Du läser ett mejl och märker att du måste börja om från början.
Någon frågar vad du gjorde i går och svaret finns där någonstans, men det tar ovanligt lång tid att få fram det.
Du går in i ett rum och glömmer varför.
På ett möte hör du vad som sägs men behöver anstränga dig mer än vanligt för att hålla kvar tråden.
Det kan kännas som om tänkandet har fått ett tunt lager dimma över sig.
Inte som att du inte kan tänka.
Mer som att tankarna går långsammare, att orden ligger lite längre bort och att uppmärksamheten inte riktigt stannar där du vill ha den.
Många använder uttrycket hjärndimma eller det engelska brain fog för den här typen av upplevelser.
Det är viktigt att börja med en tydlig sak:
Hjärndimma är inte en egen medicinsk eller psykiatrisk diagnos.
Begreppet används för ett varierande kluster av subjektiva kognitiva besvär, exempelvis svårigheter med koncentration, minne, mental snabbhet, ordmobilisering och planering. Trötthet och känslan av mental överbelastning finns ofta med i bilden.
Det innebär också att två personer som båda säger ”jag har brain fog” kan mena ganska olika saker och ha helt olika orsaker bakom besvären.
Hur kan hjärndimma kännas?
Hjärndimma kan beskrivas på många sätt.
Du kanske känner igen att:
- tankarna går långsammare än vanligt
- du behöver läsa samma text flera gånger
- du tappar ord eller namn som du egentligen kan
- det är svårare att hålla kvar information i huvudet
- du glömmer vad du precis skulle göra
- du tappar tråden i samtal
- du blir ovanligt trött av mentalt arbete
- det tar längre tid att fatta enkla beslut
- du har svårare att växla mellan uppgifter
- du känner dig mentalt frånkopplad eller långsam
Ingen enskild punkt definierar hjärndimma.
Det är mönstret, förändringen från hur du brukar fungera och påverkan på vardagen som är viktigare.
Brain fog är ett vardagsbegrepp – inte en förklaring
Det kan vara lättande att hitta ett ord för en upplevelse.
Det här är hjärndimma.
Men ordet säger ännu inte varför symtomen har uppstått.
En större forskningsöversikt från 2025 konstaterar att begreppet används vid många olika medicinska tillstånd och kan syfta på överlappande problem med kognition, fatigue och känslomässigt mående. Forskarna betonar samtidigt att liknande symtom inte innebär att alla former av hjärndimma har samma biologiska mekanism.
Läs översikten om hur brain fog definieras vid olika medicinska tillstånd på PubMed.
Det är en viktig princip för hela artikeln:
Hjärndimma beskriver hur något känns. Den fastställer inte orsaken.
Subjektiva besvär och testresultat är inte samma sak
Du kan uppleva tydlig hjärndimma även om ett kort kognitivt test inte visar någon dramatisk nedsättning.
Och en person kan ha mätbara kognitiva svårigheter utan att själv beskriva dem med ordet brain fog.
Nyare neurologisk litteratur betonar just att patienter använder uttrycket för många olika subjektiva fenomen och att en klinisk bedömning därför behöver fråga mer konkret:
- Vad har blivit svårare?
- När började det?
- Är problemet minne, uppmärksamhet, mental snabbhet, språk eller något annat?
- Varierar symtomen över dagen?
- Vad gör dem bättre eller sämre?
- Hur påverkas arbete, studier och vardag?
Läs den kliniska översikten om brain fog på PubMed.
Det kan kännas som minnesproblem fast uppmärksamheten var problemet först
Anta att någon berättar något för dig medan du samtidigt är trött, stressad och tänker på tre andra saker.
Några timmar senare minns du inte vad personen sa.
Det är lätt att tänka:
Mitt minne fungerar inte.
Men för att kunna minnas information behöver uppmärksamheten först registrera den tillräckligt väl.
