Du sätter dig för att göra något som egentligen inte borde vara särskilt svårt.
Kanske ska du skriva ett mejl, läsa några sidor, göra klart en rapport eller koncentrera dig på en uppgift i tjugo minuter.
Men efter en stund märker du att uppmärksamheten redan har försvunnit.
Du tittar på telefonen.
Kommer på något annat du behöver göra.
Öppnar en ny flik.
Läser ett meddelande.
Börjar tänka på en uppgift senare under dagen.
När du återvänder till det du höll på med behöver du först försöka hitta tillbaka till tanken.
Vad var det jag skulle göra?
Efter ytterligare några minuter händer samma sak igen.
Till slut kanske du börjar undra:
Varför kan jag inte koncentrera mig längre?
Det kan kännas som om något har förändrats.
Sådant du tidigare kunde göra utan större problem kräver mer ansträngning. Du läser samma stycke flera gånger, tappar tråden i samtal eller börjar på flera saker utan att riktigt avsluta någon av dem.
Men koncentration är inte en isolerad egenskap som antingen fungerar eller inte fungerar.
Den påverkas bland annat av sömn, stress, oro, arbetsbelastning, återhämtning, motivation, kroppsligt och psykiskt mående och miljön omkring oss.
I en vardag där uppmärksamheten nästan ständigt utsätts för nya signaler kan problemet ibland vara mindre att du har förlorat förmågan att koncentrera dig och mer att koncentrationen sällan får arbeta ostört.
Uppmärksamheten har begränsningar
Hjärnan kan hantera stora mängder information, men den kan inte rikta full uppmärksamhet mot allting samtidigt.
När du försöker skriva samtidigt som mejlen ligger öppna, telefonen finns bredvid, ett meddelande dyker upp och du kommer ihåg ytterligare något som behöver göras måste uppmärksamheten hela tiden byta riktning.
Ett enskilt avbrott kan verka obetydligt.
Du läser bara ett meddelande.
Kontrollerar bara ett mejl.
Tittar bara snabbt på telefonen.
Men när du återgår till det du höll på med behöver du återfå sammanhanget.
Vad tänkte jag?
Var befann jag mig?
Vad var nästa steg?
Om detta händer många gånger under dagen kan den samlade belastningen bli betydande även om varje enskilt avbrott bara tar några sekunder.
Avbrott kostar mer än själva avbrottet
Forskning om avbrott visar att konsekvensen inte bara består av den tid som själva avbrottet tar.
När den ursprungliga uppgiften återupptas behöver uppmärksamheten åter riktas mot det tidigare sammanhanget.
En systematisk översikt och metaanalys av 33 laboratorieexperiment undersökte olika sätt att minska de negativa konsekvenserna av avbrott.
Åtgärderna förbättrade sammantaget precisionen i huvuduppgiften och minskade den så kallade resumption lag – tiden det tar att återgå till den ursprungliga uppgiften efter ett avbrott.
Det betyder inte att varje notis automatiskt försämrar ditt arbete märkbart.
Men forskningen stödjer att upprepade avbrott och återgångar till en uppgift innebär en faktisk kognitiv kostnad.
Läs den systematiska översikten om avbrott och arbetsuppgifter på PubMed.
Du multitaskar kanske mindre än du tror
Att göra flera saker samtidigt kan ge en känsla av effektivitet.
Du lyssnar på ett digitalt möte och svarar samtidigt på mejl.
Du skriver i ett dokument medan du håller koll på en chatt.
Du kontrollerar telefonen medan någon pratar med dig.
Det kan kännas som att hjärnan hanterar allting samtidigt.
I många situationer handlar det snarare om snabba växlingar:
Möte.
Mejl.
Tillbaka till mötet.
Telefon.
Dokument.
Meddelande.
Tillbaka till dokumentet.
Forskning om multitasking och task switching visar att prestation ofta försämras när människor behöver hantera flera uppgifter eller växla mellan dem jämfört med när en uppgift kan utföras mer sammanhängande.
Läs forskningsöversikten om multitasking och task switching på PubMed.
Problemet behöver alltså inte alltid vara att du har för mycket att göra i absolut mening.
Du kan också ha för mycket att hålla aktivt, övervaka och växla mellan samtidigt.
När avbrott har blivit det normala
I många moderna miljöer behöver vi inte längre själva söka efter all information.
