Du har varit trött hela dagen. Kanske har du gäspat under eftermiddagen, kämpat för att hålla koncentrationen uppe eller längtat efter att äntligen få lägga dig.
Sedan kommer kvällen.
Du går och lägger dig, släcker lampan och väntar på att sömnen ska komma.
Men i stället händer nästan motsatsen.
Tankarna börjar röra sig. Kroppen känns fortfarande trött, men hjärnan verkar plötsligt vara fullt aktiverad.
Du tänker på sådant som hände under dagen, sådant du behöver göra i morgon eller något som oroar dig.
Efter en stund kommer kanske ytterligare en tanke:
”Varför somnar jag inte?”
Sedan:
”Hur mycket är klockan?”
Och därefter:
”Hur många timmar hinner jag egentligen sova nu?”
Det kan kännas motsägelsefullt att vara mycket trött och samtidigt ha svårt att somna.
Men trötthet och sömnighet är inte riktigt samma sak.
Sömn påverkas av flera samverkande processer. Dygnsrytm, hur länge du varit vaken, stress och mental aktivering, vanor, kroppsligt och psykiskt mående och hur mycket uppmärksamhet du riktar mot själva sömnen kan alla spela in.
Det innebär att du kan känna dig utmattad samtidigt som hjärnan fortfarande befinner sig i ett tillstånd som gör det svårt att komma till ro.
Trött och sömnig är inte riktigt samma sak
I vardagen använder vi ofta orden trött och sömnig som om de betydde samma sak.
Men de kan beskriva olika upplevelser.
Du kan vara mentalt trött efter en intensiv arbetsdag.
Känslomässigt utmattad efter konflikt eller oro.
Fysiskt trött efter mycket aktivitet.
Eller känna att du inte orkar göra någonting mer.
Sömnighet handlar mer specifikt om benägenheten att faktiskt somna.
Därför är det möjligt att känna:
”Jag är helt slut.”
och samtidigt ligga vaken.
Det betyder inte automatiskt att någonting är fel.
Det kan däremot vara relevant att undersöka vad som händer mellan dagens trötthet och den stund då kroppen förväntas gå över i sömn.
När kroppen har stannat men hjärnan fortsätter
För många börjar sömnsvårigheterna egentligen långt innan de går och lägger sig.
Dagen har kanske varit fylld av:
- arbete
- krav
- beslut
- meddelanden
- människor
- problemlösning
- saker som inte får glömmas
När kvällen kommer stänger du datorn.
Plockar undan.
Borstar tänderna.
Lägger dig.
Rent praktiskt har dagen avslutats.
Mentalt kanske den fortfarande pågår.
Vad borde jag ha sagt på mötet?
Varför reagerade personen så?
Hur ska jag hinna allt i morgon?
Glömde jag svara på det där meddelandet?
Tänk om det blir problem?
Under dagen konkurrerar många intryck om vår uppmärksamhet. När omgivningen blir tystare på kvällen kan tankar som tidigare funnits i bakgrunden få betydligt större utrymme.
Det betyder inte nödvändigtvis att tankarna har blivit viktigare.
Det har blivit mindre omkring dem som konkurrerar om uppmärksamheten.
Kognitiv aktivering före sömn har studerats i forskningen
Forskningen har länge intresserat sig för vad som händer mentalt före insomnandet.
En systematisk forskningsöversikt om kognitiv aktivitet före sömn fann att personer med insomni oftare rapporterar tankar som stör sömnen, oro, planering och problemlösning, övervakning av den egna sömnen och annan kognitiv aktivering.
Det betyder inte att alla som tänker mycket på kvällen har insomni.
Tankar före sömn är normala.
Men när tankeverksamheten blir stark, återkommande och nära kopplad till själva försöket att sova kan den vara relevant för sömnproblemen.
Läs den systematiska forskningsöversikten om kognitiv aktivitet före sömn på PubMed.
