Det kan börja ganska odramatiskt.
Du har haft en vanlig arbetsdag, svarat på mejl, deltagit i samtal, gjort det som behövde göras och kanske varit tillgänglig för andra under stora delar av dagen.
Sedan händer något litet.
Någon ställer ytterligare en fråga.
Telefonen vibrerar.
Musiken känns för hög.
Någon pratar samtidigt som du försöker tänka.
Barnen behöver något.
Ett nytt mejl kommer.
Du tappar något på golvet.
Plötsligt känns allt för mycket.
Du blir irriterad, rastlös eller känner ett starkt behov av att komma undan.
Du kanske vill stänga dörren, lägga undan telefonen, få det tyst eller bara slippa att någon behöver något av dig en stund.
Efteråt kan reaktionen kännas oproportionerlig.
Varför blev jag så påverkad av en så liten sak?
Men det som utlöser reaktionen behöver inte vara det som skapade belastningen.
Den sista frågan, notisen eller ljudet kan ha kommit när den mentala marginalen redan var mycket liten.
Att känna sig överstimulerad behöver därför inte betyda att du är ovanligt känslig eller att någonting är fel.
Upplevelsen kan påverkas av bland annat stress, sömn, arbetsbelastning, mängden information, sociala krav, miljön omkring dig och individuella skillnader i hur starkt olika intryck upplevs.
I den här artikeln får du läsa mer om varför överstimulering kan uppstå, hur belastning kan byggas upp under dagen och vad som kan hjälpa när du märker att ljud, människor, frågor och information börjar kännas som en sak för mycket.
Överstimulering är en upplevelse – inte en diagnos
Begreppet överstimulering används ofta i vardagliga samtal och i sociala medier.
Det kan vara ett användbart sätt att beskriva upplevelsen av att mängden intryck eller krav för tillfället känns större än vad man orkar hantera.
Men överstimulering är inte i sig en psykiatrisk eller medicinsk diagnos.
Olika människor kan känna sig överstimulerade av olika skäl.
Det kan exempelvis finnas samband med:
- hög eller långvarig stress
- sömnbrist
- mental trötthet
- många avbrott och snabba växlingar
- stora informationsmängder
- många sociala kontakter
- oro eller psykisk anspänning
- en miljö med mycket ljud, ljus eller aktivitet
- individuella skillnader i sensorisk bearbetning
Vissa neuropsykiatriska och andra tillstånd kan också innebära särskild känslighet för olika typer av stimuli.
Men det går inte att dra slutsatsen att någon har en diagnos enbart därför att personen lätt känner sig överväldigad av intryck.
Överstimulering handlar ofta om summan av många små saker
Vi lägger lätt märke till stora belastningar.
En konflikt.
En deadline.
Ett svårt besked.
En intensiv arbetsvecka.
Men mental belastning kan också byggas upp genom många små saker som var och en verkar ganska obetydlig.
Ett meddelande.
Ett telefonsamtal.
En kollega som frågar något.
En notis.
En snabb förändring i planeringen.
Ett barn som ropar.
Någon som pratar medan du försöker läsa.
Ytterligare ett beslut.
Ytterligare en sak att komma ihåg.
Hjärnan behöver hela tiden registrera vad som händer, välja vad som är viktigt och vid behov reagera.
När många sådana moment följer på varandra kan nästa intryck få betydligt större genomslag än det hade fått under en lugnare dag.
Det sista som händer är inte alltid det egentliga problemet
Du kommer hem och någon frågar:
Vad ska vi äta till middag?
Det är en helt vanlig fråga.
Ändå känner du en stark irritation:
Varför måste jag bestämma allting?
Reaktionen kan göra både dig och personen framför dig förvånad.
Men kanske har du redan fattat mängder av små beslut under dagen.
Prioriterat arbetsuppgifter.
Svarat människor.
Löst problem.
Planerat.
Växlat mellan olika krav.
När ytterligare ett beslut kommer finns nästan ingen mental marginal kvar.
Frågan om middagen var liten.
Men den kom efter allt annat.