Informationen söker oss.
En notis berättar att någon har skrivit.
Mejlen visar att något nytt har kommit.
Kalendern påminner om nästa möte.
Telefonen visar ett meddelande.
En nyhetsapp berättar att något har hänt.
Alla signalerna innehåller i praktiken samma uppmaning:
Titta här.
Efter en tid kan det kännas ovant att bara göra en sak.
När ingenting nytt händer börjar du kanske själv söka stimulans.
Telefonen kommer fram.
En ny flik öppnas.
Du kontrollerar någonting som egentligen inte behöver kontrolleras.
Det kan ske nästan automatiskt.
Telefonen behöver inte ens låta
Telefonen behöver inte vibrera varje minut för att kunna konkurrera om uppmärksamheten.
Du vet att den finns där.
Du vet att den innehåller nya möjligheter till information, kontakt och stimulans.
När uppgiften framför dig blir långsam, svår, monoton eller känslomässigt obehaglig finns en betydligt enklare aktivitet bara några centimeter bort.
Forskningen om enbart telefonens närvaro är inte helt entydig.
En metaanalys av 22 studier fann en sammantagen negativ effekt av smarttelefonens användning eller närvaro på kognitiv prestation, men effekten varierade mellan olika kognitiva områden och studier.
Andra studier har inte funnit någon generell försämring på samtliga undersökta minnesfunktioner.
Det är därför bättre att inte säga att en telefon på bordet automatiskt förstör koncentrationen.
Men den kan skapa en mycket lättillgänglig väg bort från uppgiften.
Läs metaanalysen om smarttelefoner och kognitiv prestation på PubMed.
En användbar fråga kan därför vara:
Hur lätt har jag gjort det för min uppmärksamhet att lämna det jag egentligen vill göra?
När stress och trötthet påverkar koncentrationen
Koncentrationen kan försämras under perioder med stress, hög belastning eller dålig sömn.
Det behöver inte betyda att din koncentrationsförmåga har förändrats permanent.
Du kanske märker att:
- det tar längre tid att förstå information
- du behöver läsa samma stycke flera gånger
- du lättare tappar tråden
- det blir svårare att hålla flera delar av en uppgift i huvudet
- enkla beslut kräver mer energi
1177 beskriver att stress och dålig sömn kan påverka minne och koncentration och att även sjukdomar och läkemedel kan spela in.
Läs mer om minne och koncentration på 1177.
Om koncentrationsproblemen framför allt uppstår under perioder då du är mycket trött, sover dåligt eller lever under hög belastning kan de därför vara en del av ett större återhämtningsproblem.
Du kan också läsa:
Varför är jag trött fast jag har sovit?
Stress tar mental plats även när du försöker tänka på något annat
Föreställ dig att du försöker koncentrera dig på en arbetsuppgift samtidigt som flera andra frågor ligger aktiva i bakgrunden:
Hinner jag klart?
Jag får inte glömma mötet.
Jag måste svara den personen.
Vad ska jag göra först i eftermiddag?
Tänk om jag gör fel?
Tankarna behöver inte vara dramatiska för att konkurrera om uppmärksamheten.
Du arbetar fortfarande med uppgiften framför dig, men samtidigt pågår mental bevakning av annat som känns viktigt.
Det kan göra sådant som normalt går relativt enkelt betydligt mer ansträngande under perioder med hög belastning.
Oro kan upplevas som koncentrationsproblem
Du sitter och läser men inser efter en stund att du inte vet vad du nyss läste.
Var befann sig uppmärksamheten?
Kanske på morgondagens möte.
Ett relationsproblem.
Ekonomin.
Något du sa tidigare under dagen.
Då behöver problemet inte vara att hjärnan saknar förmåga att koncentrera sig.
Uppmärksamheten kan redan vara upptagen av något annat.
Oro drar lätt uppmärksamheten mot sådant vi upplever som betydelsefullt, osäkert eller potentiellt hotfullt.
Det kan göra det svårare att hålla fokus på en neutral arbetsuppgift.
Om tankeloopar är en stor del av problemet kan du också läsa:
Övertänkande och grubblande – varför fastnar tankarna?
När allt verkar vara lika viktigt
Ett annat koncentrationsproblem uppstår när nästan allting kan kräva omedelbar uppmärksamhet.
Ett mejl kommer.