Stress behöver inte kännas som panik
När vi hör ordet stress tänker många på att vara uppjagad, pressad eller nästan panikslagen.
Men stress kan vara betydligt mer lågmäld.
Det kan vara:
- en ständig känsla av att ligga efter
- att alltid ha något som borde göras
- att sällan känna sig riktigt färdig
- att vara tillgänglig stora delar av dagen
- att snabbt växla mellan olika uppgifter
- att mentalt förbereda morgondagen samtidigt som dagens händelser fortfarande bearbetas
Du kan därför vara mycket trött efter dagen och samtidigt ha svårt att växla ned när du går och lägger dig.
Stress är inte den enda möjliga orsaken till sömnsvårigheter, men den kan vara en viktig del av mönstret för vissa.
Om sambandet mellan belastning och sömn är tydligt för dig kan du också läsa:
Varför sover jag sämre när jag är stressad? – när kroppen är trött men fortfarande på helspänn
När sömnen börjar bli en prestation
Efter några dåliga nätter händer ofta något ytterligare.
Sömnen får större betydelse.
Du går inte längre bara och lägger dig.
Du går och lägger dig med ett mål:
”I natt måste jag sova.”
Det är en begriplig tanke.
Du kanske har arbete, familj, studier eller andra krav nästa dag och vet att du fungerar bättre när du är utvilad.
Men sömn fungerar dåligt som en prestation.
Ju viktigare det blir att somna snabbt, desto större uppmärksamhet kan riktas mot själva insomnandet.
Är jag trött nog?
Kommer jag att somna?
Hur lång tid har gått?
Varför är jag fortfarande vaken?
Då är du inte längre bara vaken.
Du observererar också att du är vaken.
Och du bedömer hela tiden om sömnen är på väg att lyckas.
Ju mer du försöker sova, desto mer kan du börja övervaka sömnen
Många områden i livet belönar ansträngning.
Vill du bli bättre på något kan du träna mer.
Är en uppgift svår kan du koncentrera dig hårdare.
Vill du lösa ett problem kan du lägga mer energi på det.
Sömn fungerar annorlunda.
Du kan påverka förutsättningarna för sömn.
Men du kan inte besluta exakt när insomnandet ska inträffa.
Det kan skapa en paradox:
Du försöker somna.
Sedan kontrollerar du om försöket fungerar.
För att kontrollera om du börjar somna behöver du samtidigt fortsätta vara uppmärksam på processen.
Inom sömnforskningen används begreppet sleep effort för medvetna kognitiva och beteendemässiga försök att aktivt få sömnen att inträffa.
En forskningsöversikt från 2024 beskriver sleep effort som ett relevant fenomen inom insomni och visar att det har fått ökande uppmärksamhet inom sömnforskningen.
Läs forskningsöversikten om sleep effort på PubMed.
Poängen är inte att du ska sluta bry dig om sömnen.
Det handlar snarare om att skilja mellan att skapa goda förutsättningar för sömn och att försöka kontrollera själva insomnandet.
Klockan kan bli en stressfaktor
Det är lätt att börja räkna.
Om jag somnar nu får jag sju timmar.
Nu blir det sex och en halv.
Nu är det mindre än sex.
Om jag bara hade somnat för en timme sedan hade allt varit okej.
Varje gång du tittar på klockan får hjärnan ny information att reagera på.
Tiden blir ett slags resultatmätare.
Och resultatet upplevs ofta som sämre varje gång du kontrollerar.
1177 beskriver att klocktittande kan leda till att man börjar räkna timmar och använda mobilen, vilket kan göra det svårare att sova.
För vissa kan det därför vara hjälpsamt att göra klockan mindre synlig.
Inte som ännu en regel som måste följas perfekt.
Utan som ett sätt att minska övervakningen.
Oro för morgondagen kan hålla dig vaken i natt
Ibland handlar sömnoron mindre om själva natten och mer om nästa dag.