Det kan därför vara hjälpsamt att skilja mellan:
Vad utlöste min reaktion?
och:
Vad hade belastat mig innan reaktionen kom?
När hjärnan sällan får avsluta en sak i taget
Många arbetsdagar är fragmenterade.
Du arbetar med en uppgift när ett meddelande kommer.
Du svarar och återgår till arbetet.
Sedan ringer telefonen.
Efter samtalet försöker du hitta tillbaka till det du gjorde.
Några minuter senare börjar ett möte.
Efter mötet finns nya frågor att hantera.
Det kan fortsätta så under stora delar av dagen.
Du gör mycket.
Men uppmärksamheten får relativt få längre perioder där den kan stanna kvar i samma sammanhang.
Forskning om avbrott undersöker bland annat den tid det tar att återuppta en huvuduppgift efter att uppmärksamheten har brutits.
En systematisk översikt och metaanalys av 33 laboratorieexperiment med 49 interventioner visade att åtgärder som syftade till att minska avbrottens negativa effekter kunde förkorta tiden till återupptagande av huvuduppgiften och förbättra precisionen i den.
Läs forskningsöversikten om avbrott och arbetsuppgifter på PubMed.
Varje växling kan verka liten.
Tillsammans kan de bidra till en känsla av mental splittring.
När kvällen kommer kanske du därför inte vill ha mer.
Inte mer information.
Inte fler frågor.
Inte fler beslut.
Inte ens något som egentligen är trevligt.
Du behöver mindre.
Ljud kan kännas mer påträngande när du redan är belastad
Ett ljud behöver inte upplevas likadant varje dag.
När du är utvilad kanske människor som pratar, trafik, musik eller ljud från hemmet inte påverkar dig särskilt mycket.
Efter en intensiv dag kan samma miljö kännas betydligt mer krävande.
Du kanske märker att:
- flera personer som pratar samtidigt blir svåra att följa
- tv:n plötsligt känns för hög
- bakgrundsmusik stör koncentrationen
- små återkommande ljud väcker stark irritation
- du längtar efter fullständig tystnad
Det är lätt att tolka det som:
Jag har blivit så känslig.
Men upplevelsen behöver förstås i sitt sammanhang.
Hur mycket belastning som redan finns kan påverka hur ytterligare stimuli upplevs.
Stress och sensorisk bearbetning har samband i forskningen
En systematisk forskningsöversikt från 2024 sammanställde 20 studier om sambandet mellan självrapporterad sensorisk bearbetning och självrapporterad stress hos vuxna.
Översikten fann ett tydligt samband mellan skillnader i sensorisk bearbetning och stressnivå.
Det är samtidigt viktigt att tolka resultaten försiktigt.
Studierna var framför allt tvärsnittsstudier och kunde därför inte visa att stress orsakar ökad sensorisk känslighet eller att sensorisk känslighet orsakar stress.
Forskarna efterlyste särskilt fler longitudinella studier för att bättre förstå riktningen i sambanden.
Läs den systematiska översikten om sensorisk bearbetning och stress hos vuxna på PubMed.
Överbelastning behöver inte innebära att din prestation kollapsar
Det är också viktigt att skilja mellan hur belastad du känner dig och hur du faktiskt presterar i en given situation.
En experimentell studie som undersökte bland annat buller, tidspress och kognitiv belastning fann att människor kunde rapportera olika grader av sensorisk överbelastning och trötthet utan att den subjektiva upplevelsen nödvändigtvis motsvarade en lika tydlig försämring av den objektiva prestationen.
Det är en viktig nyansering.
Att känna:
Jag klarar inte en enda sak till.
behöver inte betyda att dina kognitiva förmågor plötsligt har försvunnit.
Men upplevelsen av belastning är fortfarande relevant, särskilt om den återkommer och gör vardagen svårare.
Läs studien om buller, tidspress, kognitiv belastning och sensorisk överbelastning på PubMed.
Människor kan också bli för mycket
Överstimulering handlar inte bara om ljud, ljus och skärmar.
Social kontakt kräver också mental kapacitet.
Du lyssnar.