Om du bara tog in delar av samtalet från början finns mindre information att hämta fram senare.
Det gör att hjärndimma ibland upplevs som minnessvikt trots att en del av svårigheten ligger i uppmärksamhet, mental trötthet eller informationsbelastning.
1177 beskriver att både minne och koncentration kan påverkas av bland annat stress, sömn, sjukdomar och läkemedel.
Läs mer om besvär med minnet på 1177.
Vanlig trötthet kan göra tänkandet segare
Efter en natt med för lite sömn känner de flesta att hjärnan inte arbetar på topp.
Du kanske blir långsammare.
Tappar fokus lättare.
Behöver mer tid för att formulera dig.
Har mindre tålamod med komplicerade uppgifter.
Det behöver inte innebära sjukdom.
Kognitiv funktion varierar med våra förutsättningar.
En viktig fråga är därför om hjärndimman går tillbaka när sömn, återhämtning och belastning normaliseras – eller om den fortsätter trots att du fått rimliga möjligheter att återhämta dig.
När sömnbrist blir mer än en dålig natt
Om sömnen varit otillräcklig under längre tid kan kognitiva besvär bli en mer tydlig del av vardagen.
Du kan märka att du fungerar relativt bra på morgonen men betydligt sämre senare på dagen.
Eller att en arbetsuppgift som tidigare tog tjugo minuter nu kräver fyrtio.
Det är därför sömnen är en viktig del av bedömningen när någon beskriver hjärndimma.
Men det är också viktigt att inte vända resonemanget till:
Jag är trött, alltså beror allt på sömnen.
Långvarig eller nytillkommen kognitiv förändring kan behöva en bredare bedömning.
Stress kan göra att hjärnan känns full
Stress behöver inte bara kännas i kroppen.
Den kan också märkas i hur lätt det är att tänka.
När många krav ligger aktiva samtidigt upptas en del av den mentala kapaciteten av att bevaka:
- vad som måste göras
- vad som inte får glömmas
- vad som kan gå fel
- vad andra väntar på
- vilken uppgift som är mest brådskande
Det kan göra att även ett relativt enkelt arbete känns ovanligt tungt.
1177 beskriver bland annat koncentrationssvårigheter och sämre minne som möjliga tecken på långvarig stress.
Du kan också läsa vår fördjupning:
Stress – symtom, orsaker och vägar till återhämtning
Hjärndimma och koncentrationssvårigheter överlappar – men är inte exakt samma sak
Koncentrationssvårigheter är ofta en del av hjärndimma.
Men hjärndimma används vanligtvis bredare.
En person kan samtidigt beskriva:
- sämre koncentration
- mental långsamhet
- svårare att hitta ord
- minnesproblem
- mental fatigue
Om just fokus och återkommande avbrott är ditt tydligaste problem kan vår artikel om koncentration vara mer relevant:
Varför kan jag inte koncentrera mig längre? – när hjärnan aldrig får vara ostörd
Informationsöverflöd kan förstärka känslan av dimma
En vanlig arbetsdag kan innehålla betydligt mer än själva huvuduppgifterna.
Mejl.
Meddelanden.
Möten.
Notiser.
Dokument.
Nyheter.
Privata meddelanden.
Små beslut.
Varje del behöver inte vara särskilt svår.
Men den sammanlagda mängden kan göra att arbetsminnet ständigt får byta innehåll.
På eftermiddagen kan känslan bli:
Jag kan inte tänka klart längre.
I sådana fall kan en del av problemet ligga i belastningen på uppmärksamhet och arbetsminne snarare än i en permanent förändring av din kognitiva förmåga.
Fatigue kan vara en viktig del av hjärndimman
Fatigue är mer än vanlig trötthet.
Det kan innebära en uttalad fysisk eller mental uttröttbarhet där aktiviteten kostar oproportionerligt mycket energi.
