Du har kanske inte gjort något som utifrån ser särskilt ansträngande ut.
Du har suttit framför datorn, svarat på några mejl, deltagit i möten, läst nyheter, tittat på telefonen och försökt få undan sådant som behöver göras.
Ändå känns huvudet fullt.
Du har svårt att koncentrera dig på ytterligare en sak.
Ett nytt meddelande känns nästan irriterande.
Du öppnar telefonen utan att riktigt veta varför, stänger den och märker några minuter senare att du har tagit upp den igen.
När kvällen kommer vill du vila.
Men även vilan innehåller information.
Du tittar på en serie samtidigt som telefonen ligger bredvid.
Ett meddelande kommer.
Du läser något.
Kollar en nyhet.
Scrollar en stund.
Växlar tillbaka till tv:n.
Kroppen sitter still.
Men uppmärksamheten fortsätter att ta emot, sortera, välja och reagera.
Det kan bidra till en speciell sorts mental trötthet.
Inte nödvändigtvis därför att du har tänkt på en enda mycket svår sak, utan därför att väldigt många små saker har konkurrerat om uppmärksamheten under dagen.
I den här artikeln får du läsa mer om informationsöverflöd, digitala avbrott, mental trötthet och varför återhämtning ibland behöver innebära mindre stimulans – inte bara en annan sorts stimulans.
Vi fyller allt fler av dagens tomma stunder
Tänk på hur många små pauser som finns under en vanlig dag.
Du väntar på bussen.
Står i en kö.
Sitter i ett väntrum.
Åker hiss.
Väntar på att någon ska komma.
Har några minuter mellan två möten.
I dag finns telefonen nästan alltid tillgänglig.
De där minuterna kan fyllas direkt.
Ett meddelande.
Några filmer.
En nyhet.
Ett mejl.
En kommentar.
Vädret.
En produkt.
En diskussion.
Det är på många sätt praktiskt och underhållande.
Men det innebär också att en allt större del av dagen kan innehålla någonting nytt för uppmärksamheten att bearbeta.
En intressant fråga kan därför vara:
När under min dag behöver jag faktiskt inte ta in något nytt?
Att vila kroppen är inte samma sak som att vila uppmärksamheten
Du kan ligga i soffan i två timmar och samtidigt ta emot en stor mängd information.
Bilder.
Röster.
Text.
Musik.
Kommentarer.
Nyheter.
Reklam.
Meddelanden.
Varje enskilt intryck är kanske litet.
Men tillsammans bildar de ett kontinuerligt informationsflöde.
Det betyder inte att skärmar automatiskt är dåliga eller att återhämtning kräver ett liv utan telefon, tv eller internet.
Problemet kan snarare uppstå när nästan varje paus från en aktivitet omedelbart fylls med nästa aktivitet.
Du tar paus från arbetet genom att läsa något på telefonen.
Tar paus från telefonen genom att titta på tv.
Under tv-programmet kontrollerar du telefonen igen.
Aktiviteten har förändrats.
Men uppmärksamheten fortsätter att arbeta.
Informationsöverbelastning är ett etablerat forskningsområde
Inom forskningen används begreppet information overload för situationer där mängden information och de krav som följer med den blir större än vad som är rimligt eller möjligt att bearbeta på ett fungerande sätt.
En systematisk forskningsöversikt från 2023 beskriver informationsöverbelastning som ett växande problem i samband med digitalisering och ökad användning av informations- och kommunikationsteknik.
Översikten inkluderade 87 studier, fältrapporter och konceptuella arbeten och visar att åtgärder kan riktas både mot individens sätt att hantera information och mot hur arbete, teknik, kommunikation och organisation utformas. Evidensstyrkan för de olika åtgärderna varierade.
Läs forskningsöversikten om informationsöverbelastning på PubMed.
Hjärnan behöver hela tiden välja vad som är relevant
I en miljö med mycket information behöver du inte bara ta emot innehållet.
Du behöver också hela tiden avgöra vad som förtjänar uppmärksamhet.
Är mejlet viktigt?
Behöver jag svara nu?
Ska jag läsa det här?
Vad gjorde jag innan meddelandet kom?
Är den här notisen relevant?
Vad ska jag börja med?
En kunskapssammanställning som nu publiceras av Arbetsmiljöverket beskriver hur stora informationsmängder, digitala system och avbrott kan ställa betydande krav på våra kognitiva resurser.