Ett meddelande dyker upp.
En kollega ställer en fråga.
Kalendern påminner om nästa möte.
Samtidigt försöker du göra dagens viktigaste uppgift.
Om alla signaler behandlas som lika angelägna blir det svårt att hålla fast vid en prioritering.
Du börjar reagera på det som är mest omedelbart i stället för att arbeta med det som är mest betydelsefullt.
Dagen blir full av aktivitet.
Du svarar.
Klickar.
Kontrollerar.
Flyttar saker.
Löser mindre problem.
Och avslutar ändå dagen med känslan:
Jag fick inte det viktiga gjort.
Informationsöverflöd kostar mental energi
Vi har tillgång till mer information än tidigare generationer någonsin haft.
Det är på många sätt en stor tillgång.
Men möjlighet att få tillgång till mycket information är inte samma sak som möjlighet att bearbeta obegränsat med information.
Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning om kognitiv arbetsmiljö beskriver hur digitalisering, större informationsflöden, kunskapsintensivt arbete och införandet av AI har ökat kraven på människors kognitiva förmågor.
Den kognitiva arbetsmiljön handlar därför inte bara om individens förmåga att koncentrera sig.
Den handlar också om hur arbetsuppgifter, digitala system, informationsmängd, avbrott och organisation påverkar förutsättningarna för att använda våra mentala resurser.
Läs Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning om god kognitiv arbetsmiljö.
Koncentrationsproblem är inte alltid ett individuellt problem
Det är ett viktigt perspektiv.
Om arbetsdagen består av:
- ständiga notiser
- många digitala system
- täta möten
- många parallella uppgifter
- oklara prioriteringar
- krav på snabb respons i flera kanaler
är det inte självklart att lösningen är att individen behöver bli bättre på att koncentrera sig.
Arbetsmiljön kan också behöva förändras.
Det kan exempelvis handla om:
- tydligare prioriteringar
- färre parallella kommunikationskanaler
- mötesfria perioder
- möjlighet till ostört arbete
- rimligare svarstider
- tydligare ansvar
Koncentration uppstår alltså i ett samspel mellan individ och miljö.
AI kan minska arbete men också öka mängden information
AI och andra digitala verktyg kan spara betydande mängder tid.
Information kan sammanfattas snabbare.
Texter kan produceras fortare.
Data kan analyseras.
Alternativ kan genereras på några sekunder.
Men effektivare informationsproduktion kan också innebära att mer information börjar cirkulera.
Fler rapporter.
Fler sammanfattningar.
Fler förslag.
Fler meddelanden.
Fler saker att bedöma.
Arbetsmiljöverket lyfter AI som en del av den digitala utveckling som förändrar kraven på människors kognitiva förmågor.
Tekniken kan därför både minska och öka belastningen beroende på hur den används och organiseras.
Om varje tidsbesparing omedelbart fylls med ytterligare uppgifter är det inte säkert att den mentala belastningen minskar.
Koncentrationsproblem betyder inte automatiskt ADHD
När fokus fungerar sämre är det vanligt att börja fundera på diagnoser.
Särskilt ADHD diskuteras mycket.
ADHD kan bland annat innebära svårigheter med uppmärksamhet, organisering och impulskontroll.
Men koncentrationssvårigheter i sig räcker inte för att avgöra om någon har ADHD.
1177 beskriver ADHD som ett neuropsykiatriskt funktionssätt där svårigheterna börjar under barndomen och kan påverka vardagen på flera olika sätt.
Koncentrationen kan dessutom påverkas av många andra faktorer, exempelvis:
- stress
- sömnbrist
- oro
- nedstämdhet
- hög arbetsbelastning
- miljön omkring dig
- kroppsliga besvär
- läkemedel
Därför är det relevant att fråga:
- När började problemen?
- Har de funnits sedan tidigare i livet eller är de nytillkomna?
- Finns de i flera olika miljöer och situationer?
- Hur mycket påverkar de vardagen?
- Har sömnen, stressen eller måendet förändrats samtidigt?
Diagnostiska frågor behöver bedömas utifrån en betydligt större helhet än ett enskilt symtom.
Fråga när koncentrationen faktiskt fungerar
När du är frustrerad över koncentrationen är det lätt att bara lägga märke till situationerna där den inte fungerar.
Men motsatsen kan ge viktig information.
När fungerar fokus bättre?