Tolkar ansiktsuttryck och tonfall.
Formulerar svar.
Tar hänsyn.
Försöker förstå vad den andra personen behöver.
Anpassar ditt eget beteende till situationen.
Mycket sker automatiskt.
Men en dag fylld av möten, samtal, klientkontakter, undervisning eller annan intensiv social kontakt kan ändå vara mentalt krävande.
När du kommer hem kanske du därför inte vill prata med någon alls.
Det betyder inte nödvändigtvis att du inte tycker om människor.
Du kanske bara behöver en period där du inte behöver lyssna, svara, tolka eller förhålla dig till någon annans behov.
Telefonen kan fylla varje liten paus
Du har fem minuter innan nästa möte.
Telefonen kommer fram.
Du väntar på kaffe.
Telefonen.
Du sitter på bussen.
Telefonen.
Du går och lägger dig.
Telefonen.
Det är förståeligt.
Telefonen erbjuder snabb stimulans och gör väntan enklare.
Men det innebär samtidigt att många korta mellanrum som hade kunnat innehålla ganska lite information i stället fylls med nya intryck.
Du går från arbetsuppgift till sociala medier.
Från sociala medier till möte.
Från möte till mejl.
Tillbaka till telefonen.
Du har tagit pauser från olika uppgifter.
Men uppmärksamheten kanske har fått väldigt få pauser från information.
Om den delen av mönstret känns särskilt bekant kan du läsa:
Överstimulering kan märkas som irritation
Alla tänker inte:
Nu är jag överstimulerad.
Det kan i stället märkas genom att tålamodet plötsligt blir mycket kortare.
Du:
- blir kort i tonen
- stör dig ovanligt mycket på ljud
- vill inte bli avbruten
- orkar inte svara på fler frågor
- vill vara ensam
- blir irriterad på sådant som normalt är lätt att hantera
Efteråt kanske du får dåligt samvete.
Varför blev jag så irriterad?
Belastning kan vara en del av förklaringen.
Det ursäktar förstås inte att behandla andra illa.
Men om du lär dig känna igen den ökande irritationen kan den bli en tidigare signal om att du behöver minska belastningen innan situationen utvecklas till en konflikt.
Ibland märks det som ett starkt behov av att komma bort
En annan reaktion kan vara ett plötsligt behov av avstånd.
Du vill:
- gå ut
- stänga dörren
- sätta dig ensam någonstans
- gå in i ett annat rum
- stänga av ljud och skärmar
- slippa att någon pratar med dig en stund
Det kan nästan kännas som att du behöver komma undan omedelbart.
När mängden intryck minskar kanske känslan också minskar ganska snabbt.
Det kan vara användbar information.
Behovet av avstånd behöver inte betyda att du vill bort från människorna omkring dig.
Det kan handla om att du för stunden behöver färre saker att bearbeta.
Beslut kan vara lika belastande som ljud
Vi tänker ofta på överstimulering som mycket ljud, ljus eller många människor.
Men även ett stort antal beslut kan upplevas belastande.
Vad ska jag börja med?
Vad ska jag svara?
Vilket alternativ är bäst?
Vad ska vi äta?
När ska vi åka?
Vilket möte kan flyttas?
Vad behöver prioriteras?
Vad kan vänta?
Varje beslut är kanske litet.
Men mängden kan göra skillnad.
Det är därför en välmenande fråga som:
Vad vill du göra i kväll?
ibland kan kännas märkligt krävande.
Du kanske egentligen vill svara:
Jag vill slippa bestämma någonting en stund.
Stress kan göra marginalerna mindre
När du lever med mycket stress används redan mycket uppmärksamhet till att hantera krav.
Du kanske tänker framåt.
Håller många saker aktiva.
Försöker ligga steget före för att inte missa någonting.
Då kan mindre marginal finnas kvar när något oväntat händer.
En ändrad plan.
En extra arbetsuppgift.
Ett barn som blir sjukt.
Någon som vill prata när du själv behöver tystnad.
Det som på en lugn dag hade varit relativt enkelt att hantera kan under hög belastning kännas betydligt större.