Om jag inte sover kommer mötet att gå dåligt.
Jag kommer inte att kunna koncentrera mig.
Jag kommer att vara helt förstörd.
Jag kommer inte att orka med barnen.
Jag kommer aldrig att komma ikapp.
Ju allvarligare konsekvenserna av en dålig natt känns, desto viktigare blir det att somna.
Och ju viktigare det blir, desto mer kan sömnen bli någonting du försöker kontrollera.
Det kan därför vara användbart att lägga märke till skillnaden mellan:
”Jag kommer förmodligen att vara tröttare i morgon.”
och:
”Hela morgondagen kommer att bli förstörd.”
Det första erkänner en verklig möjlig konsekvens.
Det andra gör en osäker framtid betydligt mer definitiv.
Om själva oron inför sömnen har blivit det största problemet kan du läsa:
Varför blir jag orolig när jag ska sova? – när läggdags väcker tankar, stress och sömnoro
En dålig natt leder lätt till nya strategier
När vi har sovit dåligt försöker vi naturligtvis kompensera.
Du kanske:
- går och lägger dig betydligt tidigare nästa kväll
- ligger kvar längre på morgonen
- tar en tupplur
- avbokar aktiviteter för att spara energi
- dricker mer kaffe
- tillbringar längre tid i sängen för att försöka maximera möjligheten att sova
Varje strategi kan kännas logisk i stunden.
Men hur mycket tid du är vaken, när du går upp och lägger dig och hur mycket tid du tillbringar i sängen påverkar samspelet mellan sömnbehov och dygnsrytm.
1177 rekommenderar bland annat relativt regelbundna tider även efter en dålig natt.
Det betyder inte att du ska ignorera trötthet.
Det handlar om att försöka förstå sömnen över hela dygnet i stället för att bara försöka reparera den sista natten.
Sängen kan börja förknippas med vakenhet
Om du ofta ligger länge vaken kan sängen gradvis bli förknippad med mer än sömn.
Du ligger där och:
- tänker
- scrollar
- planerar
- arbetar
- kontrollerar tiden
- försöker lösa problem
- oroar dig
Efter ett tag kan själva situationen att lägga sig börja väcka mer uppmärksamhet och aktivitet.
1177 rekommenderar därför att inte arbeta i sängen och att gå upp en stund om man ligger vaken och inte somnar, för att minska kopplingen mellan sängen och långvarig vakenhet.
Läs mer om sömnsvårigheter och sömnvanor på 1177.
Mobilen kan vara både ett sömnproblem och en strategi mot något annat
Det är vanligt att få rådet att lägga undan telefonen på kvällen.
Det kan vara hjälpsamt.
Men ibland är mobilen inte hela problemet.
Den kan också fylla en funktion.
Så länge du scrollar behöver du kanske inte märka:
- hur stressad du känner dig
- hur mycket du tänker på morgondagen
- hur svårt det är att komma ned i varv
- vilken oro som blir tydligare när det blir tyst
När skärmen stängs av blir allt detta mer märkbart.
Då kan frågan:
”Vad händer i mig när det blir tyst?”
vara mer informativ än enbart:
”Varför har jag så dålig disciplin med telefonen?”
Det betyder inte att skärmanvändning saknar betydelse.
Det betyder att beteendet kan ha både sömnmässiga och psykologiska funktioner.
Övertänkande får ofta mer utrymme på natten
Sömnen kan också påverkas av grubblande och övertänkande.
Det behöver inte handla om stora frågor.
Det kan vara:
Varför skrev personen så?
Borde jag ha uttryckt mig annorlunda?
Tänk om jag glömmer något?
Vad ska jag börja med på arbetet i morgon?
Varför känner jag mig så här?
Tankarna kan kännas produktiva eftersom hjärnan verkar arbeta med ett problem.
Men problemlösning och grubblande fungerar olika.