1177 beskriver strategier för fatigue som bland annat handlar om att anpassa aktivitet, begränsa intryck när det behövs och skapa återhämtning.
Om hjärndimman tydligt ökar efter mental eller fysisk ansträngning och återhämtningen tar ovanligt lång tid är det relevant information att beskriva för vården.
Postcovid är ett sammanhang där brain fog har studerats mycket
Begreppet brain fog blev betydligt mer synligt under åren efter covid-19-pandemin.
Kognitiva besvär är väl dokumenterade hos en del personer med postcovid.
En systematisk översikt från 2026 inkluderade 47 studier och mer än 25 000 personer med långvariga besvär efter covid-19. Författarna uppskattade en sammanvägd förekomst av självrapporterad brain fog på omkring 30 procent och kognitiv nedsättning på omkring 25 procent i de studerade grupperna.
Resultaten ska inte tolkas som att 30 procent av alla som haft covid får hjärndimma. Översikten gällde populationer med long COVID och studierna skilde sig åt i både urval, mätmetoder och uppföljning.
Läs den systematiska översikten om brain fog och kognitiv påverkan vid long COVID på PubMed.
Brain fog efter covid är inte bara en känsla av att vara disträ
En annan systematisk översikt och metaanalys från 2025 jämförde personer med och utan brain fog efter long COVID och fann i de inkluderade studierna sämre kognitiv prestation samt mer fatigue och depressiva symtom hos gruppen som rapporterade brain fog.
Samtidigt var skillnaderna mellan studierna stora.
Det betyder att brain fog efter covid inte bör reduceras till en enda mekanism eller ett enda testresultat.
Läs metaanalysen om brain fog vid long COVID och efter cytostatikabehandling på PubMed.
Hjärndimma kan förekomma i flera andra medicinska sammanhang
Forskningen använder brain fog i samband med flera olika tillstånd.
Det kan exempelvis förekomma i litteratur om:
- postcovid
- ME/CFS och andra tillstånd med uttalad fatigue
- sömnstörningar och hypersomni
- cancerbehandling
- vissa neurologiska och inflammatoriska sjukdomar
Det betyder inte att du har något av dessa tillstånd bara för att du känner igen uttrycket hjärndimma.
Poängen är den motsatta:
Samma subjektiva symtom kan finnas i många olika sammanhang.
Därför behövs ibland medicinsk bedömning för att förstå orsaken.
Psykiskt mående kan också påverka hur klart du tänker
Depression, ångest och långvarig stress kan påverka koncentration, minne, motivation och mental snabbhet.
En person som är starkt orolig kan ha en stor del av uppmärksamheten riktad mot hot, osäkerhet och problemlösning.
En person med depression kan uppleva att både initiativ, energi och tanketempo har förändrats.
Det innebär inte att kognitiva symtom ska avfärdas som ”bara psykiska”.
Psykiskt och kroppsligt mående samspelar.
Och samma symtom kan ibland ha flera bidragande faktorer samtidigt.
Att vara utmattad kan kännas som att intelligensen har försvunnit
En person som varit van vid att snabbt förstå, planera och lösa problem kan bli mycket orolig när samma arbete plötsligt kräver större ansträngning.
Vad har hänt med mig?
Varför kan jag inte tänka som förut?
Det kan vara en stark identitetsförlust, särskilt för den som byggt mycket av sin självkänsla kring att vara snabb, kompetent eller pålitlig.
Men nedsatt funktion under en period säger inte automatiskt något om din grundläggande intelligens.
Det säger att dina aktuella förutsättningar behöver förstås.
Försök beskriva problemet mer exakt än ”jag har brain fog”
Om du söker vård kan ordet hjärndimma vara en bra början.
Men beskriv gärna vad du faktiskt märker.
Exempel:
- ”Jag tappar ord flera gånger om dagen.”
- ”Jag kan inte hålla kvar instruktioner med flera steg.”
- ”Efter en timmes arbete blir det svårt att läsa.”