- Tidigt på morgonen?
- När telefonen ligger i ett annat rum?
- När du arbetar ensam?
- När uppgiften är tydlig?
- När du har sovit bra?
- På dagar med färre möten?
- I en lugn miljö?
- När du arbetar med något som intresserar dig?
Om koncentrationen varierar mycket beroende på situation visar det att förutsättningarna spelar en betydande roll.
Lösningen behöver då inte enbart vara:
Jag måste skärpa mig.
Den kan också vara:
Jag behöver skapa bättre förutsättningar för att koncentrera mig.
Skapa perioder där en uppgift får vara ensam
Om alla kommunikationskanaler alltid är öppna försöker du koncentrera dig under ganska krävande förhållanden.
Det kan därför vara värdefullt att skapa kortare perioder där en uppgift får full uppmärksamhet.
Exempelvis:
- stäng mejlen
- stäng av notiser du inte behöver
- lägg telefonen längre bort
- välj en enda uppgift
- bestäm konkret vad du ska göra
Det behöver inte vara två timmars perfekt koncentration.
Det kan räcka att skapa en period där uppmärksamheten faktiskt får stanna kvar i samma sammanhang.
Efteråt kan du kontrollera mejl och meddelanden igen.
Målet är inte att vara otillgänglig hela dagen.
Det handlar om att skapa delar av dagen där omgivningen inte förväntar sig att din uppmärksamhet ska byta riktning hela tiden.
Gör nästa steg tydligare
Ibland ser koncentrationsproblem ut så här:
Du öppnar en stor och otydlig uppgift.
Arbeta med rapporten.
Men vad betyder det konkret?
Ska du läsa?
Skriva?
Analysera?
Sammanställa?
Hjärnan behöver först avgöra vad nästa steg är.
Samtidigt finns telefonen eller webbläsaren bredvid med många mycket tydliga alternativ.
Ett meddelande kan läsas direkt.
En video kan startas.
En nyhet kan öppnas.
Gör därför uppgiften mindre och tydligare.
I stället för:
Jag ska arbeta med rapporten.
kan nästa steg vara:
Jag ska skriva de första tre meningarna i inledningen.
Eller:
Jag ska läsa sida 1–3 och markera de viktigaste delarna.
Tydlighet minskar antalet beslut du behöver fatta innan du faktiskt kan börja.
Allt behöver inte besvaras direkt
En del av att skydda koncentrationen handlar också om att kunna låta saker vänta.
Ett mejl kan ibland ligga obesvarat en stund.
Ett meddelande behöver inte alltid få omedelbar respons.
En nyhet behöver inte läsas i samma minut som den publiceras.
Det kan kännas ovant om du har blivit van vid hög tillgänglighet.
Men om varje extern signal automatiskt får företräde blir det svårt för en mer långsam och krävande uppgift att någonsin få sammanhängande uppmärksamhet.
Att skydda koncentrationen handlar därför också om gränser.
Vad behöver verkligen min uppmärksamhet nu?
Vad kan vänta?
Problemet följer ibland med hem
Informationsflödet tar inte automatiskt slut när arbetsdagen är över.
Efter en dag med mejl, digitala möten och olika system fortsätter kvällen kanske med:
- nyheter
- sociala medier
- filmer
- privata meddelanden
- poddar
- annat digitalt innehåll
Du har lämnat arbetet.
Men uppmärksamheten fortsätter att ta emot nytt innehåll.
Det är därför möjligt att ligga i soffan i flera timmar utan att hjärnan får särskilt mycket paus från information.
Om det här perspektivet känns särskilt relevant kan du läsa:
Varför känns det som att hjärnan aldrig får vila?
Paus är inte alltid samma sak som återhämtning
Du har arbetat fokuserat en stund och bestämmer dig för att ta fem minuters paus.
Telefonen kommer fram.
På några minuter hinner du läsa flera meddelanden, se några filmer och kanske en nyhet som väcker starka känslor.
Sedan återgår du till arbetet.
Du tog en paus från arbetsuppgiften.
Men uppmärksamheten fick ingen paus från information.
Det är en viktig skillnad.
En paus kan ibland vara betydligt enklare:
- res dig
- hämta vatten
- titta ut genom ett fönster
- gå några minuter
- låt bli att fylla varje kort mellanrum med nytt innehåll
Det behöver inte vara avancerat för att skapa kontrast till den aktivitet du just lämnat.