Den viktiga poängen är att mental belastning inte bara avgörs av hur svåra arbetsuppgifterna är.
Den påverkas också av hur informationen är organiserad och hur ofta uppmärksamheten behöver byta riktning.
Läs Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning om god kognitiv arbetsmiljö.
Varje avbrott är litet – men dagen innehåller många
Ett meddelande tar kanske bara några sekunder att läsa.
Det känns obetydligt.
Men du höll på med någonting innan det kom.
Efteråt behöver du tillbaka.
Vad skrev jag?
Vilket resonemang var jag inne i?
Vad var nästa steg?
Om arbetsdagen innehåller många sådana växlingar kan det bli svårt att få längre sammanhängande perioder där samma tanke eller uppgift får ligga kvar i fokus.
Du kan arbeta hela dagen och ändå avsluta den med känslan:
Jag gjorde saker hela tiden, men kom aldrig riktigt in i någonting.
Efter en tid börjar vi också avbryta oss själva
Det behövs inte alltid en notis.
Du kan börja göra växlingen själv.
Du skriver några meningar och öppnar mejlen.
Läser en sida och tittar på telefonen.
Börjar en arbetsuppgift och kommer plötsligt på att du borde kontrollera något annat.
Det behöver inte vara ett medvetet beslut.
När en uppgift blir lite långsam, komplicerad eller obehaglig finns ofta ett enklare alternativ bara ett klick bort.
Ny information.
Snabbare variation.
Något som omedelbart fångar uppmärksamheten.
På kort sikt kan det kännas som en liten paus.
Men om det händer många gånger får mer komplexa uppgifter allt mindre sammanhängande tid.
Om koncentrationen i sig har blivit ditt största problem kan du läsa:
Varför kan jag inte koncentrera mig längre? – när hjärnan aldrig får vara ostörd
Mental trötthet kan kännas som att du blivit sämre på att tänka
När du är mentalt belastad kan vardagliga kognitiva uppgifter börja kännas betydligt tyngre.
Du tappar ett ord.
Glömmer varför du öppnade en flik.
Läser samma mening flera gånger.
Har svårt att fatta ett enkelt beslut.
Tappar tråden när någon pratar länge.
Det är lätt att bli orolig.
Vad händer med mitt minne?
Varför kan jag inte tänka som tidigare?
Men våra kognitiva funktioner fungerar inte exakt likadant under alla förhållanden.
Stress, sömn, oro, trötthet, arbetsbelastning och mängden konkurrerande information kan påverka hur lätt det är att hålla uppmärksamheten och informationen aktiv.
Det betyder inte att alla nya eller långvariga kognitiva besvär ska förklaras med stress eller digital belastning.
Nya, tydliga eller tilltagande förändringar behöver ibland bedömas professionellt.
Förutsättningarna kan vara problemet – inte din förmåga
När fokus blir sämre är det lätt att reagera med självkritik.
Jag borde kunna koncentrera mig bättre.
Jag borde klara fler saker samtidigt.
Jag har blivit så ineffektiv.
Men koncentration uppstår inte i ett vakuum.
Om arbetsdagen består av:
- många parallella uppgifter
- täta möten
- återkommande notiser
- flera kommunikationssystem
- stora informationsmängder
- krav på snabb respons
kan själva miljön göra koncentrationen svårare.
Då behöver lösningen inte enbart vara att individen anstränger sig mer.
Arbetsmiljön och arbetsorganisationen kan också behöva förändras.
Att hela tiden vara nåbar kostar också uppmärksamhet
Digital tillgänglighet har många fördelar.
Vi kan snabbt nå varandra.
Arbeta på distans.
Lösa problem utan att befinna oss på samma plats.
Men ständig tillgänglighet kan också göra gränsen mellan olika delar av livet mindre tydlig.
Arbetsdagen slutar.
Men mejlen finns fortfarande i telefonen.
Du är ledig.
Men ett arbetsmeddelande dyker upp.
Du har lämnat arbetsplatsen.
Men en del av uppmärksamheten är fortfarande beredd på att någonting kan komma.
Kunskapssammanställningen uppmärksammar bland annat digitaliseringens betydelse för den kognitiva arbetsmiljön och behovet av arbetsförhållanden som stödjer snarare än belastar människors mentala resurser.