- ”Jag glömmer möten trots kalenderpåminnelser.”
- ”Jag fungerar bättre på morgonen och mycket sämre efter lunch.”
- ”Besvären började efter en infektion.”
- ”Det blir tydligt sämre efter fysisk eller mental ansträngning.”
Sådana detaljer hjälper betydligt mer än ett enda samlingsord.
Lägg märke till när dimman är som tydligast
Ett enkelt sätt att få mer information är att följa mönstret under några dagar.
Du behöver inte mäta allt.
Notera exempelvis:
- tid på dagen
- hur du sov natten innan
- hur länge du arbetat
- hur många avbrott dagen innehållit
- om du är hungrig eller uttorkad
- stressnivå
- om du nyligen varit sjuk
- vilken typ av uppgift som blir svår
- vad som hjälper
Målet är inte att själv diagnostisera orsaken.
Målet är att göra mönstret tydligare.
Varierar besvären eller är de lika hela tiden?
Variation kan ge viktig information.
Kanske fungerar du betydligt bättre:
- efter en god natts sömn
- på lediga dagar
- när du arbetar utan avbrott
- på förmiddagen
- efter en period med lägre stress
Eller kanske symtomen är lika tydliga oavsett vila och belastning.
Inget av dessa mönster ger i sig en diagnos.
Men det hjälper dig och vården att förstå vad som behöver undersökas vidare.
Gör en sak i taget när arbetsminnet känns överbelastat
När tänkandet känns dimmigt är det sällan hjälpsamt att lägga ännu fler saker i huvudet.
Försök minska mängden information som behöver hållas aktiv samtidigt.
Exempelvis:
- skriv ner nästa steg
- stäng sådant du inte arbetar med
- ha en uppgift framför dig i taget
- använd kalender och påminnelser i stället för att försöka minnas allt
- gör instruktioner konkreta och synliga
Det är inte att ge upp kognitivt.
Det är att avlasta ett system som just nu arbetar under sämre förutsättningar.
Extern struktur kan vara mer hjälpsam än att försöka ”skärpa sig”
Om arbetsminnet är belastat är det riskabelt att använda arbetsminnet som enda lagringsplats.
Du behöver inte komma ihåg:
Jag ska ringa henne klockan tre.
Lägg in det i kalendern.
Du behöver inte hålla fyra steg i huvudet.
Skriv ner dem.
Du behöver inte minnas var du avslutade en komplicerad uppgift.
Skriv en kort notering innan du lämnar den.
Sådana strategier kan minska den kognitiva kostnaden utan att säga något om den bakomliggande orsaken.
Pauser fungerar bäst när de faktiskt minskar belastningen
Du har arbetat i fyrtio minuter och känner hur dimman ökar.
Du tar upp telefonen.
På fem minuter hinner du läsa meddelanden, se några klipp och kontrollera nyheterna.
Du tog paus från arbetsuppgiften.
Men inte nödvändigtvis från informationsbearbetning.
Om problemet är mental överbelastning kan en enklare paus ibland skapa större kontrast:
- res dig
- drick vatten
- titta ut genom fönstret
- gå några minuter
- var utan nytt innehåll en kort stund
Det behöver inte vara en universell regel.
Se vad som faktiskt gör att du återvänder med bättre mental skärpa.
Mer koffein är inte alltid samma sak som bättre kognition
När hjärnan känns långsam är det naturligt att vilja öka tempot.
En extra kaffe.
En energidryck.
Ännu en kopp på eftermiddagen.
Koffein kan öka vakenhet hos många, men det löser inte orsaken till långvarig hjärndimma.
Om koffeinet dessutom stör sömnen kan försöket att fungera bättre under dagen bidra till sämre förutsättningar nästa dag.
Det är därför klokt att se hela dygnsmönstret snarare än att bara försöka pressa fram mer vakenhet i stunden.