1177 beskriver att stress kan vara användbar kortvarigt men att långvarig eller återkommande stress kan ge besvär och att kroppen behöver pauser från stress för att återhämta sig.
Läs mer om stress och återhämtning på 1177.
Dålig sömn kan minska marginalerna ytterligare
Om du samtidigt sover dåligt kan vardagen bli ännu mer ansträngande.
Koncentrationen kan påverkas.
Tröttheten ökar.
Det kan bli svårare att hantera frustration och hålla fokus när flera saker händer samtidigt.
Då kan en miljö som vanligtvis fungerar kännas betydligt mer krävande.
Sömn, stress och känslan av överstimulering kan därför ibland ingå i samma större belastningsmönster.
Du är belastad och sover sämre.
Nästa dag har du mindre energi.
Intryck känns mer krävande.
Du känner dig mer stressad.
På kvällen blir det återigen svårt att komma ned i varv.
Om sömnen tydligt försämras under stressiga perioder kan du läsa:
Varför sover jag sämre när jag är stressad? – när kroppen är trött men fortfarande på helspänn
Informationsmiljön kan vara en del av problemet
Det är viktigt att inte göra all mental belastning till ett individuellt problem.
En kunskapssammanställning som nu publiceras av Arbetsmiljöverket beskriver hur digitalisering, ökade informationsmängder, kunskapsintensivt arbete och AI har ökat kraven på människors kognitiva resurser.
Den kognitiva arbetsmiljön handlar därför om samspelet mellan:
- människan
- arbetsuppgifterna
- tekniken
- informationsmängden
- organisationen
- den fysiska miljön
Om en arbetsdag innehåller många digitala system, täta avbrott, högt informationsflöde och ständiga krav på snabb respons behöver lösningen alltså inte enbart vara att individen ska bli bättre på att tåla belastningen.
Arbetsmiljön kan också behöva förändras.
Läs Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning om god kognitiv arbetsmiljö.
Fråga inte bara vad som blev för mycket
När du känner dig överstimulerad är det naturligt att fokusera på den omedelbara situationen.
Barnen låter för mycket.
Kontoret är för stökigt.
Telefonen stör mig.
Men prova också att gå några timmar bakåt.
Fråga:
- Hur såg dagen ut innan?
- Hur många möten hade jag?
- Har jag haft någon riktig paus?
- Hur sov jag?
- Har jag försökt göra flera saker samtidigt?
- Finns det något jag har oroat mig för?
- Hur länge har jag varit social?
- Hur många beslut har jag behövt fatta?
- Har jag fått vara ostörd någon längre stund?
Du kanske upptäcker att samma miljö fungerar ganska bra vissa dagar men blir mycket svår andra dagar.
Det säger något viktigt om belastningens betydelse.
Du behöver inte vänta tills du inte står ut längre
Många börjar försöka minska belastningen först när gränsen redan är passerad.
Då måste det bli tyst omedelbart.
Telefonen måste bort.
Alla måste sluta prata.
Du vill bara vara ensam.
Det är svårare att göra en mjuk anpassning när behovet blivit så starkt.
Försök därför upptäcka tidigare signaler.
Det kan exempelvis vara att:
- du börjar läsa samma sak flera gånger
- tålamodet blir kortare
- du får svårare att lyssna
- du börjar hoppa mellan uppgifter
- du känner rastlöshet
- små ljud börjar irritera
- ännu en fråga känns ovanligt tung
Då kan det vara lättare att minska belastningen innan reaktionen blir stark.
En paus behöver inte innehålla något nytt
När du tar paus kanske du automatiskt tar upp telefonen.
Men om det som belastar dig är mängden information innebär pausen att du fortfarande tar emot nya intryck.
Prova ibland något enklare.
- Gå ut några minuter.
- Hämta vatten.
- Sitt tyst en stund.
- Titta ut genom ett fönster.
- Låt ögonen vila från skärmen.
- Gå en kort sträcka utan att ta fram telefonen.
Du behöver inte meditera.
Du behöver inte använda tiden produktivt.