Det betyder inte att alla människor behöver vara helt otillgängliga efter en viss tid.
Men det är relevant att fråga:
Har jag faktiskt några perioder där jag inte behöver vara beredd på nästa signal?
AI kan både avlasta och öka informationsmängden
AI och andra digitala verktyg kan minska tidskrävande arbete.
De kan sammanfatta information.
Hjälpa till med text.
Analysera data.
Generera alternativ.
Och utföra arbetsmoment som tidigare tog betydligt längre tid.
Det kan vara en stor fördel.
Men effektivare produktion kan också innebära att mängden information ökar.
Fler texter kan produceras.
Fler alternativ kan tas fram.
Fler sammanfattningar kan läsas.
Fler saker kan hinnas med.
Kunskapssammanställningen beskriver AI som en del av den digitala utveckling som har förändrat kraven på människors förmåga att ta emot och bearbeta information.
Tekniken är därför inte automatiskt problemet.
Frågan blir också vad vi gör med den kapacitet tekniken frigör.
Om varje tidsbesparing omedelbart fylls med fler uppgifter behöver den mentala belastningen inte minska.
Ny forskning om tempot i den digitala miljön
En systematisk forskningsöversikt publicerad 2026 granskade forskning om hur snabb digital interaktion hänger samman med kognitiva och känslomässiga processer.
Översikten omfattade 43 studier och pekade bland annat på samband mellan snabbare digitala miljöer och högre kognitiv belastning, mer splittrad uppmärksamhet, technostress och emotionell utmattning.
Samtidigt kan snabba digitala system naturligtvis också innebära fördelar, exempelvis snabbare informationsutbyte och effektivare respons.
Resultaten ska därför inte tolkas som att digital teknik i sig är skadlig.
De stärker snarare bilden av att det är relevant att uppmärksamma både mängden och tempot i den information vi förväntas hantera.
Läs den systematiska översikten om snabb digital interaktion på PubMed.
När även återhämtningen blir ett projekt
Det finns ytterligare en paradox.
När vi märker att vi är mentalt trötta kan vi börja försöka optimera återhämtningen.
Vi laddar ned en app.
Mäter sömnen.
Lyssnar på en podd om återhämtning.
Läser om produktivitet.
Skapar ett schema.
Följer statistik.
Ibland kan sådana verktyg vara användbara.
Men även återhämtningen kan bli ännu ett projekt som ska genomföras rätt.
Du försöker inte längre bara vila.
Du försöker vila effektivt.
Ibland kan det som behövs vara betydligt enklare.
En promenad utan nytt innehåll.
Att sitta en stund utan telefon.
Att göra en sak utan att samtidigt dokumentera eller mäta den.
Att låta en stund sakna prestationsmål.
Varför känns det så ovant när ingenting händer?
Om du lägger undan telefonen och bara sitter still några minuter kanske du märker en oväntad rastlöshet.
Vad ska jag göra nu?
Du kommer snabbt på något att kontrollera.
Telefonen känns lockande.
När du är van vid ett kontinuerligt flöde av innehåll blir frånvaron av stimulans en tydlig kontrast.
Det betyder inte att du är svag eller att någonting är fel.
Det kan helt enkelt kännas ovant.
Det är också en anledning till att en promenad utan telefon eller några minuter utan information inte nödvändigtvis känns lugnande direkt.
Först kanske du märker hur rastlös eller aktiverad du faktiskt är.
Tråkighet behöver inte alltid tas bort direkt
Digital teknik gör det möjligt att nästan omedelbart ta bort många stunder av tristess.
Det är bekvämt.
Men varje känsla av uttråkning behöver inte nödvändigtvis åtgärdas i samma sekund.
När inget nytt kräver uppmärksamhet får tankarna möjlighet att röra sig utan att omedelbart ersättas av ytterligare innehåll.
Du kanske bearbetar något från dagen.
Kommer på en idé.
Eller bara låter en stund passera.
Det finns inget magiskt eller terapeutiskt i att vara uttråkad.
Poängen är snarare att människans uppmärksamhet inte behöver vara aktivt underhållen varje vaken minut.
Lägg märke till när telefonen kommer fram automatiskt
Ett sätt att förstå ditt mönster är att observera när telefonen kommer fram utan att du först har bestämt vad du vill göra med den.