Långsammare aktiviteter kan kännas ovana
Om du är van vid snabb och varierad stimulans kan långsammare aktiviteter först kännas obekväma.
Att läsa en bok.
Sitta på tåget utan telefon.
Ta en promenad.
Skriva en längre text.
Göra en sak utan att samtidigt kontrollera något annat.
Du kanske känner rastlöshet och tolkar den som:
Jag kan inte koncentrera mig på det här längre.
Men det behöver inte betyda att koncentrationsförmågan har försvunnit.
Det kan också handla om att uppmärksamheten är van vid tätare växlingar och mer kontinuerlig stimulans.
Du behöver inte eliminera snabba medier.
Det kan räcka att skapa kontrast och situationer där en aktivitet får pågå utan att hela tiden konkurrera med något nytt.
Försök inte optimera varje minut
Det finns en risk att lösningen på koncentrationsproblem blir ytterligare ett prestationsprojekt.
Du installerar fler appar.
Planerar varje minut.
Skapar avancerade produktivitetssystem.
Mäter fokustid.
Analyserar varje avbrott.
Till slut har du fått ännu mer information att hantera.
Ibland kan bättre fokus komma från färre system snarare än fler.
En tydlig lista.
En prioriterad uppgift.
Några avstängda notiser.
En telefon utom räckhåll.
En verklig paus.
Det enkla är inte alltid enkelt att genomföra.
Men lösningen behöver inte vara komplicerad.
När koncentrationsproblem behöver bedömas professionellt
Tillfälliga perioder med sämre koncentration är vanliga, särskilt vid stress, sömnbrist och hög belastning.
Det är däremot klokt att söka professionell bedömning om koncentrationsproblemen:
- är tydligt nya eller har förändrats markant
- fortsätter under längre tid
- blir successivt värre
- tydligt påverkar arbete, studier eller relationer
- gör det svårt att klara sådant du tidigare kunnat göra
- förekommer tillsammans med uttalad trötthet
- förekommer tillsammans med tydlig ångest eller nedstämdhet
- kan hänga samman med läkemedel eller kroppslig sjukdom
- förekommer tillsammans med andra nya neurologiska eller kroppsliga symtom
Om besvären är nya är det särskilt viktigt att inte automatiskt förklara dem med stress, telefonvanor eller informationsöverflöd.
Koncentrationssvårigheter kan ha många orsaker och ibland behövs medicinsk eller annan professionell bedömning för att förstå vad som ligger bakom.
Kanske behöver hjärnan mindre – inte mer
När koncentrationen fungerar dåligt är det lätt att leta efter ytterligare en lösning.
En ny metod.
En ny app.
Ett nytt system.
En ny teknik.
Men ibland är problemet inte att du saknar något.
Du har redan för mycket.
För många avbrott.
För många öppna uppgifter.
För många kommunikationskanaler.
För många signaler som konkurrerar om uppmärksamheten.
Då kan förändringen i stället vara:
- färre saker samtidigt
- tydligare prioriteringar
- färre onödiga notiser
- mer verkliga pauser
- tydligare gränser för tillgänglighet
- perioder där en enda uppgift får tillräckligt med tid
Koncentration är inte bara något du ska prestera fram.
Det är också något din vardag och arbetsmiljö behöver ge utrymme för.
För dig som vill arbeta mer strukturerat
Om koncentrationssvårigheterna hänger samman med stress, överbelastning, splittrad uppmärksamhet eller svårigheter att organisera fokus kan strukturerad självreflektion vara ett sätt att börja förstå mönstret bättre.
Gävleborgs Psykoterapi erbjuder omfattande digitala program för självständigt arbete kring bland annat stress, återhämtning, oro, självkritik, prokrastinering och hållbara förändringar i vardagen.
Läs mer om de digitala programmen
Programmen är psykoedukativa självhjälpsmaterial och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.
Vanliga frågor om koncentrationssvårigheter
Varför kan jag inte koncentrera mig längre?
Det kan finnas många möjliga förklaringar. Stress, dålig sömn, oro, nedstämdhet, hög arbetsbelastning, många avbrott, läkemedel, kroppsligt mående och den miljö där du försöker koncentrera dig kan alla spela in. Om problemen är nya, långvariga eller tydligt påverkar vardagen bör de bedömas professionellt.