Du behöver inte optimera pausen.
Poängen är bara att det under en liten stund finns mindre nytt att bearbeta.
Skapa övergångar mellan olika delar av dagen
Många går nästan direkt från ett intensivt sammanhang till nästa.
Arbete.
Bil eller kollektivtrafik.
Affär.
Hem.
Matlagning.
Familj.
Telefon.
Tv.
Säng.
Det finns väldigt lite mellanrum.
Om du ofta känner dig överstimulerad efter arbetet kan en kort övergång ibland vara värdefull.
Du kanske:
- går några minuter innan du går hem
- sitter tyst en kort stund
- byter kläder och låter telefonen ligga
- tar en dusch
- väntar en stund med praktiska frågor
Det behöver inte bli en stor ritual.
Syftet är att ett sammanhang ska få avslutas innan nästa omedelbart börjar.
Tydligare gränser kan minska mängden som når dig
Alla problem går inte att lösa genom bättre återhämtning.
Ibland behöver mängden krav faktiskt minska.
Om du ständigt är nåbar finns ständigt möjlighet för nya saker att nå dig.
Det kan därför vara värdefullt att fråga:
- Behöver alla appar skicka notiser?
- Behöver arbetsmejl finnas i telefonen på kvällen?
- Måste jag svara direkt varje gång någon skriver?
- Kan vissa frågor samlas och hanteras vid ett senare tillfälle?
- Finns det delar av dagen där jag kan arbeta ostört?
- Vilken information behöver faktiskt nå mig omedelbart?
Gränser handlar inte bara om stora beslut och att säga nej till stora åtaganden.
De kan också handla om att minska antalet små krav som får omedelbar tillgång till uppmärksamheten.
Hemmet behöver inte fortsätta arbetsdagens tempo
För den som arbetar i högt tempo kan samma rytm fortsätta efter arbetet.
Du kommer hem och vill hinna:
- träna
- laga mat
- städa
- vara social
- ordna praktiska saker
- hinna med telefonen
- se någonting
- förbereda nästa dag
Allt ska få plats.
Men återhämtning kräver ibland att kvällen inte blir ytterligare ett effektivitetsprojekt.
Vissa kvällar kan få innehålla mindre.
Det betyder inte att tiden har slösats bort.
När social kontakt behöver följas av en stund för dig själv
Om du arbetar med många människor kan behovet av lugn efteråt vara särskilt tydligt.
Det kan skapa missförstånd hemma.
En partner eller familjemedlem vill prata när du kommer innanför dörren.
Du vill egentligen bara vara tyst.
Den andra personen kan uppfatta det som avståndstagande.
Om du förstår ditt eget mönster blir det lättare att kommunicera behovet tydligare.
Det kan exempelvis låta:
”Jag behöver en liten stund för att landa efter dagen. Sedan vill jag gärna prata.”
Det är något annat än att plötsligt dra sig undan utan förklaring.
Återhämtning och relationer behöver inte stå i motsats till varandra.
Du behöver inte göra ett liv utan stimuli till målet
Poängen är inte att skapa ett liv utan människor, ljud, skärmar eller krav.
Det är varken realistiskt eller nödvändigt för de flesta.
Olika former av stimulans kan dessutom vara positiva.
Musik.
Samtal.
Underhållning.
Social kontakt.
Aktivitet.
Digital teknik.
Frågan är snarare om mängden belastning och möjligheten till återhämtning står i rimlig proportion till varandra.
När bör du söka professionell hjälp?
Att ibland känna sig överväldigad av intryck är vanligt, särskilt under perioder med hög stress, sömnbrist eller stor belastning.
Det är däremot klokt att söka professionell bedömning om känsligheten:
- är tydligt nytillkommen eller har förändrats markant
- fortsätter under längre tid
- blir successivt starkare
- gör det svårt att arbeta eller studera
- kraftigt begränsar sociala situationer eller vardagsaktiviteter
- förekommer tillsammans med uttalad ångest eller nedstämdhet
- förekommer tillsammans med extrem eller oförklarlig trötthet
- förekommer tillsammans med andra nya psykiska, neurologiska eller kroppsliga symtom
Om besvären är nya eller tydligt förändrade bör du inte automatiskt anta att stress eller överstimulering är hela förklaringen.