Problemlösning leder vanligtvis framåt.
Grubblande tenderar att återvända till samma frågor utan att du kommer särskilt mycket närmare en lösning.
Om du känner igen det mönstret även under dagen kan du läsa:
Varför övertänker jag allt? – orsaker till grubblande och vad som kan hjälpa
Att försöka stoppa tankarna behöver inte vara lösningen
När du märker att du grubblar kan nästa impuls vara:
”Jag får inte tänka på det här.”
Men ett aktivt försök att kontrollera om tanken är borta kan samtidigt innebära att du fortsätter hålla ämnet i uppmärksamheten.
Ett annat förhållningssätt kan vara att registrera tanken utan att fortsätta utveckla den.
Exempelvis:
”Nu märker jag att hjärnan försöker lösa morgondagen.”
”Jag behöver inte lösa det här klockan elva på kvällen.”
Det handlar inte om att problemet är oviktigt.
Det får vänta till en tidpunkt då du har bättre möjlighet att göra någonting åt det.
Skriv ned det som annars behöver hållas kvar i huvudet
Ibland fortsätter hjärnan att arbeta därför att den försöker komma ihåg saker.
Ring tandläkaren.
Skicka rapporten.
Prata med chefen.
Beställ det där.
Glöm inte mötet.
Så länge informationen behöver hållas aktiv i huvudet finns det en anledning att repetera den.
Att skriva ned sådant du behöver komma ihåg kan därför fungera som en extern lagringsplats.
1177 tar också upp möjligheten att skriva ned sådant som hänt under dagen eller sådant du behöver komma ihåg till nästa dag.
Du behöver inte lösa uppgifterna.
Du behöver bara se till att de inte behöver hållas aktiva hela natten.
En kvällsrutin handlar om övergång – inte perfektion
Det finns mängder av råd om hur en idealisk kväll ska se ut.
Problemet är att även goda sömnråd kan bli nya prestationskrav.
Jag måste lägga mig exakt samma tid.
Jag får absolut inte använda en skärm.
Jag måste göra avslappningsövningen.
Sovrummet måste ha exakt rätt temperatur.
Jag måste få åtta timmar.
Sedan blir varje avvikelse ännu en anledning till oro.
En kvällsrutin behöver inte vara perfekt.
Det viktiga kan snarare vara att skapa någon form av övergång mellan aktivitet och vila.
Det kan exempelvis vara att:
- dämpa belysningen
- avsluta arbetet
- ta en dusch
- läsa något
- lyssna på lugn musik
- förbereda några praktiska saker inför morgondagen
- gå en lugn promenad
Vad som fungerar bäst varierar mellan människor.
Syftet är inte att genomföra rätt ritual så att sömnen måste komma.
Syftet är att hjälpa dagen att faktiskt få ett slut.
Hela dagen påverkar natten
Sömn är inte ett isolerat kvällsfenomen.
Hur du lever under dagen påverkar också förutsättningarna för natten.
Bland annat kan följande vara relevant:
- dagsljus
- fysisk aktivitet
- stress och återhämtning
- koffein
- alkohol och nikotin
- arbetstider
- när du går upp på morgonen
- hur mycket tid du tillbringar i sängen
Det betyder inte att varje dag måste vara identisk.
Men om sömnen har blivit problematisk kan en viss regelbundenhet göra det lättare att förstå vilka faktorer som påverkar dig.
En användbar fråga är därför inte bara:
”Vad gör jag fel när jag går och lägger mig?”
utan också:
”Hur ser hela mitt dygn ut?”
Sömnproblem kan fortsätta även när det som startade dem har förändrats
I början finns kanske en tydlig utlösande faktor.
En stressig period.
En separation.
Ett nytt arbete.
Småbarn.
Sjukdom.
Konflikt.
Ekonomisk oro.
Den ursprungliga belastningen kan senare minska.
Men sömnproblemen kan ändå finnas kvar.