Kanske:
- när du väntar
- när en uppgift blir svår
- när du känner obehag
- när du blir trött
- när någon annan lämnar rummet
- när tv-programmet blir mindre intressant
- direkt när du vaknar
- precis innan du ska sova
Du behöver inte omedelbart försöka förändra allt.
Börja med att se mönstret.
Det kan bli tydligt hur ofta användningen faktiskt är ett medvetet val och hur ofta handen söker sig till telefonen nästan automatiskt.
Skapa situationer där uppmärksamheten får stanna kvar
Ett alternativ till att förlita sig enbart på självdisciplin är att förändra miljön.
Om du vill läsa kan telefonen ibland ligga längre bort.
Om du behöver arbeta koncentrerat kan mejlen vara stängd under en begränsad period.
Om du äter kan måltiden ibland få ske utan ytterligare innehåll.
Om du promenerar behöver inte varje promenad innehålla en podd.
Det betyder inte att allting måste vara skärmfritt.
Poängen är att skapa några situationer där den aktivitet du valt inte hela tiden konkurrerar med ett stort antal alternativ.
En riktig paus kan innehålla mindre än du tror
Många tar paus genom att byta typ av information.
Efter en koncentrerad arbetsperiod öppnar du telefonen.
Tittar på några filmer.
Läser ett meddelande.
Ser en nyhet.
Sedan går du tillbaka till arbetet.
Du fick en paus från arbetsuppgiften.
Men uppmärksamheten fortsatte att bearbeta nytt innehåll.
En annan sorts paus kan vara mycket enklare.
- Res dig.
- Hämta vatten.
- Gå några minuter.
- Titta ut genom ett fönster.
- Låt bli att ta fram telefonen just den här gången.
Det behöver inte vara produktivt.
Det behöver inte dokumenteras.
Du behöver inte ens känna dig märkbart mer avslappnad direkt efteråt.
Skillnaden är att du under en kort stund har minskat mängden ny information som behöver bearbetas.
Du behöver inte göra en digital detox
När digital överbelastning blir ett problem är det lätt att tänka i extrema lösningar.
Jag borde radera alla appar.
Jag borde sluta med sociala medier.
Jag borde skaffa en telefon utan appar.
För vissa kan större förändringar vara användbara.
Men det behöver inte vara utgångspunkten.
Du kan fortfarande:
- använda sociala medier
- se filmer och serier
- läsa nyheter
- kommunicera digitalt
- arbeta med digitala verktyg
Frågan är snarare om varje tomrum automatiskt behöver fyllas av nästa intryck.
En mer hållbar förändring kan vara att bli tydligare med när tekniken faktiskt hjälper dig och när den bara fortsätter ett informationsflöde du redan är trött på.
Kvällen kan vara en särskilt viktig övergång
När arbetsdagen är slut kan det behövas någon form av övergång.
Men det är lätt att arbetsdagens informationsflöde bara ersätts av ett privat informationsflöde.
Arbetsmejl blir sociala medier.
Digitala möten blir videor.
Rapporter blir nyheter.
Datorn blir telefonen.
Innehållet är annorlunda.
Men uppmärksamheten fortsätter att växla.
Det kan vara en av flera orsaker till att du känner dig trött men samtidigt har svårt att uppleva att hjärnan faktiskt kommer ned i varv.
Om kvällsproblemet är särskilt tydligt kan du läsa:
Varför kan jag inte koppla av när jag är ledig? – när kroppen stannar men hjärnan fortsätter arbeta
Återhämtning handlar inte bara om att göra mindre
Det är samtidigt viktigt att inte göra låg stimulans till ännu en rigid regel.
Olika människor återhämtar sig på olika sätt.
Ett samtal med någon du tycker om kan kännas återhämtande.
En film kan ge avkoppling.
Musik kan vara viktig.
Ett spel kan ge ett välkommet avbrott.
Frågan behöver därför inte vara:
Är det här tillräckligt passivt?
En mer användbar fråga kan vara:
Hur känner jag mig efteråt?
Känner jag mig mindre belastad – eller har jag bara bytt sorts belastning?
Börja med en liten förändring
Du behöver inte göra om hela din digitala vardag.
Välj en situation.