Försök inte träna bort symtomen genom att alltid pressa igenom dem
Det är lätt att tänka:
Jag måste få hjärnan att vänja sig.
Men om hjärndimman hör samman med uttalad fatigue, postinfektiösa besvär eller ett tillstånd där ansträngning ger tydlig och långvarig försämring kan det vara olämpligt att behandla varje begränsning som något som bara ska pressas igenom.
Om du märker ett stabilt mönster där fysisk eller mental aktivitet leder till en tydlig försämring som sitter i länge bör du beskriva detta för vården och få individuell vägledning.
Hjärndimma är inte samma sak som demens
Orden minnesproblem och kognitiva svårigheter kan snabbt väcka rädsla för demens.
Men hjärndimma är ett ospecifikt symtombegrepp och är inte synonymt med demenssjukdom.
Samtidigt är det inte klokt att använda ordet brain fog för att förklara bort nytillkomna eller tilltagande kognitiva svårigheter.
1177 rekommenderar kontakt med vårdcentral om minnesbesvär återkommer och inte förbättras efter vila och återhämtning.
Bedömningen kan behöva ta hänsyn till bland annat läkemedel, psykiskt mående, kroppsliga sjukdomar, sömn och neurologiska orsaker.
När en förändring kommer plötsligt ska du inte kalla den hjärndimma och vänta
Hjärndimma brukar användas för mer diffusa eller ihållande kognitiva besvär.
Plötslig förvirring eller en akut förändring av språk, orientering, syn, balans, kraft eller känsel är något annat.
Sådana symtom kan behöva bedömas akut.
Det gäller särskilt om förändringen kommer snabbt eller tillsammans med tydliga neurologiska symtom.
När bör du kontakta vården?
Det är klokt att söka professionell bedömning om hjärndimman:
- är tydligt nytillkommen
- har funnits kvar under längre tid
- blir successivt värre
- inte förbättras trots rimlig vila och återhämtning
- påverkar arbete, studier, bilkörning eller andra viktiga delar av vardagen
- gör att du missar sådant du tidigare klarade utan problem
- började i samband med eller efter en sjukdom
- sammanfaller med uttalad fatigue
- förekommer tillsammans med tydlig nedstämdhet, ångest eller sömnstörning
- kan ha samband med ett nytt läkemedel eller en dosändring
- förekommer tillsammans med andra kroppsliga eller neurologiska symtom
Vården kan behöva bedöma både psykiska, kroppsliga och läkemedelsrelaterade orsaker beroende på din situation.
En medicinsk utredning börjar ofta med mönstret
Det finns inget enskilt prov som visar att någon har ”brain fog”.
Eftersom begreppet kan syfta på flera olika problem behöver utredningen utgå från symtomen och sammanhanget.
Du kan få frågor om:
- när förändringen började
- tidigare sjukdomar och infektioner
- sömn
- stress och psykiskt mående
- läkemedel och andra substanser
- hur vardagsfunktionen har förändrats
- vilka kognitiva funktioner som verkar mest påverkade
I vissa situationer kan kroppsundersökning, blodprover eller andra undersökningar behövas.
Vilken utredning som är relevant beror på helhetsbilden.
Målet är att förstå orsaken – inte bara bli bättre på att kompensera
Kalendrar, listor, pauser och tydligare arbetsstruktur kan vara hjälpsamma.
Men strategierna ska inte ersätta en bedömning när en tydlig kognitiv förändring behöver utredas.
Om orsaken exempelvis är en behandlingsbar sömnstörning, depression, läkemedelsbiverkan eller annan medicinsk faktor behöver den delen också identifieras.
Praktiska strategier och orsaksutredning är inte konkurrenter.
De fyller olika funktioner.
Var försiktig med enkla förklaringar
Hjärndimma är ett område där det finns många snabba förklaringar på nätet.
Det är inflammation.
Det är kortisol.
Det är dopamin.
