellan exponering och faktisk förekomst. Att något syns ofta i ditt flöde betyder inte att det är vanligt i befolkningen eller representativt för hela livet hos dem som publicerar det. Fråga också om det du sett verkligen motsvarar något du värderar eller bara något du exponerats för ofta.
Rädsla att missa något kan hålla jämförelsen levande
Om du upplever att andra ständigt gör något betydelsefullt kan det bli svårt att lämna flödet. Nästa uppdatering kanske visar något du borde känna till, en aktivitet du hade velat delta i eller ytterligare information om hur andra lever. Då uppstår lätt en cirkel där jämförelsen både gör dig obekväm och motiverar dig att fortsätta kontrollera. Fråga därför vad du hoppas få reda på när du öppnar appen igen. Om svaret är ”jag vill se att jag inte missat något” finns inget naturligt slut, eftersom nytt innehåll hela tiden kan tillkomma. Ett mer realistiskt mål är att acceptera att du alltid kommer att missa en del av vad andra människor gör och publicerar.
Passiv scrollning och aktiv kontakt fyller inte alltid samma funktion
Det är för förenklat att behandla all användning av sociala medier som samma beteende. Att skriva till en nära vän, delta i en stödjande grupp eller följa ett specialintresse kan fylla en annan funktion än att passivt röra sig genom ett flöde samtidigt som man jämför sig. Forskningsresultaten kring sociala medier och psykiskt mående är också varierande, vilket gör användningsmönstret viktigt. Det praktiska arbetet behöver därför inte börja med total skärmfrihet. Börja med att observera vilka sätt att använda sociala medier som brukar lämna dig mer förbunden, informerad eller inspirerad och vilka som oftare lämnar dig fast i efteranalys, självkritik eller behov av att kontrollera ytterligare innehåll.
Flödet kan göra vissa jämförelseteman mycket närvarande
När du stannar länge vid vissa teman, söker efter dem eller återkommer till liknande profiler kan de bli en stor del av din digitala miljö. Om du är osäker på karriären kan många karriärinlägg få det att kännas som om alla andra ständigt utvecklas. Om kroppen är ett känsligt område kan ett starkt utseendefokus skapa en liknande effekt. Du behöver inte förstå exakt varför varje inlägg visas för att kunna påverka miljön. Det räcker att lägga märke till vilka teman du återkommande lämnar appen med och göra medvetna val kring vilka konton du följer, vilka du pausar och vilken typ av innehåll du vill ge mindre uppmärksamhet.
Kvällsanvändning kan samspela med sömn och grubblande
Kvällen är särskilt relevant eftersom både skärmanvändning och tankeinnehåll kan följa med in i sängen. En omfattande systematisk översikt med metaanalyser från 2024 omfattade 182 studier i den systematiska genomgången och fann samband mellan användning av sociala medier, problematiskt användande, psykiskt mående och sömn hos yngre personer. Studierna var samtidigt heterogena och kan inte fastställa ett enkelt orsakssamband. Läs översikten om sociala medier, psykisk hälsa och sömn på PubMed. Om jämförelserna främst fortsätter när du lagt dig kan därför både tidpunkten och eftergrubblandet vara relevanta förändringspunkter.
När skärmen släcks blir den inre jämförelsen mer hörbar
Ibland märks inte obehaget tydligast under själva användningen. Så länge nya bilder kommer finns nästa stimulus att rikta uppmärksamheten mot. När telefonen läggs undan uppstår tystnad, och då kan det du samlat på dig under scrollningen få större utrymme. Därför kan rådet ”lägg bort mobilen” vara nödvändigt men ändå otillräckligt. Om tankeloopen redan har startat behöver du också kunna svara på den utan att öppna appen igen. Lägg märke till den första frågan som dyker upp när det blir tyst. Är det ett konkret problem som behöver lösas nu, eller känns jämförelsen ofärdig därför att du vill uppnå större säkerhet om ditt eget liv?
Skilj fakta från den slutsats du drar om dig själv
En enkel övning är att dela upp reaktionen i två delar. Fakta kan vara: ”en tidigare studiekamrat har blivit chef”. Slutsatsen kan vara: ”jag ligger efter och har gjort dåliga val”. Den första delen är något du faktiskt sett. Den andra innehåller en tolkning som bygger på dina kriterier, tidslinjer och antaganden. Att skilja dem åt betyder inte att du måste tänka positivt eller övertyga dig om att allt är bra. Du skapar bara större precision. Fråga därefter om slutsatsen leder till någon relevant handling. Om du verkligen vill förändra ditt arbetsliv kan det bli ett konkret projekt. Om ingen handling följer kan fortsatt självvärdering vara grubblande snarare än problemlösning.