Exempelvis:
- de första tio minuterna efter att du vaknar
- lunchen
- en promenad
- en koncentrerad arbetsperiod
- en kort paus
- den sista delen av kvällen
Prova att låta just den situationen innehålla lite mindre information.
Lägg märke till vad som händer.
Känner du rastlöshet?
Kommer impulsen att kontrollera telefonen?
Vilka tankar dyker upp?
Förändringen behöver inte kännas behaglig omedelbart för att vara intressant.
Ibland märker vi först hur mycket stimulans vi är vana vid när mängden minskar.
När mental trötthet behöver bedömas professionellt
Mental trötthet och koncentrationssvårigheter kan förekomma under perioder med hög belastning, stress, dålig sömn och begränsad återhämtning.
Det är däremot viktigt att inte automatiskt förklara alla kognitiva besvär med digital överbelastning.
Sök professionell bedömning om problemen:
- är tydligt nya
- fortsätter under längre tid
- blir tydligt värre
- påverkar arbete, studier eller vardag betydligt
- gör det svårt att utföra sådant du tidigare klarat
- förekommer tillsammans med tydlig nedstämdhet eller ångest
- förekommer tillsammans med uttalad trötthet eller sömnproblem
- kan hänga samman med läkemedel eller kroppslig sjukdom
- förekommer tillsammans med andra nya neurologiska eller kroppsliga symtom
Om stressen i sig har blivit långvarig och ger återkommande besvär är det också relevant att söka professionellt stöd.
Läs mer om stress, symtom och när du bör söka hjälp på 1177.
Hjärnan behöver inte bli bättre på att tåla allt
När livet känns överstimulerande är det lätt att göra sig själv till problemet.
Jag borde kunna fokusera bättre.
Jag borde vara mer effektiv.
Jag borde kunna hantera fler saker samtidigt.
Men det finns en annan möjlighet.
Kraven på uppmärksamheten kan faktiskt vara väldigt höga.
Då behöver målet inte vara att träna dig själv att tåla obegränsade mängder information.
Det kan handla om att minska konkurrensen.
- Färre onödiga signaler.
- Tydligare gränser.
- Mer sammanhängande tid.
- Riktiga pauser.
- Färre parallella informationskanaler.
- Några delar av dagen där inget nytt omedelbart behöver hända.
I en vardag där många saker konkurrerar om vår uppmärksamhet kan möjligheten att ibland inte behöva rikta den mot nästa signal vara en viktig del av återhämtningen.
För dig som vill arbeta mer strukturerat
Om du känner igen ett mönster där hög belastning, digitala avbrott, ständig tillgänglighet och begränsad återhämtning gör det svårt att komma ned i varv kan strukturerat arbete med stress, gränser och återhämtning vara värdefullt.
Gävleborgs Psykoterapi erbjuder omfattande digitala program för självständigt arbete kring bland annat stress och återhämtning, oro, fokus, prokrastinering och andra återkommande psykologiska mönster.
Läs mer om de digitala programmen
Programmen är psykoedukativa självhjälpsmaterial och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.
Vanliga frågor om mental överbelastning
Varför känns det som att min hjärna aldrig får vila?
Det kan finnas flera orsaker. Stress, sömnproblem och psykiskt mående kan spela in, men också en vardag med många avbrott, stora informationsmängder och väldigt få perioder där uppmärksamheten inte behöver reagera på något nytt.
Kan för mycket information göra mig mentalt trött?
Ja, informationsöverbelastning är ett etablerat forskningsområde. När mängden information och kraven på att sortera och prioritera den blir stora kan den kognitiva belastningen öka. Hur mycket en person påverkas beror samtidigt på både individen, uppgifterna och miljön.
Är telefonen dålig för hjärnan?
Det är en alltför förenklad slutsats. Telefoner och digital teknik har många användbara funktioner. Problemet kan uppstå när användningen innebär ständiga avbrott, stora informationsmängder eller att nästan varje paus automatiskt fylls med nytt innehåll.
Behöver hjärnan ha tråkigt?
Det finns inte stöd för att människor måste vara uttråkade en viss tid för att må bra. Men varje ledig stund behöver inte heller fyllas med ny stimulans. Perioder med mindre information kan skapa kontrast till en vardag där uppmärksamheten annars hela tiden är upptagen.
Är en paus med mobilen en riktig paus?