Det är skärmar.
Det är tarmen.
Sådana mekanismer kan vara relevanta i vissa forskningssammanhang, men ett enskilt biologiskt ord är sällan tillräckligt för att förklara en individs symtom.
Nyare översikter understryker just att brain fog sannolikt inte är ett enda enhetligt biologiskt tillstånd.
Det är därför mer seriöst att börja med frågan:
Vilka konkreta funktioner har förändrats, i vilket sammanhang och sedan när?
Det är också klokt att vara försiktig med kosttillskott och ”brain boosters”
När man upplever kognitiva besvär är det förståeligt att vilja hitta något som snabbt kan göra hjärnan klarare.
Men produkter som marknadsförs för fokus, detox, nootropisk effekt eller ”hjärnhälsa” löser inte automatiskt orsaken till hjärndimma.
Om symtomen är tydliga eller långvariga är det mer värdefullt att förstå sömn, stress, medicinska faktorer, läkemedel och funktionspåverkan än att bygga en egen behandling kring ett ospecifikt symtom.
Frågan är inte bara hur skarp du känner dig – utan vad du klarar
En person kan känna sig dimmig men fortfarande fungera relativt stabilt.
En annan kan börja göra misstag som får praktiska konsekvenser.
Fråga därför:
- Missar jag tider?
- Gör jag fler fel i arbetet?
- Har jag svårt att följa samtal?
- Undviker jag bilkörning för att jag känner mig för långsam?
- Har jag slutat klara ekonomi eller administration som tidigare var enkel?
- Behöver jag mycket mer återhämtning efter vardagliga uppgifter?
Funktionsförändringen är viktig information vid en professionell bedömning.
Jämför med dig själv – inte med din bästa dag någonsin
När du är orolig över din kognition kan varje ord du tappar börja kännas som ett test.
Där! Nu hände det igen.
Det kan göra att du övervakar tänkandet nästan hela tiden.
Försök i stället se större mönster.
Hur fungerar du jämfört med hur du brukade fungera under liknande förhållanden?
Är förändringen stabil?
Är den tydlig för andra?
Påverkar den det du faktiskt behöver kunna göra?
Det ger mer användbar information än att utvärdera varje enskilt felsägning eller glömsketillfälle.
Återhämtning är inte ett test du kan misslyckas med
Om du misstänker att stress och sömn spelar in är det lätt att göra återhämtningen till ännu ett projekt.
Nu måste jag sova perfekt.
Nu måste jag meditera varje dag.
Nu måste jag få bort all stress.
Den typen av krav kan skapa ytterligare bevakning.
Ett mer realistiskt mål är att gradvis förbättra de förutsättningar du faktiskt kan påverka och samtidigt söka bedömning om symtomen motiverar det.
Vanliga frågor om hjärndimma
Vad är hjärndimma eller brain fog?
Hjärndimma är ett vardagligt och forskningsmässigt använt samlingsbegrepp för subjektiva kognitiva besvär som exempelvis koncentrationssvårigheter, sämre minne, mental långsamhet, ordletningssvårigheter och fatigue. Det är inte en egen diagnos och säger inte i sig vad symtomen beror på.
Varför får man hjärndimma?
Det finns ingen enda orsak. Sömnbrist, stress, depression, ångest, uttalad fatigue, läkemedel, infektioner och olika kroppsliga eller neurologiska tillstånd kan påverka kognitionen. Brain fog har också studerats mycket vid postcovid. Vid tydliga eller långvariga besvär behöver orsaken bedömas individuellt.
Kan stress ge hjärndimma?
Ja, långvarig stress kan påverka både minne och koncentration och göra mental bearbetning mer ansträngande. Men stress bör inte automatiskt användas som förklaring till alla nytillkomna kognitiva symtom.
Kan dålig sömn orsaka hjärndimma?