Det kan bland annat bero på att nya mönster har vuxit fram runt sömnen:
- oro inför natten
- mer tid i sängen
- upprepade klockkontroller
- förändrad dygnsrytm
- kompensation efter dåliga nätter
- ökad uppmärksamhet på hur trött du känner dig
Det är en anledning till att det kan vara relevant att undersöka både vad som startade problemen och vad som händer runt sömnen i dag.
Alla sömnproblem är inte psykologiska
Det är samtidigt viktigt att inte automatiskt förklara långvariga sömnproblem med stress, oro eller vanor.
1177 beskriver flera möjliga kroppsliga och medicinska orsaker till störd sömn, exempelvis smärta, läkemedel, hormonella förändringar, restless legs, snarkning och sömnapné.
Sök professionell bedömning om du exempelvis har:
- kraftig snarkning
- observerade andningsuppehåll
- uttalad sömnighet under dagen
- nya eller tydliga kroppsliga symtom
- besvär som kan hänga samman med läkemedel
- långvarig trötthet som inte rimligen förklaras av sömnen
Självhjälpsråd ska inte ersätta medicinsk bedömning när sådan behövs.
Börja med att kartlägga ditt eget sömnmönster
Människors sömnsvårigheter ser olika ut.
En person ligger länge vaken innan sömnen kommer.
En annan somnar enkelt men vaknar flera gånger under natten.
En tredje vaknar mycket tidigt och kan inte somna om.
En fjärde sover relativt bra på lediga dagar men får svårt att sova inför arbetsveckan.
Innan du försöker förändra allting kan det därför vara användbart att förstå ditt eget mönster.
Fundera exempelvis på:
- När började problemen?
- När sover jag bättre?
- Vad skiljer de kvällarna från andra?
- Hur ser belastningen ut under dagen?
- Vad händer den sista timmen före läggdags?
- Vad gör jag när jag inte kan somna?
- Vad tänker jag om konsekvenserna av en dålig natt?
- Hur försöker jag kompensera nästa dag?
När mönstret blir tydligare blir det också lättare att avgöra vilka förändringar som faktiskt är relevanta.
Försök inte lösa hela sömnen på en gång
När sömnen har varit problematisk länge är det lätt att vilja förändra allt samtidigt.
Men även det kan bli ett stort projekt.
Det kan vara mer hanterbart att börja med en eller två saker.
Kanske upptäcker du att:
- du alltid börjar arbeta igen sent på kvällen
- du ligger betydligt längre i sängen efter en dålig natt
- du kontrollerar klockan många gånger
- den sista timmen varje kväll går åt till planering
- du får nästan ingen återhämtning under dagen
Små förändringar som faktiskt går att upprätthålla kan vara mer användbara än ett omfattande perfekt sömnschema som i sig skapar nya krav.
En dålig natt behöver inte betyda en förstörd dag
Sömnbrist kan påverka oss.
Du kan känna dig tröttare.
Koncentrationen kan bli sämre.
Du kan bli mer lättirriterad.
Det behöver tas på allvar, särskilt om du är så sömnig att säkerheten påverkas vid exempelvis bilkörning eller riskfyllt arbete.
Men en dålig natt betyder inte automatiskt att hela dagen är förlorad.
Om varje dålig natt följs av tanken:
”Jag kommer inte att klara dagen.”
kan nästa natt få ännu större betydelse.
Ett mer nyanserat förhållningssätt kan vara:
”Jag sov sämre än jag hade önskat. Jag kommer förmodligen att märka av det i dag. Jag får se hur dagen faktiskt blir.”
Det handlar inte om att förneka tröttheten.
Det handlar om att inte bestämma konsekvenserna i förväg.
När bör du söka hjälp för sömnproblem?
Tillfälliga sömnproblem är mycket vanliga och behöver inte innebära att du har en sömnstörning.