Det kan absolut kännas avkopplande och vara en paus från arbetsuppgiften. Men om telefonen samtidigt innebär mycket nytt innehåll får uppmärksamheten fortfarande information att bearbeta. Ibland kan därför en paus med mindre stimulans fylla en annan funktion.
Hur minskar jag digital överbelastning?
Du behöver inte börja med en total digital detox. Prova hellre att skapa några avgränsade situationer där du minskar informationsflödet, exempelvis genom att stänga av onödiga notiser, låta telefonen ligga under en arbetsperiod eller låta någon paus ske utan nytt innehåll.
Kan AI göra oss mer mentalt belastade?
AI kan både avlasta och öka belastningen. Tekniken kan effektivisera många arbetsmoment, men den kan också bidra till att mer information, fler alternativ och fler arbetsuppgifter produceras. Arbetsmiljöverket lyfter därför AI som en del av de förändringar som påverkar dagens kognitiva arbetsmiljö.
När bör jag söka hjälp?
Sök professionell bedömning om den mentala tröttheten eller koncentrationssvårigheterna är nya, långvariga, blir tydligt värre eller påverkar din vardag betydligt. Det gäller också om besvären förekommer tillsammans med andra betydande psykiska, neurologiska eller kroppsliga symtom.
Källa och vidare läsning
[PubMed – Dealing with information overload: a comprehensive review](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37416535/ "PubMed – Dealing with information overload: a comprehensive review")
Den systematiska forskningsöversikten från 2023 inkluderade 87 studier, fältrapporter och konceptuella arbeten om information overload och möjliga förebyggande insatser. Författarna beskriver informationsöverbelastning som ett växande problem i ett digitaliserat arbetsliv och identifierar åtgärder både på individnivå och i utformningen av teknik, kommunikation, arbetsorganisation och teamwork. Evidensstyrkan för de olika åtgärderna var blandad.
[PubMed – Psychology at digital speed: A systematic review of how rapid online interaction alters cognitive and affective processes](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/42508353/ "PubMed – Psychology at digital speed: A systematic review of how rapid online interaction alters cognitive and affective processes")
Den systematiska översikten publicerades 2026 och omfattade 43 peer review-granskade studier. Författarna fann att snabbare digitala miljöer var förknippade med bland annat högre kognitiv belastning, mer splittrad uppmärksamhet, större technostress och emotionell utmattning. Samtidigt kan snabb digital interaktion också ge fördelar, exempelvis snabbare informationsutbyte och respons. Resultaten beskriver ett forskningsfält med flera olika studiedesigner och ska inte tolkas som att digital teknik i sig orsakar dessa problem hos varje individ.
[Arbetsmiljöverket – Faktorer och interventioner för god kognitiv arbetsmiljö](https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/kunskapssammanstallningar/faktorer-och-interventioner-for-god-kognitiv-arbetsmiljo/ "Arbetsmiljöverket – Faktorer och interventioner för god kognitiv arbetsmiljö")
Kunskapssammanställningen beskriver hur digitalisering, ökade informationsmängder, fler kunskapsintensiva arbeten och införandet av AI har ökat kraven på människors förmåga att ta emot och bearbeta information. Publikationen togs ursprungligen fram av Myndigheten för arbetsmiljökunskap och publiceras sedan 2026 av Arbetsmiljöverket.
[1177 – Stress](https://www.1177.se/liv--halsa/stresshantering-och-somn/stress/ "1177 – Stress")
1177 beskriver att stress kan ge extra energi under kortare perioder men att långvarig eller återkommande stress utan tillräckliga pauser kan ge psykiska och kroppsliga besvär. Vårdcentral eller företagshälsovård kan kontaktas vid hög stress som exempelvis ger sömnproblem, ångest eller hjärtklappning.
Artikeln är avsedd som generell information och psykoedukation. Mental trötthet, koncentrationssvårigheter och känslan av att hjärnan aldrig får vila är inte i sig medicinska eller psykiatriska diagnoser och kan ha många olika orsaker. Om besvären är nytillkomna, långvariga, tydligt tilltagande eller påverkar arbete, studier eller vardag betydligt, eller förekommer tillsammans med andra betydande psykiska, neurologiska eller kroppsliga symtom, kan professionell bedömning vara viktig. Artikeln ersätter inte individuell medicinsk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.