Sätt en stoppregel för efteranalysen
Tankeloopar saknar ofta ett tydligt slutkriterium. Du slutar först när du känner dig lugn, säker eller nöjd med slutsatsen, och den känslan kan dröja. En stoppregel gör avslutet mer konkret. Du kan exempelvis bestämma att du får skriva ned vad jämförelsen väckte och därefter bara fortsätta tänka om det finns ett faktiskt beslut att fatta. Eller ge frågan tio minuter och välj sedan nästa aktivitet. Stoppregeln ska inte användas för att trycka bort tankar. Tankarna får återkomma. Skillnaden är att du inte automatiskt startar en ny analys varje gång de gör det. Läs även Att avbryta en tankeloop utan att trycka bort tanken.
Skriv ned en enda fråga i stället för att lösa tio i huvudet
Grubblande växer lätt genom att en fråga skapar nästa. ”Varför har jag inte kommit lika långt?” övergår till karriär, relationer, ekonomi, ålder och vad andra tycker om dig. Då känns det som om hela livet måste analyseras samtidigt. Försök i stället formulera den mest konkreta frågan i en mening. Exempel: ”Vill jag faktiskt söka ett annat arbete?” Om svaret är ja kan du identifiera nästa praktiska steg. Om den verkliga frågan är ”kan jag vara helt säker på att jag inte ligger efter?” behöver du kanske snarare tolerera att den inte går att besvara objektivt. Ett skriftligt fokus kan hindra jämförelsen från att expandera till ett globalt omdöme om dig själv.
Ett första experiment är att vänta med att kontrollera igen
Om du brukar gå tillbaka till ett konto eller inlägg efter att en jämförelse väckt obehag kan du pröva att fördröja nästa kontroll. Börja med en situation som inte är maximalt laddad. Bestäm exempelvis att du väntar trettio minuter innan du öppnar profilen igen. Under tiden behöver du inte försöka bli lugn eller övertyga dig om att jämförelsen var fel. Observera bara vad som händer med impulsen när du inte omedelbart agerar på den. Experimentet undersöker om ny kontroll verkligen behövs för att obehaget ska förändras. Målet är inte att förbjuda sociala medier utan att skapa erfarenheten att en jämförelse kan lämnas ofärdig utan ytterligare informationssökande.
Ett andra experiment är att förändra vad du följer
Om vissa konton regelbundet lämnar dig i långvarig jämförelse kan innehållet vara en viktigare förändringspunkt än total skärmtid. Under två veckor kan du pausa eller avfölja ett fåtal konton som tydligt aktiverar samma mönster och samtidigt behålla sådant som ger kontakt, intresse eller genuin inspiration. Observera därefter inte bara hur ofta du använder appen utan hur mycket eftergrubblande som uppstår. Resultatet ger mer individuell information än generella regler om rätt antal skärmminuter. Ett konto behöver inte vara dåligt eller olämpligt i sig för att vara mindre hjälpsamt för dig just nu. Den digitala miljön kan anpassas på samma sätt som andra informationsmiljöer.
Ett tredje experiment är att ändra tid och sammanhang för användningen
Du kan också testa samma sociala medier i ett annat sammanhang. Om den mest belastande användningen sker sent på kvällen kan du flytta den till tidigare på dagen under en vecka. Om du fastnar när du scrollar utan mål efter en arbetsdag kan du pröva att öppna appen med ett tydligare syfte och avsluta när det är gjort. Jämför sedan hur mycket material som följer med mentalt efteråt. Ändra helst bara några få saker i taget. Målet är att förstå vilken kombination av tidpunkt, innehåll och användningssätt som påverkar dig. Ett sådant experiment ger mer information än slutsatsen att du antingen måste fortsätta precis som vanligt eller ta bort sociala medier helt.
Att ta bort sociala medier helt är inte alltid nödvändigt
För vissa kan en paus vara hjälpsam, särskilt om användningen känns svår att kontrollera eller påverkar vardagen tydligt. Men total avhållsamhet är inte det enda möjliga målet. Sociala medier kan samtidigt ge vänskap, professionella kontakter, gemenskap och information som personen värdesätter. Ett mer nyanserat mål kan vara att behålla de funktioner som faktiskt tillför något och minska sådant som systematiskt leder till jämförelse och grubblande. Frågan blir då inte ”är sociala medier bra eller dåliga?” utan ”hur ser mitt användningsmönster ut, och vad händer efter olika former av användning?”. Det perspektivet ökar möjligheten till en hållbar förändring i stället för en kortvarig digital reningskur.