Kan stress göra att jag får svårt att koncentrera mig?
Ja. Stress kan göra det svårare att hålla uppmärksamheten på en uppgift och att hålla information aktiv i minnet. Om flera problem och krav samtidigt upptar uppmärksamheten finns mindre mental kapacitet tillgänglig för det du försöker göra.
Kan dålig sömn påverka koncentrationen?
Ja. 1177 beskriver att dålig sömn kan påverka både minne och koncentration. Om koncentrationsproblemen framför allt uppstår under perioder med sömnbrist eller uttalad trötthet är sömnen därför viktig att ta med i helhetsbilden.
Förstör mobilen min koncentration?
Inte nödvändigtvis. Forskningen om enbart telefonens närvaro är inte helt entydig. Men telefonen gör det mycket enkelt att avbryta en långsam eller krävande uppgift och byta till något mer omedelbart stimulerande. Om du märker stor skillnad när telefonen ligger längre bort är det användbar information om ditt eget mönster.
Är koncentrationssvårigheter ett tecken på ADHD?
Koncentrationssvårigheter kan förekomma vid ADHD, men ett enda symtom räcker inte för diagnos. ADHD innebär ett bredare och långvarigt mönster som börjar under barndomen. Stress, sömnproblem, oro, nedstämdhet, miljö och kroppsliga faktorer kan också påverka koncentrationen.
Hur kan jag förbättra koncentrationen?
Börja gärna med förutsättningarna: minska onödiga avbrott, gör nästa steg tydligt, välj en uppgift i taget, skapa perioder där kommunikationskanaler kan vänta och lägg märke till hur sömn och stress påverkar dig. Förändringen behöver inte bygga på ett avancerat produktivitetssystem.
När bör jag söka hjälp?
Sök professionell bedömning om koncentrationsproblemen är tydligt nya, fortsätter under längre tid, blir värre eller påverkar din förmåga att fungera i vardagen. Det är också viktigt att söka bedömning om problemen förekommer tillsammans med andra betydande psykiska, neurologiska eller kroppsliga symtom.
Källa och vidare läsning
1177 beskriver att minne och koncentration kan påverkas av bland annat stress, sömnbrist, sjukdomar och läkemedel och att nytillkomna eller tydligt funktionspåverkande besvär kan behöva bedömas i vården.
1177 beskriver adhd som ett neuropsykiatriskt funktionssätt med ett bredare och långvarigt mönster av svårigheter. Koncentrationssvårigheter i sig räcker inte för diagnos, och bedömningen behöver ta hänsyn till när problemen började och hur de påverkar flera delar av livet.
Arbetsmiljöverket – Faktorer och interventioner för god kognitiv arbetsmiljö
Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning beskriver hur bland annat digitalisering, informationsflöden, avbrott, notifikationer och arbetsorganisation kan påverka den kognitiva arbetsmiljön och den upplevda mentala belastningen.
Den systematiska översikten och metaanalysen omfattade 33 laboratorieexperiment med 49 interventioner. Interventionerna förbättrade sammantaget precisionen i huvuduppgiften och minskade tiden det tog att återuppta den efter ett avbrott.
PubMed – Cognitive structure, flexibility, and plasticity in human multitasking
Översiktsartikeln sammanfattar forskning om dual-tasking och task switching och beskriver hur prestation ofta försämras när människor behöver hantera flera uppgifter eller växla mellan dem jämfört med mer sammanhängande arbete.
PubMed – Does the Brain Drain Effect Really Exist? A Meta-Analysis
Metaanalysen inkluderade 22 studier med 43 relevanta effekter och fann en liten sammantagen negativ effekt av smarttelefonanvändning eller närvaro på kognitiv prestation. Effekten varierade mellan kognitiva områden och studier, vilket talar mot alltför generella slutsatser.
Artikeln är avsedd som generell information och psykoedukation. Koncentrationssvårigheter kan ha många orsaker, bland annat stress, sömnproblem, psykiskt mående, läkemedel, kroppslig sjukdom och neurologiska tillstånd. Nytillkomna, långvariga, tilltagande eller tydligt funktionspåverkande besvär bör bedömas professionellt. Artikeln ersätter inte individuell medicinsk, psykologisk, psykiatrisk eller psykoterapeutisk bedömning, diagnostik eller behandling.