Dålig eller otillräcklig sömn kan tillfälligt försämra koncentration och minne. Om besvären kvarstår trots bättre sömn eller är tydligt nytillkomna finns anledning att bedöma fler möjliga orsaker.
Är hjärndimma samma sak som demens?
Nej. Hjärndimma är ett ospecifikt symtombegrepp och inte en demensdiagnos. Återkommande, tilltagande eller tydligt funktionspåverkande minnes- och koncentrationsproblem bör däremot bedömas professionellt.
Kan postcovid ge brain fog?
Ja. Kognitiva besvär och brain fog är dokumenterade hos en del personer med postcovid. Forskningen visar samtidigt stor variation mellan studier, och samma symtom kan förekomma av många andra orsaker.
Vad kan hjälpa mot hjärndimma?
Det beror på orsaken. Praktiskt kan det vara hjälpsamt att minska onödig informationsbelastning, använda externa minnesstöd, prioritera sömn och återhämtning och anpassa aktiviteten efter aktuell kapacitet. Men långvariga eller tydligt nytillkomna besvär bör inte enbart självbehandlas – de kan behöva utredas.
När bör jag söka vård för hjärndimma?
Sök professionell bedömning om besvären är tydligt nya, ihållande, tilltagande eller påverkar vardagsfunktionen. Sök också bedömning om de uppstår tillsammans med andra betydande psykiska, kroppsliga eller neurologiska symtom. En plötslig akut förändring av kognition, språk, kraft, känsel, syn eller orientering ska bedömas akut.
Källa och vidare läsning
1177 beskriver att tillfälliga minnes- och koncentrationssvårigheter bland annat kan påverkas av dålig sömn och stress. Sidan tar också upp andra möjliga orsaker och rekommenderar kontakt med vårdcentral om minnesbesvär återkommer och inte förbättras efter vila och återhämtning.
1177 beskriver att långvarig stress kan påverka bland annat sömn, koncentration, minne, energi och känsloläge. Informationen betonar betydelsen av återhämtning och att söka stöd när stressen påverkar måendet eller vardagen tydligt.
PubMed – Defining brain fog across medical conditions
Översiktsartikeln från 2025 går igenom hur begreppet brain fog används vid flera olika medicinska tillstånd. Författarna beskriver överlappningar mellan kognitiva symtom, fatigue och affektiva faktorer och varnar för att tolka liknande symtom som bevis för en enda gemensam biologisk mekanism.
Den kliniska översikten beskriver hur patienter använder uttrycket brain fog för flera olika subjektiva kognitiva upplevelser och betonar värdet av att precisera vilka funktioner som faktiskt har förändrats i stället för att behandla begreppet som en enhetlig diagnos.
Den systematiska översikten från 2026 omfattade 47 studier med mer än 25 000 personer i long-COVID-populationer. Den sammanvägda förekomsten uppskattades till omkring 30 procent för brain fog och 25 procent för kognitiv nedsättning, men resultaten gällde specifika long-COVID-grupper och studierna varierade i metod och uppföljning.
PubMed – Brain fog with long covid and chemotherapy: systematic review and meta-analysis
Översikten från 2025 inkluderade 65 studier om brain fog vid long COVID respektive efter cytostatikabehandling. I long-COVID-studier som kunde metaanalyseras var brain fog förknippad med sämre kognitiv prestation, mer fatigue och fler depressiva symtom, samtidigt som heterogeniteten mellan studierna var hög.
Artikeln är avsedd som generell information och psykoedukation. Hjärndimma eller brain fog är inte en egen diagnos och kan ha många olika orsaker. Nytillkomna, ihållande, tilltagande eller tydligt funktionspåverkande kognitiva besvär kan behöva individuell medicinsk, psykologisk eller annan professionell bedömning. Plötslig förvirring eller akut förändring av språk, orientering, syn, balans, kraft eller känsel ska bedömas akut. Artikeln ersätter inte professionell vård, diagnostik eller behandling.