Följ processen snarare än att bara mäta skärmtid
Om du vill kartlägga problemet kan tre mått räcka: hur länge du använde sociala medier, hur länge jämförelsen fortsatte efteråt och vad du gjorde för att försöka få klarhet. Lägg exempelvis märke till om du öppnade appen igen, frågade någon om bekräftelse eller fortsatte jämföra mentalt. Följ mönstret under en eller två veckor snarare än att bedöma varje enskild kväll. Om du bara mäter skärmtid kan du missa att en kort exponering ibland utlöser mycket efterbearbetning medan en längre användning vid ett annat tillfälle inte gör det. Mätningen ska hjälpa dig förstå processen, inte bli ännu ett prestationsmål där varje minuts användning måste kontrolleras perfekt.
När en sämre dag gör jämförelserna starkare
Jämförelser påverkas också av dagsformen. Efter en konflikt, dålig sömn, en motgång eller en period med hög stress kan samma innehåll få betydligt större kraft än annars. Det betyder inte att jämförelsen är inbillad. Det visar att din aktuella belastning påverkar hur informationen bearbetas. Om du märker en ovanligt stark reaktion kan du därför fråga vad mer som pågår innan du drar stora slutsatser om ditt liv. Det kan vara klokt att undvika omfattande självvärdering när du redan är kraftigt belastad. Artikeln När grubblandet byter ämne men behåller samma form fördjupar hur samma tankeprocess kan flytta mellan olika problemområden.
När professionellt stöd kan vara relevant
Sök professionellt stöd om grubblandet upptar mycket tid, påverkar sömn, arbete eller relationer, leder till omfattande undvikande eller kombineras med stark ångest, nedstämdhet, kroppsproblematik eller andra symtom. Sociala medier kan då vara en trigger eller miljö där problemet blir tydligt utan att vara den fullständiga orsaken. En legitimerad behandlare kan hjälpa dig skilja mellan social jämförelse, oro, repetitivt tänkande, självkritik och andra svårigheter som behöver bedömas. Läs mer om psykoterapi online för vuxna i hela Sverige. Vid akut fara, kraftig psykisk försämring eller självmordstankar ska akut hjälp sökas.
Fördjupa arbetet med grubblande och övertänkande
Om grubblandet är återkommande men vardagsfunktionen i stort är bevarad kan strukturerad självhjälp vara ett komplement. Programmet Ångest och oro innehåller arbete med oro, osäkerhet och återkommande tankemönster. Du kan också läsa Övertänkande om vad du egentligen vill – när preferenser blir ett test som måste kännas rätt och Varför övertänker jag allt?. På Gävleborgs Psykoterapi AB – forskningsbaserad självhjälp finns hela programutbudet. Självhjälpsmaterial ersätter inte individuell bedömning eller behandling när problemen är omfattande.
Avslutande perspektiv – låt jämförelsen få ett slut
Målet behöver inte vara att aldrig jämföra dig med andra. Social jämförelse är en normal del av hur människor orienterar sig socialt och kan ibland ge både inspiration och användbar information. Det avgörande är vad som händer när jämförelsen inte längre leder till något konstruktivt utan fortsätter som en intern bedömning av hela ditt liv. När du kan skilja mellan det du faktiskt såg och det du därefter började säga till dig själv blir det lättare att välja ett annat nästa steg. Sociala medier behöver då inte förbjudas. Målet är snarare att du ska kunna lämna flödet utan att flödet fortsätter styra uppmärksamheten långt efter att skärmen släckts.
Källor, forskning och rekommenderad vidare läsning
Källorna nedan består främst av systematiska översikter och metaanalyser samt etablerad svensk vårdinformation. Forskningen beskriver framför allt statistiska samband på gruppnivå och kan inte fastställa att sociala medier orsakar en enskild persons grubblande, ångest, nedstämdhet, sömnproblem eller kroppsbesvär.
PubMed – Relationships between problematic social media use and social comparison: a meta-analysis
PubMed – Exploring the association of social comparison with depression and anxiety: a systematic review and meta-analysis
PubMed – Social comparison in social media, body image concerns and eating disorder symptoms: systematic review and meta-analysis
PubMed – Envy, social comparison and depression on social networking sites: systematic review
PubMed – Social media use, mental health and sleep: systematic review with meta-analyses
PubMed – Cognitive behavioral therapy for repetitive negative thinking, rumination and worry: transdiagnostic meta-analysis
PubMed – Social networking sites, depression, anxiety and psychological well-being: systematic review
1177 – Generaliserat ångestsyndrom, oro och råd om att hantera ovisshet
Artikeln är avsedd som generell information och psykoedukation. Den ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning, diagnos eller behandling.