Professionell bedömning kan ibland behövas för att förstå vad som ligger bakom.
Du kanske inte behöver bli bättre på att tåla mer
När världen känns som för mycket är den spontana tanken ofta:
Jag måste bli bättre på att hantera det här.
Jag borde vara mindre känslig.
Jag borde kunna hålla ihop bättre.
Men det finns också en annan möjlighet.
Kanske behöver vissa dagar faktiskt innehålla mindre.
- Färre avbrott.
- Färre onödiga notiser.
- Färre samtidiga uppgifter.
- Färre beslut.
- Tydligare prioriteringar.
- Mer sammanhängande tid.
- Några riktiga pauser.
- Stunder där ingen ny information behöver komma in.
Målet är inte att eliminera alla krav eller intryck.
Det handlar om att skapa större marginal mellan den belastning du utsätts för och den möjlighet till återhämtning som finns.
För dig som vill arbeta mer strukturerat med stress och återhämtning
Om du känner igen ett mönster där många krav, beslut, avbrott och intryck successivt tömmer den mentala marginalen kan det vara värdefullt att arbeta mer systematiskt med belastning, gränser och återhämtning.
Gävleborgs Psykoterapis digitala program Stress och återhämtning innehåller kunskap, reflektionsövningar och praktiska verktyg kring bland annat stressmönster, återhämtning, prestationskrav, gränser och mer hållbara förändringar i vardagen.
Programmet är utvecklat av legitimerad psykoterapeut och genomförs självständigt i egen takt.
Läs mer om programmet Stress och återhämtning
Programmet är ett psykoedukativt självhjälpsmaterial och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.
Vanliga frågor om överstimulering
Vad betyder det att vara överstimulerad?
Överstimulering är inget specifikt medicinskt diagnosbegrepp. I vardagligt språk används det ofta för upplevelsen av att mängden ljud, information, social kontakt, beslut eller andra intryck för tillfället känns större än vad man orkar hantera.
Varför blir jag så lätt överstimulerad?
Det kan finnas många möjliga förklaringar. Stress, sömnbrist, mental trötthet, hög arbetsbelastning, många avbrott och individuella skillnader i sensorisk bearbetning kan alla spela in. Om förändringen är tydligt ny eller omfattande behöver även andra orsaker övervägas.
Kan stress göra mig känsligare för ljud och andra intryck?
Forskningen visar samband mellan självrapporterad stress och skillnader i sensorisk bearbetning hos vuxna. Studierna visar däremot inte säkert vilket som orsakar vilket. Det är därför bättre att säga att stress och sensorisk känslighet kan hänga samman än att anta ett enkelt orsakssamband.
Varför blir jag irriterad när människor pratar med mig efter jobbet?
Efter en dag med mycket social kontakt, problemlösning och många beslut kan den återstående mentala marginalen vara mindre. Ytterligare frågor och samtal kan då upplevas som mer krävande än under en lugnare dag. Det betyder inte nödvändigtvis att du inte vill ha kontakt med människorna omkring dig.
Är överstimulering ett tecken på ADHD eller autism?
Inte i sig. Sensorisk känslighet kan förekomma vid olika neuropsykiatriska tillstånd, men känslan av att bli överstimulerad räcker inte för någon diagnos. Diagnostiska bedömningar bygger på ett betydligt bredare och mer långvarigt mönster av symtom och funktionspåverkan.
Vad kan jag göra när allt känns för mycket?
Försök om möjligt att minska mängden samtidiga krav och stimuli. Det kan handla om att gå undan en kort stund, minska ljud eller skärminnehåll, pausa nya beslut, stänga av onödiga notiser eller skapa en kort övergång mellan olika delar av dagen. På längre sikt är det också relevant att undersöka den totala belastningen.
Behöver jag göra en digital detox?