Det är däremot klokt att söka professionell bedömning om sömnproblemen:
- fortsätter under längre tid
- tydligt påverkar din vardag eller funktionsförmåga
- inte förbättras trots egna förändringar
- förekommer tillsammans med tydligt försämrat psykiskt mående
- förekommer tillsammans med uttalad ångest eller depression
- kan ha samband med läkemedel eller kroppsliga besvär
- kombineras med kraftig snarkning eller misstänkta andningsuppehåll
1177 rekommenderar KBT i första hand vid långvariga sömnsvårigheter. Vilken behandling eller utredning som är lämplig beror samtidigt på orsaken till besvären.
Målet är inte att kontrollera sömnen
När du har sovit dåligt under en längre tid är det förståeligt att vilja få kontroll.
Men ibland kan själva kontrollen få allt större betydelse.
Ett mer hjälpsamt mål kan vara att skapa bättre förutsättningar för sömnen samtidigt som behovet av att övervaka den gradvis minskar.
Du kan påverka:
- dina vanor
- hur kvällen ser ut
- hur dagen avslutas
- hur du hanterar tankar
- hur du förhåller dig till en sämre natt
- hur mycket återhämtning som finns under dagen
- hur du hanterar stress och krav
Men själva övergången till sömn behöver till stor del få ske utan att du styr varje steg.
Skillnaden kan beskrivas så här:
”Jag måste få mig själv att somna.”
kan gradvis ersättas med:
”Jag kan skapa rimliga förutsättningar för sömn och låta kroppen göra resten.”
För dig som vill arbeta mer strukturerat med sömn och sömnsvårigheter
Om du känner dig trött men ändå har svårt att somna kan det vara hjälpsamt att arbeta mer strukturerat med samspelet mellan sömntryck, vanor, oro och kroppens aktiveringsnivå.
Gävleborgs Psykoterapis digitala program Sömn och sömnsvårigheter – vägen till bättre sömn innehåller kunskap, reflektionsövningar och praktiska verktyg för att förstå sömnmönster, minska sådant som stör insomnandet och skapa mer hållbara sömnvanor.
Programmet är utvecklat av legitimerad psykoterapeut och genomförs självständigt i egen takt.
Läs mer om programmet Sömn och sömnsvårigheter
Programmet är ett psykoedukativt självhjälpsmaterial och ersätter inte individuell medicinsk, psykiatrisk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.
Vanliga frågor om att vara trött men inte kunna somna
Varför kan jag inte sova trots att jag är jättetrött?
Trötthet och sömnighet är inte helt samma sak. Du kan vara mentalt, känslomässigt eller fysiskt utmattad samtidigt som stress, oro, grubblande, dygnsrytm eller annan aktivering gör att du fortfarande har svårt att somna.
Varför blir jag piggare när jag går och lägger mig?
Ibland handlar det mindre om att du faktiskt blir pigg och mer om att sådant som funnits i bakgrunden under dagen blir tydligare när omgivningen blir tyst. Tankar, planering och oro får då större utrymme.
Kan stress göra att jag är trött men ändå inte kan sova?
Ja. Stress kan göra dig mycket trött samtidigt som mental och kroppslig aktivering gör det svårare att komma till ro. Stress är samtidigt bara en av flera möjliga förklaringar till sömnsvårigheter.
Varför blir det svårare att somna ju mer jag försöker?
Om du börjar försöka aktivt kontrollera insomnandet behöver du samtidigt övervaka om försöket fungerar. Då kan uppmärksamheten bli kvar på sömnen och vakenheten. Inom forskningen används begreppet sleep effort för sådana medvetna försök att få sömnen att inträffa.
Ska jag gå och lägga mig tidigare om jag sovit dåligt?
Inte nödvändigtvis. Att kraftigt förlänga tiden i sängen kan påverka samspelet mellan vakenhet och sömn. 1177 rekommenderar relativt regelbundna tider även efter en dålig natt. Individuella behov varierar dock.
Är det farligt att inte kunna somna?
Enstaka nätter med dålig eller mycket liten sömn är vanliga. Långvariga sömnproblem kan däremot påverka mående och funktionsförmåga och kan behöva bedömas och behandlas. Var också särskilt försiktig med bilkörning och andra riskfyllda aktiviteter om du är mycket sömnig.
När ska jag söka vård?
Sök professionell bedömning om sömnproblemen har blivit långvariga, tydligt påverkar vardagen, inte förbättras trots egna förändringar eller förekommer tillsammans med betydande psykiska eller kroppsliga symtom, kraftig snarkning eller misstänkta andningsuppehåll.
Källa och vidare läsning
[1177 – Sömnsvårigheter](https://www.1177.se/liv--halsa/stresshantering-och-somn/somnsvarigheter/ "1177 – Sömnsvårigheter")
1177 beskriver flera råd som kan vara relevanta vid sömnsvårigheter, bland annat att minska klocktittande, undvika arbete i sängen, hålla relativt regelbundna sovtider och gå upp en stund om man ligger vaken och inte somnar. Vid långvariga sömnsvårigheter rekommenderas KBT i första hand. Vilken behandling eller utredning som är lämplig beror samtidigt på orsaken till besvären.
[1177 – Sömnen är viktig för hälsan](https://www.1177.se/liv--halsa/stresshantering-och-somn/somnen-ar-viktig-for-din-halsa/ "1177 – Sömnen är viktig för hälsan")
1177 beskriver att stress och oro kan bidra till sömnlösa nätter och att enstaka nätter med dålig sömn vanligtvis inte är skadliga i sig. Sömnbrist kan däremot påverka bland annat koncentration och säkerhet, exempelvis vid bilkörning. Regelbundna vanor kan bidra till en stabilare dygnsrytm.
[PubMed – Pre-sleep cognitive activity in adults: A systematic review](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31918338/ "PubMed – Pre-sleep cognitive activity in adults: A systematic review")
Den systematiska översikten från 2020 undersökte kognitiv aktivitet före sömn hos vuxna. Personer med insomni rapporterade oftare tankar som stör sömnen, oro, planering och problemlösning, kontrafaktiskt tänkande, sömnövervakning och annan kognitiv aktivering. Översikten visar också att olika strategier för att påverka tankeverksamheten före sömn har gett varierande resultat.
[PubMed – Sleep effort and its measurement: A scoping review](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38581186/ "PubMed – Sleep effort and its measurement: A scoping review")
Den scoping review som publicerades 2024 analyserade 46 publikationer om sleep effort och Glasgow Sleep Effort Scale. Sleep effort avser medvetna kognitiva och beteendemässiga försök att aktivt få sömnen att inträffa. Översikten visar att begreppet fått ökad uppmärksamhet inom sömnforskningen men betonar samtidigt behovet av mer forskning och bättre validering i olika grupper och sammanhang.
Artikeln är avsedd som generell information och psykoedukation. Att vara mycket trött men ändå ha svårt att somna är vanligt och är inte i sig en medicinsk eller psykiatrisk diagnos. Sömnsvårigheter kan ha många olika orsaker, exempelvis stress, oro, dygnsrytm, sömnvanor, läkemedel, kroppsliga tillstånd, snarkning eller sömnapné. Om problemen blir långvariga, tydligt påverkar vardagen, inte förbättras trots egna förändringar eller förekommer tillsammans med uttalad sömnighet, kraftig snarkning, misstänkta andningsuppehåll eller andra betydande psykiska eller kroppsliga symtom kan professionell bedömning vara viktig. Var särskilt försiktig med bilkörning och andra riskfyllda aktiviteter om du är så sömnig att uppmärksamheten eller förmågan att hålla dig vaken påverkas. Artikeln ersätter inte individuell medicinsk, psykologisk eller psykoterapeutisk bedömning eller behandling.