Inte nödvändigtvis. För de flesta är ett mer realistiskt mål att skapa vissa perioder med mindre informationsflöde och färre avbrott. Teknik behöver inte tas bort helt för att användningen ska kunna bli mindre belastande.
När bör jag söka hjälp?
Sök professionell bedömning om besvären har blivit långvariga, tydligt starkare än tidigare eller begränsar arbete, studier, relationer eller andra delar av vardagen. Det är också viktigt att söka bedömning om förändringen förekommer tillsammans med andra betydande psykiska, neurologiska eller kroppsliga symtom.
Källa och vidare läsning
[1177 – Stress](https://www.1177.se/liv--halsa/stresshantering-och-somn/stress/ "1177 – Stress")
1177 beskriver att stress kan vara hjälpsam under kortare perioder men att långvarig eller återkommande stress kan ge psykiska och kroppsliga besvär. Återhämtning och sömn är viktiga för att kroppen ska få pauser från stress, och långvarig stress kan bland annat påverka minne och koncentration.
[PubMed – Effects of interventions to reduce the negative consequences of interruptions on task performance: A systematic review, meta-analysis, and narrative synthesis of laboratory studies](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34273814/ "PubMed – Effects of interventions to reduce the negative consequences of interruptions on task performance")
Den systematiska översikten omfattade 33 laboratorieexperiment med 49 interventioner. Sammantaget förbättrade interventionerna precisionen i huvuduppgiften och minskade tiden det tog att återuppta den efter ett avbrott. Resultaten stödjer att återgången efter avbrott är en relevant del av avbrottshantering, men studien visar inte att varje vardagligt avbrott påverkar alla människor på samma sätt.
[PubMed – The association between sensory processing and stress in the adult population: A systematic review](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38838078/ "PubMed – The association between sensory processing and stress in the adult population: A systematic review")
Den systematiska översikten från 2024 inkluderade 20 studier och fann ett tydligt samband mellan självrapporterade skillnader i sensorisk bearbetning och självrapporterad stress hos vuxna. Underlaget bestod framför allt av tvärsnittsstudier, vilket innebär att riktningen i sambandet och orsakssamband inte kan fastställas.
[PubMed – The impact of noise exposure, time pressure, and cognitive load on objective task performance and subjective sensory overload and fatigue](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39868545/ "PubMed – The impact of noise exposure, time pressure, and cognitive load on objective task performance and subjective sensory overload and fatigue")
I den experimentella studien deltog 105 universitetsstudenter. Sensorisk överbelastning ökade när fler belastande faktorer – buller, tidspress och kognitiv belastning – kombinerades, med tydligast effekt av buller. Den ökade subjektiva överbelastningen motsvarades däremot inte av samma förändring i objektiv uppgiftsprestation, vilket visar att upplevd belastning och prestation inte alltid förändras parallellt.
[Arbetsmiljöverket – Faktorer och interventioner för god kognitiv arbetsmiljö](https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/kunskapssammanstallningar/faktorer-och-interventioner-for-god-kognitiv-arbetsmiljo/ "Arbetsmiljöverket – Faktorer och interventioner för god kognitiv arbetsmiljö")
Kunskapssammanställningen beskriver hur digitalisering, ökade informationsmängder, fler kunskapsintensiva arbeten och införandet av AI ställer större krav på människors förmåga att ta emot och bearbeta information. Publikationen togs ursprungligen fram av Myndigheten för arbetsmiljökunskap och publiceras sedan 2026 av Arbetsmiljöverket.
Artikeln är avsedd som generell information och psykoedukation. Överstimulering är inte i sig ett medicinskt eller psykiatriskt diagnosbegrepp och kan påverkas av många faktorer, exempelvis stress, sömn, mental belastning, miljö, individuella skillnader och olika medicinska eller neuropsykiatriska tillstånd. Om besvären är nytillkomna, tydligt förändrade, långvariga eller kraftigt begränsar arbete, studier, relationer eller vardag, eller förekommer tillsammans med andra betydande psykiska, neurologiska eller kroppsliga symtom, kan professionell bedömning vara viktig. Artikeln ersätter inte individuell medicinsk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.